[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"grammar-topic-hubs-sv":3,"grammar-pages-sv":4,"grammar-page-sv-finlandssvenska-grammatiska-sardrag":1002,"grammar-lesson-path-sv-finlandssvenska-grammatiska-sardrag-regional-grammatik-och-textanpassning-c2":1017,"grammar-exercises-by-page-01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4":1051,"grammar-quick-check-01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4":1062,"grammar-lesson-body-01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4-7wcdjvo8y":1085},[],[5,12,17,22,27,32,37,42,47,52,57,62,67,72,77,82,87,92,97,102,107,112,117,122,127,132,137,142,147,152,157,162,167,172,177,182,187,193,198,203,208,213,218,223,228,233,238,243,248,253,258,263,268,273,278,283,288,293,298,303,308,313,318,323,328,333,338,343,348,353,358,363,368,373,378,383,388,394,399,404,409,414,419,424,429,434,439,444,449,454,459,464,469,474,479,484,489,494,499,504,509,514,519,524,529,534,539,544,549,554,559,564,569,574,579,584,589,595,600,605,610,615,620,625,630,635,640,645,650,655,660,665,670,675,680,685,690,695,700,705,710,715,720,725,730,735,740,745,750,755,760,765,770,776,781,786,791,796,801,806,811,816,821,826,831,836,841,846,851,856,861,866,871,876,881,886,891,896,901,906,911,917,922,927,932,937,942,947,952,957,962,967,972,977,982,987,992,997],{"id":6,"title":7,"slug":8,"language":9,"level":10,"displayOrder":11},"01a0e1ac-c507-798b-a3d9-09b5952e082e","Det svenska alfabetet","det-svenska-alfabetet","sv","A1",1,{"id":13,"title":14,"slug":15,"language":9,"level":10,"displayOrder":16},"01a0e1ac-c651-77b6-87e0-a8efaf3837b4","Långa och korta vokaler","langa-och-korta-vokaler",2,{"id":18,"title":19,"slug":20,"language":9,"level":10,"displayOrder":21},"01a0e1ac-c4a5-7ce4-b7ab-905c12e2d912","Betoning i vanliga ord","betoning-i-vanliga-ord",3,{"id":23,"title":24,"slug":25,"language":9,"level":10,"displayOrder":26},"01a0e1ac-c76b-772e-b67d-e019b554f60b","Personliga pronomen som subjekt","personliga-pronomen-som-subjekt",4,{"id":28,"title":29,"slug":30,"language":9,"level":10,"displayOrder":31},"01a0e1ac-c8c5-7a81-a0f8-d91a4661eb31","Vara och ha i presens","vara-och-ha-i-presens",5,{"id":33,"title":34,"slug":35,"language":9,"level":10,"displayOrder":36},"01a0e1ac-c518-76b7-b3e9-72a78d754b13","Enkla påståenden med subjekt och verb","enkla-pastaenden-med-subjekt-och-verb",6,{"id":38,"title":39,"slug":40,"language":9,"level":10,"displayOrder":41},"01a0e1ac-c512-7a2a-8ab2-31c8a79f7999","En-ord och ett-ord","en-ord-och-ett-ord",7,{"id":43,"title":44,"slug":45,"language":9,"level":10,"displayOrder":46},"01a0e1ac-c6dc-7576-9573-6a87339323a2","Obestämd och bestämd form i singular","obestamd-och-bestamd-form-i-singular",8,{"id":48,"title":49,"slug":50,"language":9,"level":10,"displayOrder":51},"01a0e1ac-c78f-731d-914a-14de8bcbeb60","Presens av vanliga verb","presens-av-vanliga-verb",9,{"id":53,"title":54,"slug":55,"language":9,"level":10,"displayOrder":56},"01a0e1ac-c626-79cc-afbe-6335bcf67c8a","Ja- och nej-frågor","ja-och-nej-fragor",10,{"id":58,"title":59,"slug":60,"language":9,"level":10,"displayOrder":61},"01a0e1ac-c55a-790f-bb00-38d667bbb1a4","Frågor med vad, vem och var","fragor-med-vad-vem-och-var",11,{"id":63,"title":64,"slug":65,"language":9,"level":10,"displayOrder":66},"01a0e1ac-c61b-74f0-8bf3-5beb9af646e8","Inte i enkla huvudsatser","inte-i-enkla-huvudsatser",12,{"id":68,"title":69,"slug":70,"language":9,"level":10,"displayOrder":71},"01a0e1ac-c621-73f3-91a7-331b858cac03","Ja, nej och jo som svar","ja-nej-och-jo-som-svar",13,{"id":73,"title":74,"slug":75,"language":9,"level":10,"displayOrder":76},"01a0e1ac-c59a-796b-a397-6886e570a093","Grundtal och antal","grundtal-och-antal",14,{"id":78,"title":79,"slug":80,"language":9,"level":10,"displayOrder":81},"01a0e1ac-c636-779a-87b9-5c741c96b6ff","Klockslag och datum","klockslag-och-datum",15,{"id":83,"title":84,"slug":85,"language":9,"level":10,"displayOrder":86},"01a0e1ac-c4f6-7d83-ac19-3ff2f8ced00e","Den och det som pronomen","den-och-det-som-pronomen",16,{"id":88,"title":89,"slug":90,"language":9,"level":10,"displayOrder":91},"01a0e1ac-c6a5-779b-b2dc-5206c75b5837","Min, din och andra possessiva pronomen","min-din-och-andra-possessiva-pronomen",17,{"id":93,"title":94,"slug":95,"language":9,"level":10,"displayOrder":96},"01a0e1ac-c423-7444-afd1-3e5d985435f1","Adjektiv med en-ord och ett-ord","adjektiv-med-en-ord-och-ett-ord",18,{"id":98,"title":99,"slug":100,"language":9,"level":10,"displayOrder":101},"01a0e1ac-c8ba-796e-a9cf-31037307029a","Vanliga pluralformer","vanliga-pluralformer",19,{"id":103,"title":104,"slug":105,"language":9,"level":10,"displayOrder":106},"01a0e1ac-c41e-71e1-a270-c7755e3d203a","Adjektiv i plural","adjektiv-i-plural",20,{"id":108,"title":109,"slug":110,"language":9,"level":10,"displayOrder":111},"01a0e1ac-c8f5-738d-87b1-dd82ef49c326","Vi, ni och de i samtal","vi-ni-och-de-i-samtal",21,{"id":113,"title":114,"slug":115,"language":9,"level":10,"displayOrder":116},"01a0e1ac-c69e-7adb-ab45-cbbf69d7eb5f","Mig, dig och andra objektspronomen","mig-dig-och-andra-objektspronomen",22,{"id":118,"title":119,"slug":120,"language":9,"level":10,"displayOrder":121},"01a0e1ac-c5d2-7e5e-a98f-20a157125cc2","I, på och under för plats","i-pa-och-under-for-plats",23,{"id":123,"title":124,"slug":125,"language":9,"level":10,"displayOrder":126},"01a0e1ac-c5ad-75c5-a4a5-7a928865713e","Här, där, hit och dit","har-dar-hit-och-dit",24,{"id":128,"title":129,"slug":130,"language":9,"level":10,"displayOrder":131},"01a0e1ac-c555-70bd-880c-864d7e3c1e58","Frågor med när, hur och varför","fragor-med-nar-hur-och-varfor",25,{"id":133,"title":134,"slug":135,"language":9,"level":10,"displayOrder":136},"01a0e1ac-c5f0-7e89-baba-aefe09361013","Infinitiv efter vanliga hjälpverb","infinitiv-efter-vanliga-hjalpverb",26,{"id":138,"title":139,"slug":140,"language":9,"level":10,"displayOrder":141},"01a0e1ac-c631-765c-b93d-afe81019aeaf","Kan, vill och måste","kan-vill-och-maste",27,{"id":143,"title":144,"slug":145,"language":9,"level":10,"displayOrder":146},"01a0e1ac-c5d8-71d2-951f-b85bedeef0de","Imperativ i uppmaningar","imperativ-i-uppmaningar",28,{"id":148,"title":149,"slug":150,"language":9,"level":10,"displayOrder":151},"01a0e1ac-c6f1-7537-abd9-ecdf92c976d6","Ofta, ibland och aldrig","ofta-ibland-och-aldrig",29,{"id":153,"title":154,"slug":155,"language":9,"level":10,"displayOrder":156},"01a0e1ac-c8ea-74c8-b217-397dd06a42e6","Verbet på andra plats efter tidsuttryck","verbet-pa-andra-plats-efter-tidsuttryck",30,{"id":158,"title":159,"slug":160,"language":9,"level":10,"displayOrder":161},"01a0e1ac-c717-72f0-8c9f-f95bf82c7aad","På, i och till i vardagen","pa-i-och-till-i-vardagen",31,{"id":163,"title":164,"slug":165,"language":9,"level":10,"displayOrder":166},"01a0e1ac-c6e9-7e19-8c43-5efab9d0a8b2","Och, men och eller","och-men-och-eller",32,{"id":168,"title":169,"slug":170,"language":9,"level":10,"displayOrder":171},"01a0e1ac-c4f1-7870-893d-fe333b9bb28a","Den här och den där","den-har-och-den-dar",33,{"id":173,"title":174,"slug":175,"language":9,"level":10,"displayOrder":176},"01a0e1ac-c6b4-7cd7-8959-a91cc11672a6","Mycket, många och lite","mycket-manga-och-lite",34,{"id":178,"title":179,"slug":180,"language":9,"level":10,"displayOrder":181},"01a0e1ac-c796-75fe-8943-c6cca5f7c54e","Presens för framtid med tidsuttryck","presens-for-framtid-med-tidsuttryck",35,{"id":183,"title":184,"slug":185,"language":9,"level":10,"displayOrder":186},"01a0e1ac-c858-7281-8bb7-29f80748210c","Stor bokstav och skiljetecken","stor-bokstav-och-skiljetecken",36,{"id":188,"title":189,"slug":190,"language":9,"level":191,"displayOrder":192},"01a0e1ac-c835-75a9-8e93-e84942da96ab","Sj-ljud, tj-ljud och stavning","sj-ljud-tj-ljud-och-stavning","A2",37,{"id":194,"title":195,"slug":196,"language":9,"level":191,"displayOrder":197},"01a0e1ac-c49e-71a2-ae06-7f5fe56ae4f8","Betoning i sammansatta ord","betoning-i-sammansatta-ord",38,{"id":199,"title":200,"slug":201,"language":9,"level":191,"displayOrder":202},"01a0e1ac-c771-78aa-a94f-53adb23cf705","Plural med ändelser och utan ändelse","plural-med-andelser-och-utan-andelse",39,{"id":204,"title":205,"slug":206,"language":9,"level":191,"displayOrder":207},"01a0e1ac-c486-7522-b483-532086b3dd74","Bestämd form i plural","bestamd-form-i-plural",40,{"id":209,"title":210,"slug":211,"language":9,"level":191,"displayOrder":212},"01a0e1ac-c586-75ee-b706-5955e9e3acf3","Genitiv med s","genitiv-med-s",41,{"id":214,"title":215,"slug":216,"language":9,"level":191,"displayOrder":217},"01a0e1ac-c912-7ec5-b448-04381373cec3","Yrken och roller utan artikel","yrken-och-roller-utan-artikel",42,{"id":219,"title":220,"slug":221,"language":9,"level":191,"displayOrder":222},"01a0e1ac-c418-7bc7-9e25-6631ab7686ce","Adjektiv i bestämd form","adjektiv-i-bestamd-form",43,{"id":224,"title":225,"slug":226,"language":9,"level":191,"displayOrder":227},"01a0e1ac-c672-7b9b-91df-7e4d8323b542","Liten, litet, små och lilla","liten-litet-sma-och-lilla",44,{"id":229,"title":230,"slug":231,"language":9,"level":191,"displayOrder":232},"01a0e1ac-c6bc-70d7-8ce7-fff5f1365f33","Någon, något och några","nagon-nagot-och-nagra",45,{"id":234,"title":235,"slug":236,"language":9,"level":191,"displayOrder":237},"01a0e1ac-c614-76c3-b373-8dfdb8cf807d","Ingen, inget