[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"grammar-topic-hubs-sv":3,"grammar-pages-sv":4,"grammar-page-sv-granser-for-satsflator-och-langvaga-beroenden":1002,"grammar-lesson-path-sv-granser-for-satsflator-och-langvaga-beroenden-none":1014,"grammar-exercises-by-page-01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df":1015,"grammar-quick-check-01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df":1031,"grammar-lesson-body-01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df-ckv1fmensm":1054},[],[5,12,17,22,27,32,37,42,47,52,57,62,67,72,77,82,87,92,97,102,107,112,117,122,127,132,137,142,147,152,157,162,167,172,177,182,187,193,198,203,208,213,218,223,228,233,238,243,248,253,258,263,268,273,278,283,288,293,298,303,308,313,318,323,328,333,338,343,348,353,358,363,368,373,378,383,388,394,399,404,409,414,419,424,429,434,439,444,449,454,459,464,469,474,479,484,489,494,499,504,509,514,519,524,529,534,539,544,549,554,559,564,569,574,579,584,589,595,600,605,610,615,620,625,630,635,640,645,650,655,660,665,670,675,680,685,690,695,700,705,710,715,720,725,730,735,740,745,750,755,760,765,770,776,781,786,791,796,801,806,811,816,821,826,831,836,841,846,851,856,861,866,871,876,881,886,891,896,901,906,911,917,922,927,932,937,942,947,952,957,962,967,972,977,982,987,992,997],{"id":6,"title":7,"slug":8,"language":9,"level":10,"displayOrder":11},"01a0e1ac-c507-798b-a3d9-09b5952e082e","Det svenska alfabetet","det-svenska-alfabetet","sv","A1",1,{"id":13,"title":14,"slug":15,"language":9,"level":10,"displayOrder":16},"01a0e1ac-c651-77b6-87e0-a8efaf3837b4","Långa och korta vokaler","langa-och-korta-vokaler",2,{"id":18,"title":19,"slug":20,"language":9,"level":10,"displayOrder":21},"01a0e1ac-c4a5-7ce4-b7ab-905c12e2d912","Betoning i vanliga ord","betoning-i-vanliga-ord",3,{"id":23,"title":24,"slug":25,"language":9,"level":10,"displayOrder":26},"01a0e1ac-c76b-772e-b67d-e019b554f60b","Personliga pronomen som subjekt","personliga-pronomen-som-subjekt",4,{"id":28,"title":29,"slug":30,"language":9,"level":10,"displayOrder":31},"01a0e1ac-c8c5-7a81-a0f8-d91a4661eb31","Vara och ha i presens","vara-och-ha-i-presens",5,{"id":33,"title":34,"slug":35,"language":9,"level":10,"displayOrder":36},"01a0e1ac-c518-76b7-b3e9-72a78d754b13","Enkla påståenden med subjekt och verb","enkla-pastaenden-med-subjekt-och-verb",6,{"id":38,"title":39,"slug":40,"language":9,"level":10,"displayOrder":41},"01a0e1ac-c512-7a2a-8ab2-31c8a79f7999","En-ord och ett-ord","en-ord-och-ett-ord",7,{"id":43,"title":44,"slug":45,"language":9,"level":10,"displayOrder":46},"01a0e1ac-c6dc-7576-9573-6a87339323a2","Obestämd och bestämd form i singular","obestamd-och-bestamd-form-i-singular",8,{"id":48,"title":49,"slug":50,"language":9,"level":10,"displayOrder":51},"01a0e1ac-c78f-731d-914a-14de8bcbeb60","Presens av vanliga verb","presens-av-vanliga-verb",9,{"id":53,"title":54,"slug":55,"language":9,"level":10,"displayOrder":56},"01a0e1ac-c626-79cc-afbe-6335bcf67c8a","Ja- och nej-frågor","ja-och-nej-fragor",10,{"id":58,"title":59,"slug":60,"language":9,"level":10,"displayOrder":61},"01a0e1ac-c55a-790f-bb00-38d667bbb1a4","Frågor med vad, vem och var","fragor-med-vad-vem-och-var",11,{"id":63,"title":64,"slug":65,"language":9,"level":10,"displayOrder":66},"01a0e1ac-c61b-74f0-8bf3-5beb9af646e8","Inte i enkla huvudsatser","inte-i-enkla-huvudsatser",12,{"id":68,"title":69,"slug":70,"language":9,"level":10,"displayOrder":71},"01a0e1ac-c621-73f3-91a7-331b858cac03","Ja, nej och jo som svar","ja-nej-och-jo-som-svar",13,{"id":73,"title":74,"slug":75,"language":9,"level":10,"displayOrder":76},"01a0e1ac-c59a-796b-a397-6886e570a093","Grundtal och antal","grundtal-och-antal",14,{"id":78,"title":79,"slug":80,"language":9,"level":10,"displayOrder":81},"01a0e1ac-c636-779a-87b9-5c741c96b6ff","Klockslag och datum","klockslag-och-datum",15,{"id":83,"title":84,"slug":85,"language":9,"level":10,"displayOrder":86},"01a0e1ac-c4f6-7d83-ac19-3ff2f8ced00e","Den och det som pronomen","den-och-det-som-pronomen",16,{"id":88,"title":89,"slug":90,"language":9,"level":10,"displayOrder":91},"01a0e1ac-c6a5-779b-b2dc-5206c75b5837","Min, din och andra possessiva pronomen","min-din-och-andra-possessiva-pronomen",17,{"id":93,"title":94,"slug":95,"language":9,"level":10,"displayOrder":96},"01a0e1ac-c423-7444-afd1-3e5d985435f1","Adjektiv med en-ord och ett-ord","adjektiv-med-en-ord-och-ett-ord",18,{"id":98,"title":99,"slug":100,"language":9,"level":10,"displayOrder":101},"01a0e1ac-c8ba-796e-a9cf-31037307029a","Vanliga pluralformer","vanliga-pluralformer",19,{"id":103,"title":104,"slug":105,"language":9,"level":10,"displayOrder":106},"01a0e1ac-c41e-71e1-a270-c7755e3d203a","Adjektiv i plural","adjektiv-i-plural",20,{"id":108,"title":109,"slug":110,"language":9,"level":10,"displayOrder":111},"01a0e1ac-c8f5-738d-87b1-dd82ef49c326","Vi, ni och de i samtal","vi-ni-och-de-i-samtal",21,{"id":113,"title":114,"slug":115,"language":9,"level":10,"displayOrder":116},"01a0e1ac-c69e-7adb-ab45-cbbf69d7eb5f","Mig, dig och andra objektspronomen","mig-dig-och-andra-objektspronomen",22,{"id":118,"title":119,"slug":120,"language":9,"level":10,"displayOrder":121},"01a0e1