och inga","ingen-inget-och-inga",46,{"id":239,"title":240,"slug":241,"language":9,"level":191,"displayOrder":242},"01a0e1ac-c44c-76c7-aa97-eccaf6af01ba","Alla, allt och båda","alla-allt-och-bada",47,{"id":244,"title":245,"slug":246,"language":9,"level":191,"displayOrder":247},"01a0e1ac-c829-7e27-bb05-58ab4b758647","Sig och andra reflexiva pronomen","sig-och-andra-reflexiva-pronomen",48,{"id":249,"title":250,"slug":251,"language":9,"level":191,"displayOrder":252},"01a0e1ac-c7cb-7b7e-a661-8e26efa71bb0","Reflexiva verb i vardagen","reflexiva-verb-i-vardagen",49,{"id":254,"title":255,"slug":256,"language":9,"level":191,"displayOrder":257},"01a0e1ac-c7aa-7e8d-8915-3a4a406b95a7","Preteritum av regelbundna verb","preteritum-av-regelbundna-verb",50,{"id":259,"title":260,"slug":261,"language":9,"level":191,"displayOrder":262},"01a0e1ac-c7b1-7582-a021-bc958bbc7c45","Preteritum av vanliga oregelbundna verb","preteritum-av-vanliga-oregelbundna-verb",51,{"id":264,"title":265,"slug":266,"language":9,"level":191,"displayOrder":267},"01a0e1ac-c74f-793f-9c78-9d8ca67be8ef","Perfekt med har och supinum","perfekt-med-har-och-supinum",52,{"id":269,"title":270,"slug":271,"language":9,"level":191,"displayOrder":272},"01a0e1ac-c744-71ef-a0b8-5daaaad30abf","Perfekt eller preteritum i vardagen","perfekt-eller-preteritum-i-vardagen",53,{"id":274,"title":275,"slug":276,"language":9,"level":191,"displayOrder":277},"01a0e1ac-c83b-7158-b03f-9797662cf916","Ska och kommer att för framtid","ska-och-kommer-att-for-framtid",54,{"id":279,"title":280,"slug":281,"language":9,"level":191,"displayOrder":282},"01a0e1ac-c51e-71e4-8c42-8904c8c04e33","Får, behöver och bör","far-behover-och-bor",55,{"id":284,"title":285,"slug":286,"language":9,"level":191,"displayOrder":287},"01a0e1ac-c84d-7c20-b698-5d76f4d5cce0","Skulle vilja i artiga önskemål","skulle-vilja-i-artiga-onskemal",56,{"id":289,"title":290,"slug":291,"language":9,"level":191,"displayOrder":292},"01a0e1ac-c5c7-7118-b500-a44873ba85d7","Huvudsatsens ordföljd med hjälpverb","huvudsatsens-ordfoljd-med-hjalpverb",57,{"id":294,"title":295,"slug":296,"language":9,"level":191,"displayOrder":297},"01a0e1ac-c882-7f7e-9d19-8d29df0fe795","Tid, sätt och plats i huvudsatsen","tid-satt-och-plats-i-huvudsatsen",58,{"id":299,"title":300,"slug":301,"language":9,"level":191,"displayOrder":302},"01a0e1ac-c46f-7cad-934f-2af9aaa57e22","Att-satser efter säga och tro","att-satser-efter-saga-och-tro",59,{"id":304,"title":305,"slug":306,"language":9,"level":191,"displayOrder":307},"01a0e1ac-c6fe-7f20-a044-708f701967b7","Ordföljd med inte i bisatser","ordfoljd-med-inte-i-bisatser",60,{"id":309,"title":310,"slug":311,"language":9,"level":191,"displayOrder":312},"01a0e1ac-c4cd-7767-b075-61af11ab9f76","Bisatser med eftersom och när","bisatser-med-eftersom-och-nar",61,{"id":314,"title":315,"slug":316,"language":9,"level":191,"displayOrder":317},"01a0e1ac-c906-7979-95dc-5ef1dd78c05f","Villkor med om","villkor-med-om",62,{"id":319,"title":320,"slug":321,"language":9,"level":191,"displayOrder":322},"01a0e1ac-c7e1-73c2-ba1e-d7973ccdac50","Relativa bisatser med som","relativa-bisatser-med-som",63,{"id":324,"title":325,"slug":326,"language":9,"level":191,"displayOrder":327},"01a0e1ac-c53e-78c1-8053-6d3a150d4d35","För och så mellan huvudsatser","for-och-sa-mellan-huvudsatser",64,{"id":329,"title":330,"slug":331,"language":9,"level":191,"displayOrder":332},"01a0e1ac-c54c-73cd-bc99-b3b0d9d96e4e","Först, sedan och till slut","forst-sedan-och-till-slut",65,{"id":334,"title":335,"slug":336,"language":9,"level":191,"displayOrder":337},"01a0e1ac-c560-78ab-84ce-41a2b5c57727","Frågor med vilken, vilket och vilka","fragor-med-vilken-vilket-och-vilka",66,{"id":339,"title":340,"slug":341,"language":9,"level":191,"displayOrder":342},"01a0e1ac-c88f-75db-b3cd-8fbcb1844281","Tidsuttryck med i, på, om och för sedan","tidsuttryck-med-i-pa-om-och-for-sedan",67,{"id":344,"title":345,"slug":346,"language":9,"level":191,"displayOrder":347},"01a0e1ac-c56d-741c-8643-2a28605d0cb7","Från, till och genom för rörelse","fran-till-och-genom-for-rorelse",68,{"id":349,"title":350,"slug":351,"language":9,"level":191,"displayOrder":352},"01a0e1ac-c63b-7935-9261-c58e65a822f4","Komparativ och superlativ","komparativ-och-superlativ",69,{"id":354,"title":355,"slug":356,"language":9,"level":191,"displayOrder":357},"01a0e1ac-c70e-75de-8c05-85f635a5e373","Oregelbunden jämförelse av adjektiv","oregelbunden-jamforelse-av-adjektiv",70,{"id":359,"title":360,"slug":361,"language":9,"level":191,"displayOrder":362},"01a0e1ac-c66d-7281-9ec1-d32cdcf02bc7","Lika som och inte lika som","lika-som-och-inte-lika-som",71,{"id":364,"title":365,"slug":366,"language":9,"level":191,"displayOrder":367},"01a0e1ac-c43a-7ac3-a8f0-abb7f70ee6dc","Adverb som bildas med t","adverb-som-bildas-med-t",72,{"id":369,"title":370,"slug":371,"language":9,"level":191,"displayOrder":372},"01a0e1ac-c706-7d57-9fe6-f4672a1af983","Ordningstal","ordningstal",73,{"id":374,"title":375,"slug":376,"language":9,"level":191,"displayOrder":377},"01a0e1ac-c697-7f1f-b2ac-ca0b069ed257","Mer, fler, mindre och färre","mer-fler-mindre-och-farre",74,{"id":379,"title":380,"slug":381,"language":9,"level":191,"displayOrder":382},"01a0e1ac-c8b5-7a09-948e-a1fe707a800c","Vanliga partikelverb i vardagen","vanliga-partikelverb-i-vardagen",75,{"id":384,"title":385,"slug":386,"language":9,"level":191,"displayOrder":387},"01a0e1ac-c80f-7991-a9c3-36ff0f0a0123","Sammansatta substantiv","sammansatta-substantiv",76,{"id":389,"title":390,"slug":391,"language":9,"level":392,"displayOrder":393},"01a0e1ac-c82f-7a79-8200-feba0cbd78dd","Sin, sitt och sina eller hans, hennes och deras","sin-sitt-och-sina-eller-hans-hennes-och-deras","B1",77,{"id":395,"title":396,"slug":397,"language":9,"level":392,"displayOrder":398},"01a0e1ac-c679-72b2-9adf-f7cd37c31a8f","Man, en och ens","man-en-och-ens",78,{"id":400,"title":401,"slug":402,"language":9,"level":392,"displayOrder":403},"01a0e1ac-c8cb-790c-b42b-73b9cb120af7","Varje, var och en och varandra","varje-var-och-en-och-varandra",79,{"id":405,"title":406,"slug":407,"language":9,"level":392,"displayOrder":408},"01a0e1ac-c808-7f46-8975-fe4465eb4f29","Samma, annan och själv","samma-annan-och-sjalv",80,{"id":410,"title":411,"slug":412,"language":9,"level":392,"displayOrder":413},"01a0e1ac-c4e5-7709-9697-f3390a8f880a","De och dem i skrift","de-och-dem-i-skrift",81,{"id":415,"title":416,"slug":417,"language":9,"level":392,"displayOrder":418},"01a0e1ac-c7b7-7c46-aca4-0017d53dcb98","Räknebara och oräknebara substantiv","raknebara-och-oraknebara-substantiv",82,{"id":420,"title":421,"slug":422,"language":9,"level":392,"displayOrder":423},"01a0e1ac-c48d-7dc9-b394-274bb0dca4db","Bestämdhet efter possessiva pronomen och genitiv","bestamdhet-efter-possessiva-pronomen-och-genitiv",83,{"id":425,"title":426,"slug":427,"language":9,"level":392,"displayOrder":428},"01a0e1ac-c50d-7228-8850-073ac25357c6","Dubbel bestämdhet med adjektiv","dubbel-bestamdhet-med-adjektiv",84,{"id":430,"title":431,"slug":432,"language":9,"level":392,"displayOrder":433},"01a0e1ac-c413-784c-8077-37ee974e7cd2","Adjektiv efter bli, verka och känna sig","adjektiv-efter-bli-verka-och-kanna-sig",85,{"id":435,"title":436,"slug":437,"language":9,"level":392,"displayOrder":438},"01a0e1ac-c4eb-794d-bd0e-96d0be6cfe59","Den bästa och bäst","den-basta-och-bast",86,{"id":440,"title":441,"slug":442,"language":9,"level":392,"displayOrder":443},"01a0e1ac-c8ef-7773-bb4d-2f6be0c5d3f4","Verbgrupper och böjningsmönster","verbgrupper-och-bojningsmonster",87,{"id":445,"title":446,"slug":447,"language":9,"level":392,"displayOrder":448},"01a0e1ac-c776-7699-953a-23777c8c4442","Pluskvamperfekt","pluskvamperfekt",88,{"id":450,"title":451,"slug":452,"language":9,"level":392,"displayOrder":453},"01a0e1ac-c874-7c33-ad85-c5d3ba7bad95","Tempus i sammanhängande berättelser","tempus-i-sammanhangande-berattelser",89,{"id":455,"title":456,"slug":457,"language":9,"level":392,"displayOrder":458},"01a0e1ac-c4d9-78ae-a67c-9507c91ff803","Brukar och brukade för vanor","brukar-och-brukade-for-vanor",90,{"id":460,"title":461,"slug":462,"language":9,"level":392,"displayOrder":463},"01a0e1ac-c5a7-764e-ba3d-b2e596226b45","Håller på att och andra uttryck för pågående handling","haller-pa-att-och-andra-uttryck-for-pagaende-handling",91,{"id":465,"title":466,"slug":467,"language":9,"level":392,"displayOrder":468},"01a0e1ac-c667-767b-bbec-602212926d70","Ligga, sitta och stå med och","ligga-sitta-och-sta-med-och",92,{"id":470,"title":471,"slug":472,"language":9,"level":392,"displayOrder":473},"01a0e1ac-c5f5-7de6-9382-9951f2398a5b","Infinitiv med och utan att","infinitiv-med-och-utan-att",93,{"id":475,"title":476,"slug":477,"language":9,"level":392,"displayOrder":478},"01a0e1ac-c67f-7e27-990d-916993f54e3a","Måste inte och behöver inte","maste-inte-och-behover-inte",94,{"id":480,"title":481,"slug":482,"language":9,"level":392,"displayOrder":483},"01a0e1ac-c64c-7218-80bb-176021f56cc9","Kunna, få och lyckas med möjlighet och tillåtelse","kunna-fa-och-lyckas-med-mojlighet-och-tillatelse",95,{"id":485,"title":486,"slug":487,"language":9,"level":392,"displayOrder":488},"01a0e1ac-c847-7ee2-a677-35ef706f5fcc","Skulle i framtid sedd från dåtid","skulle-i-framtid-sedd-fran-datid",96,{"id":490,"title":491,"slug":492,"language":9,"level":392,"displayOrder":493},"01a0e1ac-c5e8-7da1-bfa9-175c4ff28cd9","Indirekta frågor med frågeord och om","indirekta-fragor-med-frageord-och-om",97,{"id":495,"title":496,"slug":497,"language":9,"level":392,"displayOrder":498},"01a0e1ac-c887-7c03-a4db-e418c8e7695f","Tidsbisatser med innan, medan och tills","tidsbisatser-med-innan-medan-och-tills",98,{"id":500,"title":501,"slug":502,"language":9,"level":392,"displayOrder":503},"01a0e1ac-c6c3-71fc-b499-b87905284d0c","När eller om om framtiden","nar-eller-om-om-framtiden",99,{"id":505,"title":506,"slug":507,"language":9,"level":392,"displayOrder":508},"01a0e1ac-c894-7590-ad8e-00f058950c1d","Trots att och även om","trots-att-och-aven-om",100,{"id":510,"title":511,"slug":512,"language":9,"level":392,"displayOrder":513},"01a0e1ac-c538-73e9-a00c-a4c15243825f","För att och så att","for-att-och-sa-att",101,{"id":515,"title":516,"slug":517,"language":9,"level":392,"displayOrder":518},"01a0e1ac-c7d9-7584-8a42-f12aa127060c","Relativa bisatser med där och då","relativa-bisatser-med-dar-och-da",102,{"id":520,"title":521,"slug":522,"language":9,"level":392,"displayOrder":523},"01a0e1ac-c7ef-7aa6-a305-759d1564305d","Relativa bisatser utan som","relativa-bisatser-utan-som",103,{"id":525,"title":526,"slug":527,"language":9,"level":392,"displayOrder":528},"01a0e1ac-c4c0-7759-8038-8d2df03ef731","Bisats först i meningen","bisats-forst-i-meningen",104,{"id":530,"title":531,"slug":532,"language":9,"level":392,"displayOrder":533},"01a0e1ac-c603-7d80-bb12-e8a9659c8ce5","Ingen eller inte någon","ingen-eller-inte-nagon",105,{"id":535,"title":536,"slug":537,"language":9,"level":392,"displayOrder":538},"01a0e1ac-c7be-74a4-a4ba-dc75b8a819e1","Redan, ännu och fortfarande","redan-annu-och-fortfarande",106,{"id":540,"title":541,"slug":542,"language":9,"level":392,"displayOrder":543},"01a0e1ac-c47e-7e9b-8180-b864fc7014fc","Bara, också och även","bara-ocksa-och-aven",107,{"id":545,"title":546,"slug":547,"language":9,"level":392,"displayOrder":548},"01a0e1ac-c8de-7c2b-8d56-11b5d47dcf82","Verb med fasta prepositioner","verb-med-fasta-prepositioner",108,{"id":550,"title":551,"slug":552,"language":9,"level":392,"displayOrder":553},"01a0e1ac-c428-7b88-a439-f4614459a403","Adjektiv med fasta prepositioner","adjektiv-med-fasta-prepositioner",109,{"id":555,"title":556,"slug":557,"language":9,"level":392,"displayOrder":558},"01a0e1ac-c736-71d0-ba4d-9ed20d201cae","Passiv med s i vardagliga texter","passiv-med-s-i-vardagliga-texter",110,{"id":560,"title":561,"slug":562,"language":9,"level":392,"displayOrder":563},"01a0e1ac-c72e-7b12-9aea-82ead1085d2f","Passiv med bli och vara","passiv-med-bli-och-vara",111,{"id":565,"title":566,"slug":567,"language":9,"level":392,"displayOrder":568},"01a0e1ac-c764-76ed-90fe-41dbfaf9466e","Perfekt particip som adjektiv","perfekt-particip-som-adjektiv",112,{"id":570,"title":571,"slug":572,"language":9,"level":392,"displayOrder":573},"01a0e1ac-c727-7c6b-8371-ebe911d9e8b7","Partikelverb med objekt","partikelverb-med-objekt",113,{"id":575,"title":576,"slug":577,"language":9,"level":392,"displayOrder":578},"01a0e1ac-c77a-7e00-a7ad-35485952c6b2","Prefix och suffix som ändrar betydelsen","prefix-och-suffix-som-andrar-betydelsen",114,{"id":580,"title":581,"slug":582,"language":9,"level":392,"displayOrder":583},"01a0e1ac-c4df-767e-bb4e-a53edd4b531c","Därför, däremot och dessutom","darfor-daremot-och-dessutom",115,{"id":585,"title":586,"slug":587,"language":9,"level":392,"displayOrder":588},"01a0e1ac-c502-7050-a9bd-d0e84430557f","Det finns och andra presenterande uttryck","det-finns-och-andra-presenterande-uttryck",116,{"id":590,"title":591,"slug":592,"language":9,"level":593,"displayOrder":594},"01a0e1ac-c57f-7cbb-a2ba-675a27b64be8","Generell och specifik betydelse hos substantiv","generell-och-specifik-betydelse-hos-substantiv","B2",117,{"id":596,"title":597,"slug":598,"language":9,"level":593,"displayOrder":599},"01a0e1ac-c461-7b7d-aede-dafe234968cc","Artikelbruk med abstrakta substantiv","artikelbruk-med-abstrakta-substantiv",118,{"id":601,"title":602,"slug":603,"language":9,"level":593,"displayOrder":604},"01a0e1ac-c496-7a46-a26a-962045592288","Bestämdhet efter relativa bisatser","bestamdhet-efter-relativa-bisatser",119,{"id":606,"title":607,"slug":608,"language":9,"level":593,"displayOrder":609},"01a0e1ac-c8b0-7549-91de-4da4bb41f0be","Vad som, det som och vilket","vad-som-det-som-och-vilket",120,{"id":611,"title":612,"slug":613,"language":9,"level":593,"displayOrder":614},"01a0e1ac-c8d8-7c89-a2e8-50bbbb96e0e6","Vem som helst och vad som helst","vem-som-helst-och-vad-som-helst",121,{"id":616,"title":617,"slug":618,"language":9,"level":593,"displayOrder":619},"01a0e1ac-c8d2-78b0-b057-70f19e3e32ce","Varken, vardera och respektive","varken-vardera-och-respektive",122,{"id":621,"title":622,"slug":623,"language":9,"level":593,"displayOrder":624},"01a0e1ac-c434-7c34-a144-2b57a01bff46","Adjektivens ordning och betydelse","adjektivens-ordning-och-betydelse",123,{"id":626,"title":627,"slug":628,"language":9,"level":593,"displayOrder":629},"01a0e1ac-c453-7a63-ad72-00f8cc222fbe","Allt större, ju desto och gradvis förändring","allt-storre-ju-desto-och-gradvis-forandring",124,{"id":631,"title":632,"slug":633,"language":9,"level":593,"displayOrder":634},"01a0e1ac-c756-7049-a84a-d52231aa6ab8","Perfekt och preteritum med olika tidsperspektiv","perfekt-och-preteritum-med-olika-tidsperspektiv",125,{"id":636,"title":637,"slug":638,"language":9,"level":593,"displayOrder":639},"01a0e1ac-c841-75d2-988c-19199ed97132","Skulle ha och overkliga förlopp","skulle-ha-och-overkliga-forlopp",126,{"id":641,"title":642,"slug":643,"language":9,"level":593,"displayOrder":644},"01a0e1ac-c8fa-76a0-8725-a61c69a8e37f","Villkor i nutid och dåtid","villkor-i-nutid-och-datid",127,{"id":646,"title":647,"slug":648,"language":9,"level":593,"displayOrder":649},"01a0e1ac-c65c-741b-b780-2445e68ef4ea","Lär, torde och måste som bedömningar","lar-torde-och-maste-som-bedomningar",128,{"id":651,"title":652,"slug":653,"language":9,"level":593,"displayOrder":654},"01a0e1ac-c4d2-7cc2-a920-616a81a1c074","Borde ha, kunde ha och behövde inte","borde-ha-kunde-ha-och-behovde-inte",129,{"id":656,"title":657,"slug":658,"language":9,"level":593,"displayOrder":659},"01a0e1ac-c661-7b13-b79e-e7544b6b6462","Låta, få och göra med infinitiv","lata-fa-och-gora-med-infinitiv",130,{"id":661,"title":662,"slug":663,"language":9,"level":593,"displayOrder":664},"01a0e1ac-c8e4-7684-ab2b-c8e654af0d55","Verb som ändrar betydelse med partikel","verb-som-andrar-betydelse-med-partikel",131,{"id":666,"title":667,"slug":668,"language":9,"level":593,"displayOrder":669},"01a0e1ac-c73c-7f50-883c-da57629ddcd8","Passivval med fokus på handling och resultat","passivval-med-fokus-pa-handling-och-resultat",132,{"id":671,"title":672,"slug":673,"language":9,"level":593,"displayOrder":674},"01a0e1ac-c6f8-7180-9a25-9cd46a30f6b8","Opersonlig passiv","opersonlig-passiv",133,{"id":676,"title":677,"slug":678,"language":9,"level":593,"displayOrder":679},"01a0e1ac-c79c-7e1a-9bb8-781c0ca9434d","Presens particip i beskrivningar","presens-particip-i-beskrivningar",134,{"id":681,"title":682,"slug":683,"language":9,"level":593,"displayOrder":684},"01a0e1ac-c75d-7357-a69b-ff9e763d51a1","Perfekt particip med oregelbunden böjning","perfekt-particip-med-oregelbunden-bojning",135,{"id":686,"title":687,"slug":688,"language":9,"level":593,"displayOrder":689},"01a0e1ac-c7e8-7811-b8ff-d49b8597b07f","Relativa bisatser med vars","relativa-bisatser-med-vars",136,{"id":691,"title":692,"slug":693,"language":9,"level":593,"displayOrder":694},"01a0e1ac-c787-7e31-b87a-b66824d38780","Prepositioner i relativa bisatser","prepositioner-i-relativa-bisatser",137,{"id":696,"title":697,"slug":698,"language":9,"level":593,"displayOrder":699},"01a0e1ac-c900-7670-8d3e-164de4f7eaa9","Villkor med ifall, såvida och om inte","villkor-med-ifall-savida-och-om-inte",138,{"id":701,"title":702,"slug":703,"language":9,"level":593,"displayOrder":704},"01a0e1ac-c686-7caf-ae82-47d86a6183f6","Medan för samtidighet och kontrast","medan-for-samtidighet-och-kontrast",139,{"id":706,"title":707,"slug":708,"language":9,"level":593,"displayOrder":709},"01a0e1ac-c62b-7dcd-ba94-afbd9b718fe0","Jämförande bisatser med än och som","jamforande-bisatser-med-an-och-som",140,{"id":711,"title":712,"slug":713,"language":9,"level":593,"displayOrder":714},"01a0e1ac-c5e2-7e08-be28-c4662eff8cf7","Indirekt tal och förskjutet tidsperspektiv","indirekt-tal-och-forskjutet-tidsperspektiv",141,{"id":716,"title":717,"slug":718,"language":9,"level":593,"displayOrder":719},"01a0e1ac-c8aa-7ce0-917b-214faed01aaa","Utelämning av har och hade i bisatser","utelamning-av-har-och-hade-i-bisatser",142,{"id":721,"title":722,"slug":723,"language":9,"level":593,"displayOrder":724},"01a0e1ac-c816-7285-a12e-775e56ff999c","Satsadverbialens placering i huvud- och bisatser","satsadverbialens-placering-i-huvud-och-bisatser",143,{"id":726,"title":727,"slug":728,"language":9,"level":593,"displayOrder":729},"01a0e1ac-c6e3-7600-a59b-837b679ad6d2","Objektets placering i förhållande till inte","objektets-placering-i-forhallande-till-inte",144,{"id":731,"title":732,"slug":733,"language":9,"level":593,"displayOrder":734},"01a0e1ac-c6cb-7b34-94c4-9f5839361709","Negationens räckvidd","negationens-rackvidd",145,{"id":736,"title":737,"slug":738,"language":9,"level":593,"displayOrder":739},"01a0e1ac-c899-7dd8-8564-8f8bbe0f0028","Utbrutna satser med det är som","utbrutna-satser-med-det-ar-som",146,{"id":741,"title":742,"slug":743,"language":9,"level":593,"displayOrder":744},"01a0e1ac-c545-731c-8e33-ad24e74d49db","Formellt subjekt med att-sats och infinitiv","formellt-subjekt-med-att-sats-och-infinitiv",147,{"id":746,"title":747,"slug":748,"language":9,"level":593,"displayOrder":749},"01a0e1ac-c566-7eb8-a40a-24b24eebb912","Framflyttade satsdelar och kontrast","framflyttade-satsdelar-och-kontrast",148,{"id":751,"title":752,"slug":753,"language":9,"level":593,"displayOrder":754},"01a0e1ac-c476-77de-beb7-b895c76bbc5a","Både och, antingen eller och varken eller","bade-och-antingen-eller-och-varken-eller",149,{"id":756,"title":757,"slug":758,"language":9,"level":593,"displayOrder":759},"01a0e1ac-c85d-725a-a156-7fb8a1c36b1f","Syftning och referenskedjor i text","syftning-och-referenskedjor-i-text",150,{"id":761,"title":762,"slug":763,"language":9,"level":593,"displayOrder":764},"01a0e1ac-c780-7172-9edf-2e3111839f82","Prepositioner eller bisatser för orsak och villkor","prepositioner-eller-bisatser-for-orsak-och-villkor",151,{"id":766,"title":767,"slug":768,"language":9,"level":593,"displayOrder":769},"01a0e1ac-c6d3-7ef8-9e81-fa07c9653e42","Nominaliseringar med ning, ande och het","nominaliseringar-med-ning-ande-och-het",152,{"id":771,"title":772,"slug":773,"language":9,"level":774,"displayOrder":775},"01a0e1ac-c89f-7b04-a88d-4b362d509000","Utbyggda nominalfraser och inbäddade bestämningar","utbyggda-nominalfraser-och-inbaddade-bestamningar","C1",153,{"id":777,"title":778,"slug":779,"language":9,"level":774,"displayOrder":780},"01a0e1ac-c45a-7b80-8bb1-d5cd992e8176","Artikelbortfall i fasta uttryck och sakprosa","artikelbortfall-i-fasta-uttryck-och-sakprosa",154,{"id":782,"title":783,"slug":784,"language":9,"level":774,"displayOrder":785},"01a0e1ac-c7c4-7e43-b4c6-0b02b1057adc","Reflexiv syftning i komplexa meningar","reflexiv-syftning-i-komplexa-meningar",155,{"id":787,"title":788,"slug":789,"language":9,"level":774,"displayOrder":790},"01a0e1ac-c5b3-75f1-a986-9de415cc13a4","Hen, den och könsneutral syftning","hen-den-och-konsneutral-syftning",156,{"id":792,"title":793,"slug":794,"language":9,"level":774,"displayOrder":795},"01a0e1ac-c42e-79a3-a99e-66fd2f561f7d","Adjektiv som substantiv","adjektiv-som-substantiv",157,{"id":797,"title":798,"slug":799,"language":9,"level":774,"displayOrder":800},"01a0e1ac-c4ba-745f-9b3f-8f736952afaa","Betydelseskillnader mellan attributiv och predikativ form","betydelseskillnader-mellan-attributiv-och-predikativ-form",158,{"id":802,"title":803,"slug":804,"language":9,"level":774,"displayOrder":805},"01a0e1ac-c5ba-761f-90ef-010cb2e6f92d","Historiskt presens i berättelser","historiskt-presens-i-berattelser",159,{"id":807,"title":808,"slug":809,"language":9,"level":774,"displayOrder":810},"01a0e1ac-c879-7823-9c83-c223876127cb","Tempusväxling mellan referat och kommentar","tempusvaxling-mellan-referat-och-kommentar",160,{"id":812,"title":813,"slug":814,"language":9,"level":774,"displayOrder":815},"01a0e1ac-c800-7d6d-9190-9366dee1f492","Sägs, påstås och förefaller med infinitiv","sags-pastas-och-forefaller-med-infinitiv",161,{"id":817,"title":818,"slug":819,"language":9,"level":774,"displayOrder":820},"01a0e1ac-c6ac-7bbb-adfd-73ac2c4cd6f0","Modala partiklar med ju, väl och nog","modala-partiklar-med-ju-val-och-nog",162,{"id":822,"title":823,"slug":824,"language":9,"level":774,"displayOrder":825},"01a0e1ac-c656-777c-8904-316672f3cdde","Lär och ska som markörer för andrahandsuppgifter","lar-och-ska-som-markorer-for-andrahandsuppgifter",163,{"id":827,"title":828,"slug":829,"language":9,"level":774,"displayOrder":830},"01a0e1ac-c5fb-775f-b0cc-b064f2cd7d75","Infinitivfraser med underförstått subjekt","infinitivfraser-med-underforstatt-subjekt",164,{"id":832,"title":833,"slug":834,"language":9,"level":774,"displayOrder":835},"01a0e1ac-c81c-7d06-b8f9-5b37400e83fe","Satsflätor i frågor och påståenden","satsflator-i-fragor-och-pastaenden",165,{"id":837,"title":838,"slug":839,"language":9,"level":774,"displayOrder":840},"01a0e1ac-c4c7-7c8a-b1a5-e5992e22f1d0","Bisatser inuti bisatser","bisatser-inuti-bisatser",166,{"id":842,"title":843,"slug":844,"language":9,"level":774,"displayOrder":845},"01a0e1ac-c5cd-7436-b2ac-62abc2c5cd43","Huvudsatsordföljd i att-satser","huvudsatsordfoljd-i-att-satser",167,{"id":847,"title":848,"slug":849,"language":9,"level":774,"displayOrder":850},"01a0e1ac-c691-7842-a82f-909ce0ca1f58","Medgivande med hur än och vad än","medgivande-med-hur-an-och-vad-an",168,{"id":852,"title":853,"slug":854,"language":9,"level":774,"displayOrder":855},"01a0e1ac-c720-7aac-b7f2-50bf59959e1b","Participfraser som förkortade bisatser","participfraser-som-forkortade-bisatser",169,{"id":857,"title":858,"slug":859,"language":9,"level":774,"displayOrder":860},"01a0e1ac-c4fb-7e2f-8d3e-5721a93eb4b5","Deponensverb och andra verb på s","deponensverb-och-andra-verb-pa-s",170,{"id":862,"title":863,"slug":864,"language":9,"level":774,"displayOrder":865},"01a0e1ac-c8a5-76e9-b84d-ce2928be053d","Utelämnade satsdelar i samordning","utelamnade-satsdelar-i-samordning",171,{"id":867,"title":868,"slug":869,"language":9,"level":774,"displayOrder":870},"01a0e1ac-c8bf-7a89-af11-be71c5f6ba47","Vänsterdislokation och återupptagande pronomen","vansterdislokation-och-aterupptagande-pronomen",172,{"id":872,"title":873,"slug":874,"language":9,"level":774,"displayOrder":875},"01a0e1ac-c5c0-7eeb-bd26-0e00fe3cd011","Högerdislokation och efterställda förtydliganden","hogerdislokation-och-efterstallda-fortydliganden",173,{"id":877,"title":878,"slug":879,"language":9,"level":774,"displayOrder":880},"01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61","Tema, rema och informationsvikt","tema-rema-och-informationsvikt",174,{"id":882,"title":883,"slug":884,"language":9,"level":774,"displayOrder":885},"01a0e1ac-c531-7c30-b4ea-6cfa4058fe90","Fokus med just, rentav och inte ens","fokus-med-just-rentav-och-inte-ens",175,{"id":887,"title":888,"slug":889,"language":9,"level":774,"displayOrder":890},"01a0e1ac-c87e-73a4-a0d1-5e1e811a4710","Textbindning för medgivande och invändning","textbindning-for-medgivande-och-invandning",176,{"id":892,"title":893,"slug":894,"language":9,"level":774,"displayOrder":895},"01a0e1ac-c641-7203-824a-d9f46b1f1b35","Komplexa prepositionsfraser i sakprosa","komplexa-prepositionsfraser-i-sakprosa",177,{"id":897,"title":898,"slug":899,"language":9,"level":774,"displayOrder":900},"01a0e1ac-c52a-79bc-912e-fc3dcb9d06eb","Foge-s och andra fogeelement","foge-s-och-andra-fogeelement",178,{"id":902,"title":903,"slug":904,"language":9,"level":774,"displayOrder":905},"01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da","Talspråklig och skriftspråklig syntax","talspraklig-och-skriftspraklig-syntax",179,{"id":907,"title":908,"slug":909,"language":9,"level":774,"displayOrder":910},"01a0e1ac-c58c-7b3b-a3b2-99c2af662a5d","Grammatiska val i akademisk och formell text","grammatiska-val-i-akademisk-och-formell-text",180,{"id":912,"title":913,"slug":914,"language":9,"level":915,"displayOrder":916},"01a0e1ac-c446-70b8-9a18-08b5e2eb233a","Äldre verbformer i litteratur","aldre-verbformer-i-litteratur","C2",181,{"id":918,"title":919,"slug":920,"language":9,"level":915,"displayOrder":921},"01a0e1ac-c646-7a1b-9863-bff64902bfbb","Konjunktivrester med vore, leve och vare","konjunktivrester-med-vore-leve-och-vare",182,{"id":923,"title":924,"slug":925,"language":9,"level":915,"displayOrder":926},"01a0e1ac-c440-7331-bd25-a4fe1caabf5b","Äldre pronomen och tilltalsformer","aldre-pronomen-och-tilltalsformer",183,{"id":928,"title":929,"slug":930,"language":9,"level":915,"displayOrder":931},"01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4","Finlandssvenska grammatiska särdrag","finlandssvenska-grammatiska-sardrag",184,{"id":933,"title":934,"slug":935,"language":9,"level":915,"displayOrder":936},"01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91","Regional variation i böjning och syntax","regional-variation-i-bojning-och-syntax",185,{"id":938,"title":939,"slug":940,"language":9,"level":915,"displayOrder":941},"01a0e1ac-c5a0-7cf0-b79d-207723c7db74","Gruppgenitiv och genitivens räckvidd","gruppgenitiv-och-genitivens-rackvidd",186,{"id":943,"title":944,"slug":945,"language":9,"level":915,"displayOrder":946},"01a0e1ac-c823-7936-be21-11e9bb30b5fb","Semantisk kongruens och formell kongruens","semantisk-kongruens-och-formell-kongruens",187,{"id":948,"title":949,"slug":950,"language":9,"level":915,"displayOrder":951},"01a0e1ac-c578-7270-bf2b-e9be7a0477ff","Fria relativa bisatser i komplexa konstruktioner","fria-relativa-bisatser-i-komplexa-konstruktioner",188,{"id":953,"title":954,"slug":955,"language":9,"level":915,"displayOrder":956},"01a0e1ac-c5dd-7489-8c3c-ee3f87edb3c5","Inbäddade frågor med infinitiv","inbaddade-fragor-med-infinitiv",189,{"id":958,"title":959,"slug":960,"language":9,"level":915,"displayOrder":961},"01a0e1ac-c90c-7627-a8f0-83a66d1a78cf","Villkorssatser utan om","villkorssatser-utan-om",190,{"id":963,"title":964,"slug":965,"language":9,"level":915,"displayOrder":966},"01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df","Gränser för satsflätor och långväga beroenden","granser-for-satsflator-och-langvaga-beroenden",191,{"id":968,"title":969,"slug":970,"language":9,"level":915,"displayOrder":971},"01a0e1ac-c40d-7780-b0f8-fce8570e60cc","Absoluta konstruktioner med particip","absoluta-konstruktioner-med-particip",192,{"id":973,"title":974,"slug":975,"language":9,"level":915,"displayOrder":976},"01a0e1ac-c852-7b3f-bcc1-47a19d4d5d5e","Spetsställning av verbfraser och predikativ","spetsstallning-av-verbfraser-och-predikativ",193,{"id":978,"title":979,"slug":980,"language":9,"level":915,"displayOrder":981},"01a0e1ac-c7a3-7e34-b776-366166e8c031","Presentering med obestämt subjekt och komplexa led","presentering-med-obestamt-subjekt-och-komplexa-led",194,{"id":983,"title":984,"slug":985,"language":9,"level":915,"displayOrder":986},"01a0e1ac-c7f9-724a-b9da-ca94fcb2aec9","Retoriska frågor och underförstådd negation","retoriska-fragor-och-underforstadd-negation",195,{"id":988,"title":989,"slug":990,"language":9,"level":915,"displayOrder":991},"01a0e1ac-c468-7df5-9428-0dd53b5ce85f","Asyndes och polysyndes som stilgrepp","asyndes-och-polysyndes-som-stilgrepp",196,{"id":993,"title":994,"slug":995,"language":9,"level":915,"displayOrder":996},"01a0e1ac-c572-7c31-8a15-f076455571d7","Fri indirekt anföring i berättande text","fri-indirekt-anforing-i-berattande-text",197,{"id":998,"title":999,"slug":1000,"language":9,"level":915,"displayOrder":1001},"01a0e1ac-c863-75d5-bd3c-eb9970a09f8b","Syntaktisk tvetydighet och medveten precisering","syntaktisk-tvetydighet-och-medveten-precisering",198,{"id":928,"title":929,"slug":930,"seoDescription":1003,"content":1004,"language":9,"level":915,"displayOrder":931,"grammarTopics":1005,"createdAt":1011,"updatedAt":1012,"vocabularyLists":1013,"primaryTopicHub":1014,"readyImages":1016},"Analysera finlandssvenska drag i prepositioner, bisatsinledning och adverbbruk. Skilj regionalt språkbruk från gemensam norm och välj form efter mottagare.","## 1. Finlandssvenska och gemensam skriftspråksnorm\n\nFinlandssvenskan har i huvudsak samma grammatiska system som svenskan i Sverige. Särdragen gäller ofta vilka konstruktioner som föredras, hur enskilda ord kombineras och vilka betydelser ett uttryck vanligen får. För att bedöma dem behöver du skilja mellan regionalt standardspråk, informellt språkbruk och dialekt.\n\nHär får du analysera ett urval drag i prepositionsval, bisatsinledning, adverbbruk och substantivböjning samt avgöra när en regional formulering bör behållas, förklaras eller bearbetas för en annan mottagarkrets. Urvalet är ingen fullständig beskrivning av finlandssvensk grammatik.\n\n:::note\n**Finlandssvenskt är inte liktydigt med felaktigt.** Ett uttryck kan vara etablerat i Finland utan att vara neutralt i Sverige. Omvänt blir en konstruktion inte ett exklusivt finlandssvenskt särdrag bara för att den är vanligare i Finland.\n:::\n\n## 2. Prepositioner och fasta konstruktioner\n\nRegional variation märks bland annat i prepositionsfraser. Bedöm hela konstruktionen: prepositionens användning tillsammans med ett visst verb eller substantiv är viktigare än prepositionen isolerad.\n\n| Konstruktion | Användning och status | Alternativ för en bred svenskspråkig läsekrets |\n| --- | --- | --- |\n| **på basen av** uppgifterna | Etablerat finlandssvenskt uttryck; brukar ersättas vid anpassning till neutral, gemensam sakprosa | **på basis av**, **utifrån** eller **med stöd av** uppgifterna, beroende på betydelsen |\n| göra något **i misstag** | Förekommer i finlandssvenskt språkbruk; inte den neutrala formen i gemensamt standardspråk | göra något **av misstag** |\n| ge något **åt** någon | **Åt** har en starkare ställning som mottagarpreposition i finlandssvenskan; vid ren mottagarbetydelse är det betydligt mer markerat i sverigesvenskan än **till** | ge något **till** någon; ett byte kan motiveras av mottagarkrets och stil |\n\n:::example\n**Regionalt präglat:** Beslutet fattades **på basen av** rapporten.\n\n**Neutralt alternativ:** Beslutet fattades **utifrån** rapporten.\n\n**Regionalt präglat:** Jag skickade bilagan **i misstag**.\n\n**Gemensam standardform:** Jag skickade bilagan **av misstag**.\n:::\n\nAlternativen är inte alltid betydelsemässigt identiska. **Med stöd av** framhäver exempelvis att något ger stöd eller grund för beslutet. En språklig bearbetning måste därför bevara relationen mellan innehållets delar, inte bara byta ut ett regionalt uttryck.\n\n## 3. Mottagare och förmånstagare med åt\n\nSkillnaden mellan **till** och **åt** kan beröra både regional vana och betydelse. En *mottagare* tar emot något. En *förmånstagare* är den som en handling utförs för.\n\n:::example\nHon gav nyckeln **åt grannen**.\n\nHon gav nyckeln **till grannen**.\n\nI båda meningarna är grannen mottagare. **Åt** är etablerat i finlandssvenskt standardspråk och förekommer också i Sverige, men formerna är inte lika neutrala överallt. Vid **ge** med ren mottagarbetydelse är **till** det vanliga neutrala valet i sverigesvenskan; **åt** är betydligt mer markerat där. Skillnaden gäller framför allt frekvens och stilvärde, inte två olika mottagarroller.\n\nHon lagade middag **åt grannen**.\n\nHär anger **åt grannen** vem hon lagade maten för.\n:::\n\nAtt **åt** används relativt mycket i finlandssvenskan innebär alltså inte att varje förekomst bör ändras. Verbet och den avsedda relationen avgör vilka prepositioner som fungerar.\n\n:::warning\nGör inte en generell ersättning av **åt** med **till**. Jämför **Hon öppnade dörren åt grannen**: grannen får hjälp genom handlingen. Ett mekaniskt prepositionsbyte bevarar inte självklart denna betydelse.\n:::\n\n## 4. Före som bisatsinledare\n\nI finlandssvenskt språkbruk förekommer **före** inte bara framför nominala uttryck utan också som inledare till en tidsbisats. Den senare användningen är regionalt markerad. I neutral formell text för en bred svenskspråkig läsekrets väljer du **innan** när en fullständig bisats följer.\n\n| Konstruktion | Exempel | Bedömning |\n| --- | --- | --- |\n| **före + nominalt uttryck** | Vi måste gå **före mötet**. | Gemensamt standardspråk |\n| **före + bisats** | Vi måste gå **före mötet börjar**. | Regionalt finlandssvenskt bruk |\n| **innan + bisats** | Vi måste gå **innan mötet börjar**. | Neutralt i gemensamt standardspråk |\n\nSkillnaden ligger i bisatsinledaren, inte i någon särskild finlandssvensk regel för bisatsens ordföljd.\n\n:::tip\nUndersök vad som följer efter **före**. I **före mötet** är *mötet* ett nominalt uttryck. I **före mötet börjar** är *mötet* subjekt till det finita verbet *börjar*: där följer en bisats.\n:::\n\nGör inte heller den motsatta regeln absolut: **innan** kan i standardsvenskan stå framför nominala uttryck, exempelvis **innan lunch**. Kontrasten innebär inte att orden måste fördelas strikt mellan substantiv och satser.\n\n## 5. Ännu och regionala användningspreferenser\n\n**Ännu** används i finlandssvenskan ofta där en sverigesvensk talare hellre väljer **fortfarande**. Det gäller en situation som fortsätter att vara aktuell. Här handlar det om användningspreferenser, inte om att ordets betydelse skulle vara okänd eller felaktig i Sverige.\n\n:::example\n**Vanligt finlandssvenskt val:** Bor hon **ännu** i Åbo?\n\n**Ofta naturligare i Sverige:** Bor hon **fortfarande** i Åbo?\n\nFrågan gäller i båda fallen om hon alltjämt bor där.\n:::\n\n:::note\n**Jakande sats om nuläget:** Han är **ännu** här.\n\nI finlandssvenskan kan detta vara ett neutralt vardagligt konstaterande. I sverigesvenskan kan samma mening låta litterär eller ålderdomlig, särskilt i vardagligt samtal. **Han är fortfarande här** är då ett mer neutralt val. Bedöm alltså också register: en form som fungerar i båda varieteterna behöver inte ha samma stilvärde.\n:::\n\nEtt byte fungerar däremot inte i alla konstruktioner med **ännu**:\n\n- **ännu större** uttrycker en högre grad, inte fortsatt varaktighet;\n- **ännu en fråga** betyder ytterligare en fråga;\n- **hon har ännu inte svarat** är en vanlig konstruktion också i Sverige.\n\nDet är alltså kombinationen av betydelse, konstruktion och regional frekvens som behöver analyseras. Själva ordet **ännu** är inte en finlandism.\n\n## 6. Substantivböjning i regionalt talspråk\n\nMorfologisk variation finns också inom finlandssvenskan. I vissa finlandssvenska talspråksvarieteter förekommer bestämda pluralformer som **husena** och **bordena**. De motsvarar **husen** och **borden** i gemensamt standardspråk. Här gäller skillnaden substantivets böjning, inte valet av preposition eller ordföljd.\n\n| Böjningsled | Gemensamt standardspråk | Regional talspråksform |\n| --- | --- | --- |\n| ett hus → flera hus → de bestämda husen | **husen** | **husena** |\n| ett bord → flera bord → de bestämda borden | **borden** | **bordena** |\n\n:::note\n**Varietet och register:** Former som **husena** och **bordena** hör till regionalt talspråk och dialekt, inte till en allmän finlandssvensk skriftspråksnorm. Bruket varierar mellan talare och regioner, och liknande former finns också i svenska dialekter utanför Finland. Bilda därför inte generellt bestämd plural med **-ena** när du skriver finlandssvensk sakprosa.\n:::\n\nI en återgiven replik kan **De gamla husena ska renoveras** bidra till talarens regionala röst. I en redaktionell saktext skriver du **De gamla husen ska renoveras**. Skillnaden illustrerar varför en bedömning måste skilja regionalt standardspråk från regionalt talspråk.\n\n## 7. Bedöm och bearbeta utan att överkorrigera\n\nFinlandssvenska texter ska inte automatiskt göras sverigesvenska. I en intervju eller litterär dialog kan regionala konstruktioner bidra till röst och miljö. I formell sakprosa för läsare i flera länder kan mindre regionalt markerade alternativ underlätta.\n\nAnvänd följande arbetsgång:\n\n1. **Identifiera konstruktionen.** Är det en prepositionsfras, en bisatsinledare, ett adverb i en viss betydelse eller en böjningsform?\n2. **Bestäm dess status.** Är uttrycket gemensamt standardspråk, regionalt etablerat eller tydligt vardagligt eller dialektalt?\n3. **Pröva mottagare och texttyp.** Behöver texten regional förankring, bred begriplighet eller båda?\n4. **Kontrollera betydelsen efter ändringen.** Bevara mottagarroll, tidsrelation och andra betydelseskillnader.\n\n### Pröva arbetsgången på ett meddelande\n\nFöljande konstruerade exempel återger en vardaglig arbetssituation: en kollega i Åbo skriver till projektgruppen. Gruppen ska sedan anpassa meddelandet för kolleger i både Finland och Sverige.\n\n:::example\n**Ursprungligt meddelande:**\n\nJag gav den uppdaterade rapporten åt Sara före mötet började. Bilagan från förra veckan kom med i misstag. Johan är ännu här och kan skriva ut rätt version åt er. Vi har ännu inte fått alla kommentarer.\n:::\n\nIdentifiera först de regionala dragen. Avgör sedan vilka ändringar som gör meddelandet mer neutralt för hela gruppen och vilka uttryck som bör stå kvar.\n\n:::example\n**Bearbetning för hela gruppen:**\n\nJag gav den uppdaterade rapporten till Sara innan mötet började. Bilagan från förra veckan kom med av misstag. Johan är fortfarande här och kan skriva ut rätt version åt er. Vi har ännu inte fått alla kommentarer.\n:::\n\n- **Åt Sara → till Sara:** Sara är ren mottagare vid **ge**. Bytet ger ett mer neutralt sverigesvenskt stilvärde; det rättar inte ett fel i finlandssvenskt standardspråk.\n- **Före mötet började → innan mötet började:** **Mötet** är subjekt och **började** finit verb. Det som följer är en bisats, så **innan** passar den breda mottagarkretsen.\n- **I misstag → av misstag:** Här väljs den gemensamma standardformen.\n- **Ännu här → fortfarande här:** Situationen består i nuläget. Bytet undviker ett möjligt litterärt eller ålderdomligt stilvärde för läsare i Sverige.\n- **Skriva ut rätt version åt er** behålls: **åt er** anger vilka Johan hjälper genom att skriva ut texten.\n- **Ännu inte fått** behålls: konstruktionen är vanlig också i Sverige och behöver ingen regional anpassning.\n\nKärnan är att skilja **normskillnad** från **frekvensskillnad**. **I misstag** behöver normalt bearbetas i gemensam standardskrift; **ge åt någon** behöver inte korrigeras, men **till** kan vara ett stilistiskt lämpligare val för en sverigesvensk mottagarkrets. **Före en bisats** är regionalt markerat, medan **ännu** kräver en bedömning av den aktuella betydelsen.",[1006],{"id":1007,"name":1008,"level":915,"language":9,"isCompleted":1009,"completionPercentage":1010,"totalExercises":31,"completedExercises":1010},"01a0e1ac-c3b6-70ef-9e05-a04a274f662d","Regional grammatik och medveten textanpassning",false,0,"2026-09-27T07:03:11+00:00","2026-10-11T12:53:46+00:00",[],{"name":1008,"slug":1015,"language":9},"regional-grammatik-och-textanpassning-c2",[],{"id":1007,"name":1008,"slug":1015,"language":9,"level":915,"introduction":1018,"lessonCount":16,"totalExercises":31,"objectives":1019,"prerequisites":1023,"lessons":1025},"Regionalt språk kan avvika i böjning, konstruktion eller bara användningsfrekvens. Först lär du dig skilja dessa nivåer genom dubbelsupinum, namnartiklar och efterställda possessiva pronomen. Sedan prövar du analysen på finlandssvenska prepositioner, bisatsinledare och adverb och väljer när en form ska bevaras eller anpassas till en bredare mottagarkrets.",[1020,1021,1022],"Skilja regional grammatik från uttalsstavning och enstaka variation.","Bedöma regional standard, dialekt och register var för sig.","Anpassa konstruktioner med bevarad betydelse och tydlig redovisning av citatingrepp.",[1024],"Du kan analysera verbkedjor, nominalfraser och prepositioners betydelser i standardsvenska.",[1026,1041],{"id":933,"contentId":1027,"slug":935,"title":934,"level":915,"summary":1028,"order":11,"exercises":1029},"pg_1c3675b6-2b3e-4b78-9c94-f2342763e7b9","Analysera regionala mönster i verbkedjor, nominalfraser och pronomen utan att likställa ett belägg med en hel dialekt.",[1030,1034,1037],{"id":1031,"title":1032,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-f688-73b0-8104-531178140951","Regional variation i böjning och syntax – Välj rätt form","word_select",{"id":1035,"title":1036,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-f69f-7223-a57b-a5cafdff0c51","Regional variation i böjning och syntax – Betydelse i sammanhang",{"id":1038,"title":1039,"order":16,"type":1040},"01a0e1ac-f6ba-70f2-871a-fabb30a1342d","Regionala konstruktioner – bygg meningar","sentence_builder",{"id":928,"contentId":1042,"slug":930,"title":929,"level":915,"summary":1043,"order":16,"exercises":1044},"pg_f2a3e4c1-3d03-46d3-b62c-ce98e116b67e","Tillämpa skillnaden mellan regional norm, brukspreferens och talspråk på finlandssvenska konstruktioner.",[1045,1048],{"id":1046,"title":1047,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-d5c9-7ec1-b5ea-d820ffc23c07","Finlandssvenska grammatiska särdrag – Välj rätt form",{"id":1049,"title":1050,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-d5e7-711f-af6e-49f0b80490eb","Finlandssvenska grammatiska särdrag – Betydelse i sammanhang",[1052,1058],{"@id":1053,"@type":1054,"id":1046,"grammarPage":1055,"title":1047,"instructions":1056,"displayOrder":1010,"type":1033,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1057},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-d5c9-7ec1-b5ea-d820ffc23c07","GrammarExercise","\u002Fapi\u002Fgrammar_pages\u002F01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4","Välj det alternativ som passar den angivna betydelsen, texttypen och mottagarkretsen. Regionala former är inte automatiskt felaktiga.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_98bf3b40-90df-4d58-83f1-3feea5753160_hero.webp?v=1790492595",{"@id":1059,"@type":1054,"id":1049,"grammarPage":1055,"title":1050,"instructions":1060,"displayOrder":11,"type":1033,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1061},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-d5e7-711f-af6e-49f0b80490eb","Välj den analys eller bearbetning som bevarar betydelsen och tar hänsyn till varietet, register och mottagare.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_82a90c72-8f0a-4dab-98b4-0ad18d2dae3c_hero.webp?v=1790492595",{"id":1046,"grammarPage":1055,"title":1047,"instructions":1056,"seoTitle":1063,"seoDescription":1064,"displayOrder":1010,"type":1033,"questions":1065,"ogImageUrl":1057},"Finlandssvenska särdrag – välj rätt form","Öva finlandssvenska grammatiska särdrag i lucktexter om redaktionellt arbete, vardag och kultur. Välj former efter betydelse, register och mottagare.",[1066],{"id":1067,"sentenceTemplate":1068,"displayOrder":1010,"explanation":1069,"exampleSentence":1070,"blanks":1071},"01a0e1ac-d5ca-7251-9934-1660d624326f","En redaktör anpassar en regional formulering till gemensam sakprosa och behåller substantivet basis: Urvalet gjordes __1__ basis av intervjuerna.","Den fasta konstruktionen är på basis av. Det regionalt etablerade på basen av kan bearbetas så, men varken i basis av eller av basis av är motsvarande standarduttryck.","På basis av resultaten planerade forskarna nästa försök.",[1072],{"id":1073,"blankNumber":11,"options":1074},"01a0e1ac-d5ca-71c5-9934-1660d5fd1481",[1075,1079,1082],{"id":1076,"optionText":1077,"isCorrect":1078,"displayOrder":1010},"01a0e1ac-d5ca-70d5-9934-1660d45d0ca6","på",true,{"id":1080,"optionText":1081,"isCorrect":1009,"displayOrder":11},"01a0e1ac-d5ca-7131-9934-1660d4f55f0b","av",{"id":1083,"optionText":1084,"isCorrect":1009,"displayOrder":16},"01a0e1ac-d5ca-717d-9934-1660d50f3c1d","i",{"html":1086,"toc":1087},"\u003Ch2 id=\"finlandssvenska-och-gemensam-skriftsprksnorm\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">1.\u003C\u002Fspan>Finlandssvenska och gemensam skriftspråksnorm\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Finlandssvenskan har i huvudsak samma grammatiska system som svenskan i Sverige. Särdragen gäller ofta vilka konstruktioner som föredras, hur enskilda ord kombineras och vilka betydelser ett uttryck vanligen får. För att bedöma dem behöver du skilja mellan regionalt standardspråk, informellt språkbruk och dialekt.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här får du analysera ett urval drag i prepositionsval, bisatsinledning, adverbbruk och substantivböjning samt avgöra när en regional formulering bör behållas, förklaras eller bearbetas för en annan mottagarkrets. Urvalet är ingen fullständig beskrivning av finlandssvensk grammatik.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>\u003Cstrong>Finlandssvenskt är inte liktydigt med felaktigt.\u003C\u002Fstrong> Ett uttryck kan vara etablerat i Finland utan att vara neutralt i Sverige. Omvänt blir en konstruktion inte ett exklusivt finlandssvenskt särdrag bara för att den är vanligare i Finland.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"prepositioner-och-fasta-konstruktioner\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">2.\u003C\u002Fspan>Prepositioner och fasta konstruktioner\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Regional variation märks bland annat i prepositionsfraser. Bedöm hela konstruktionen: prepositionens användning tillsammans med ett visst verb eller substantiv är viktigare än prepositionen isolerad.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Konstruktion\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Användning och status\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Alternativ för en bred svenskspråkig läsekrets\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>på basen av\u003C\u002Fstrong> uppgifterna\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Etablerat finlandssvenskt uttryck; brukar ersättas vid anpassning till neutral, gemensam sakprosa\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>på basis av\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>utifrån\u003C\u002Fstrong> eller \u003Cstrong>med stöd av\u003C\u002Fstrong> uppgifterna, beroende på betydelsen\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>göra något \u003Cstrong>i misstag\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Förekommer i finlandssvenskt språkbruk; inte den neutrala formen i gemensamt standardspråk\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>göra något \u003Cstrong>av misstag\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>ge något \u003Cstrong>åt\u003C\u002Fstrong> någon\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Åt\u003C\u002Fstrong> har en starkare ställning som mottagarpreposition i finlandssvenskan; vid ren mottagarbetydelse är det betydligt mer markerat i sverigesvenskan än \u003Cstrong>till\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>ge något \u003Cstrong>till\u003C\u002Fstrong> någon; ett byte kan motiveras av mottagarkrets och stil\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Regionalt präglat:\u003C\u002Fstrong> Beslutet fattades \u003Cstrong>på basen av\u003C\u002Fstrong> rapporten.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Neutralt alternativ:\u003C\u002Fstrong> Beslutet fattades \u003Cstrong>utifrån\u003C\u002Fstrong> rapporten.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Regionalt präglat:\u003C\u002Fstrong> Jag skickade bilagan \u003Cstrong>i misstag\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Gemensam standardform:\u003C\u002Fstrong> Jag skickade bilagan \u003Cstrong>av misstag\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Alternativen är inte alltid betydelsemässigt identiska. \u003Cstrong>Med stöd av\u003C\u002Fstrong> framhäver exempelvis att något ger stöd eller grund för beslutet. En språklig bearbetning måste därför bevara relationen mellan innehållets delar, inte bara byta ut ett regionalt uttryck.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"mottagare-och-frmnstagare-med-t\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.\u003C\u002Fspan>Mottagare och förmånstagare med åt\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Skillnaden mellan \u003Cstrong>till\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>åt\u003C\u002Fstrong> kan beröra både regional vana och betydelse. En \u003Cem>mottagare\u003C\u002Fem> tar emot något. En \u003Cem>förmånstagare\u003C\u002Fem> är den som en handling utförs för.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Hon gav nyckeln \u003Cstrong>åt grannen\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Hon gav nyckeln \u003Cstrong>till grannen\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I båda meningarna är grannen mottagare. \u003Cstrong>Åt\u003C\u002Fstrong> är etablerat i finlandssvenskt standardspråk och förekommer också i Sverige, men formerna är inte lika neutrala överallt. Vid \u003Cstrong>ge\u003C\u002Fstrong> med ren mottagarbetydelse är \u003Cstrong>till\u003C\u002Fstrong> det vanliga neutrala valet i sverigesvenskan; \u003Cstrong>åt\u003C\u002Fstrong> är betydligt mer markerat där. Skillnaden gäller framför allt frekvens och stilvärde, inte två olika mottagarroller.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Hon lagade middag \u003Cstrong>åt grannen\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här anger \u003Cstrong>åt grannen\u003C\u002Fstrong> vem hon lagade maten för.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Att \u003Cstrong>åt\u003C\u002Fstrong> används relativt mycket i finlandssvenskan innebär alltså inte att varje förekomst bör ändras. Verbet och den avsedda relationen avgör vilka prepositioner som fungerar.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--warning\">\u003Cp>Gör inte en generell ersättning av \u003Cstrong>åt\u003C\u002Fstrong> med \u003Cstrong>till\u003C\u002Fstrong>. Jämför \u003Cstrong>Hon öppnade dörren åt grannen\u003C\u002Fstrong>: grannen får hjälp genom handlingen. Ett mekaniskt prepositionsbyte bevarar inte självklart denna betydelse.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"fre-som-bisatsinledare\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">4.\u003C\u002Fspan>Före som bisatsinledare\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>I finlandssvenskt språkbruk förekommer \u003Cstrong>före\u003C\u002Fstrong> inte bara framför nominala uttryck utan också som inledare till en tidsbisats. Den senare användningen är regionalt markerad. I neutral formell text för en bred svenskspråkig läsekrets väljer du \u003Cstrong>innan\u003C\u002Fstrong> när en fullständig bisats följer.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Konstruktion\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Exempel\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Bedömning\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>före + nominalt uttryck\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Vi måste gå \u003Cstrong>före mötet\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Gemensamt standardspråk\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>före + bisats\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Vi måste gå \u003Cstrong>före mötet börjar\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Regionalt finlandssvenskt bruk\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>innan + bisats\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Vi måste gå \u003Cstrong>innan mötet börjar\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Neutralt i gemensamt standardspråk\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Skillnaden ligger i bisatsinledaren, inte i någon särskild finlandssvensk regel för bisatsens ordföljd.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--tip\">\u003Cp>Undersök vad som följer efter \u003Cstrong>före\u003C\u002Fstrong>. I \u003Cstrong>före mötet\u003C\u002Fstrong> är \u003Cem>mötet\u003C\u002Fem> ett nominalt uttryck. I \u003Cstrong>före mötet börjar\u003C\u002Fstrong> är \u003Cem>mötet\u003C\u002Fem> subjekt till det finita verbet \u003Cem>börjar\u003C\u002Fem>: där följer en bisats.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Gör inte heller den motsatta regeln absolut: \u003Cstrong>innan\u003C\u002Fstrong> kan i standardsvenskan stå framför nominala uttryck, exempelvis \u003Cstrong>innan lunch\u003C\u002Fstrong>. Kontrasten innebär inte att orden måste fördelas strikt mellan substantiv och satser.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"nnu-och-regionala-anvndningspreferenser\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.\u003C\u002Fspan>Ännu och regionala användningspreferenser\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Ännu\u003C\u002Fstrong> används i finlandssvenskan ofta där en sverigesvensk talare hellre väljer \u003Cstrong>fortfarande\u003C\u002Fstrong>. Det gäller en situation som fortsätter att vara aktuell. Här handlar det om användningspreferenser, inte om att ordets betydelse skulle vara okänd eller felaktig i Sverige.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Vanligt finlandssvenskt val:\u003C\u002Fstrong> Bor hon \u003Cstrong>ännu\u003C\u002Fstrong> i Åbo?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Ofta naturligare i Sverige:\u003C\u002Fstrong> Bor hon \u003Cstrong>fortfarande\u003C\u002Fstrong> i Åbo?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Frågan gäller i båda fallen om hon alltjämt bor där.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>\u003Cstrong>Jakande sats om nuläget:\u003C\u002Fstrong> Han är \u003Cstrong>ännu\u003C\u002Fstrong> här.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I finlandssvenskan kan detta vara ett neutralt vardagligt konstaterande. I sverigesvenskan kan samma mening låta litterär eller ålderdomlig, särskilt i vardagligt samtal. \u003Cstrong>Han är fortfarande här\u003C\u002Fstrong> är då ett mer neutralt val. Bedöm alltså också register: en form som fungerar i båda varieteterna behöver inte ha samma stilvärde.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Ett byte fungerar däremot inte i alla konstruktioner med \u003Cstrong>ännu\u003C\u002Fstrong>:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>\u003Cstrong>ännu större\u003C\u002Fstrong> uttrycker en högre grad, inte fortsatt varaktighet;\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>ännu en fråga\u003C\u002Fstrong> betyder ytterligare en fråga;\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>hon har ännu inte svarat\u003C\u002Fstrong> är en vanlig konstruktion också i Sverige.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Det är alltså kombinationen av betydelse, konstruktion och regional frekvens som behöver analyseras. Själva ordet \u003Cstrong>ännu\u003C\u002Fstrong> är inte en finlandism.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"substantivbjning-i-regionalt-talsprk\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">6.\u003C\u002Fspan>Substantivböjning i regionalt talspråk\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Morfologisk variation finns också inom finlandssvenskan. I vissa finlandssvenska talspråksvarieteter förekommer bestämda pluralformer som \u003Cstrong>husena\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>bordena\u003C\u002Fstrong>. De motsvarar \u003Cstrong>husen\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>borden\u003C\u002Fstrong> i gemensamt standardspråk. Här gäller skillnaden substantivets böjning, inte valet av preposition eller ordföljd.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Böjningsled\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Gemensamt standardspråk\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Regional talspråksform\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>ett hus → flera hus → de bestämda husen\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>husen\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>husena\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>ett bord → flera bord → de bestämda borden\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>borden\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>bordena\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>\u003Cstrong>Varietet och register:\u003C\u002Fstrong> Former som \u003Cstrong>husena\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>bordena\u003C\u002Fstrong> hör till regionalt talspråk och dialekt, inte till en allmän finlandssvensk skriftspråksnorm. Bruket varierar mellan talare och regioner, och liknande former finns också i svenska dialekter utanför Finland. Bilda därför inte generellt bestämd plural med \u003Cstrong>-ena\u003C\u002Fstrong> när du skriver finlandssvensk sakprosa.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I en återgiven replik kan \u003Cstrong>De gamla husena ska renoveras\u003C\u002Fstrong> bidra till talarens regionala röst. I en redaktionell saktext skriver du \u003Cstrong>De gamla husen ska renoveras\u003C\u002Fstrong>. Skillnaden illustrerar varför en bedömning måste skilja regionalt standardspråk från regionalt talspråk.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"bedm-och-bearbeta-utan-att-verkorrigera\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">7.\u003C\u002Fspan>Bedöm och bearbeta utan att överkorrigera\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Finlandssvenska texter ska inte automatiskt göras sverigesvenska. I en intervju eller litterär dialog kan regionala konstruktioner bidra till röst och miljö. I formell sakprosa för läsare i flera länder kan mindre regionalt markerade alternativ underlätta.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Använd följande arbetsgång:\u003C\u002Fp>\n\u003Col>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Identifiera konstruktionen.\u003C\u002Fstrong> Är det en prepositionsfras, en bisatsinledare, ett adverb i en viss betydelse eller en böjningsform?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Bestäm dess status.\u003C\u002Fstrong> Är uttrycket gemensamt standardspråk, regionalt etablerat eller tydligt vardagligt eller dialektalt?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva mottagare och texttyp.\u003C\u002Fstrong> Behöver texten regional förankring, bred begriplighet eller båda?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Kontrollera betydelsen efter ändringen.\u003C\u002Fstrong> Bevara mottagarroll, tidsrelation och andra betydelseskillnader.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Fol>\n\u003Ch3 id=\"prva-arbetsgngen-p-ett-meddelande\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">7.1\u003C\u002Fspan>Pröva arbetsgången på ett meddelande\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Följande konstruerade exempel återger en vardaglig arbetssituation: en kollega i Åbo skriver till projektgruppen. Gruppen ska sedan anpassa meddelandet för kolleger i både Finland och Sverige.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Ursprungligt meddelande:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Jag gav den uppdaterade rapporten åt Sara före mötet började. Bilagan från förra veckan kom med i misstag. Johan är ännu här och kan skriva ut rätt version åt er. Vi har ännu inte fått alla kommentarer.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Identifiera först de regionala dragen. Avgör sedan vilka ändringar som gör meddelandet mer neutralt för hela gruppen och vilka uttryck som bör stå kvar.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Bearbetning för hela gruppen:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Jag gav den uppdaterade rapporten till Sara innan mötet började. Bilagan från förra veckan kom med av misstag. Johan är fortfarande här och kan skriva ut rätt version åt er. Vi har ännu inte fått alla kommentarer.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cul>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Åt Sara → till Sara:\u003C\u002Fstrong> Sara är ren mottagare vid \u003Cstrong>ge\u003C\u002Fstrong>. Bytet ger ett mer neutralt sverigesvenskt stilvärde; det rättar inte ett fel i finlandssvenskt standardspråk.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Före mötet började → innan mötet började:\u003C\u002Fstrong> \u003Cstrong>Mötet\u003C\u002Fstrong> är subjekt och \u003Cstrong>började\u003C\u002Fstrong> finit verb. Det som följer är en bisats, så \u003Cstrong>innan\u003C\u002Fstrong> passar den breda mottagarkretsen.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>I misstag → av misstag:\u003C\u002Fstrong> Här väljs den gemensamma standardformen.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Ännu här → fortfarande här:\u003C\u002Fstrong> Situationen består i nuläget. Bytet undviker ett möjligt litterärt eller ålderdomligt stilvärde för läsare i Sverige.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Skriva ut rätt version åt er\u003C\u002Fstrong> behålls: \u003Cstrong>åt er\u003C\u002Fstrong> anger vilka Johan hjälper genom att skriva ut texten.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Ännu inte fått\u003C\u002Fstrong> behålls: konstruktionen är vanlig också i Sverige och behöver ingen regional anpassning.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Kärnan är att skilja \u003Cstrong>normskillnad\u003C\u002Fstrong> från \u003Cstrong>frekvensskillnad\u003C\u002Fstrong>. \u003Cstrong>I misstag\u003C\u002Fstrong> behöver normalt bearbetas i gemensam standardskrift; \u003Cstrong>ge åt någon\u003C\u002Fstrong> behöver inte korrigeras, men \u003Cstrong>till\u003C\u002Fstrong> kan vara ett stilistiskt lämpligare val för en sverigesvensk mottagarkrets. \u003Cstrong>Före en bisats\u003C\u002Fstrong> är regionalt markerat, medan \u003Cstrong>ännu\u003C\u002Fstrong> kräver en bedömning av den aktuella betydelsen.\u003C\u002Fp>\n",[1088,1092,1096,1100,1104,1108,1112,1116],{"id":1089,"text":1090,"depth":16,"number":1091},"finlandssvenska-och-gemensam-skriftsprksnorm","Finlandssvenska och gemensam skriftspråksnorm","1",{"id":1093,"text":1094,"depth":16,"number":1095},"prepositioner-och-fasta-konstruktioner","Prepositioner och fasta konstruktioner","2",{"id":1097,"text":1098,"depth":16,"number":1099},"mottagare-och-frmnstagare-med-t","Mottagare och förmånstagare med åt","3",{"id":1101,"text":1102,"depth":16,"number":1103},"fre-som-bisatsinledare","Före som bisatsinledare","4",{"id":1105,"text":1106,"depth":16,"number":1107},"nnu-och-regionala-anvndningspreferenser","Ännu och regionala användningspreferenser","5",{"id":1109,"text":1110,"depth":16,"number":1111},"substantivbjning-i-regionalt-talsprk","Substantivböjning i regionalt talspråk","6",{"id":1113,"text":1114,"depth":16,"number":1115},"bedm-och-bearbeta-utan-att-verkorrigera","Bedöm och bearbeta utan att överkorrigera","7",{"id":1117,"text":1118,"depth":21,"number":1119},"prva-arbetsgngen-p-ett-meddelande","Pröva arbetsgången på ett meddelande","7.1"]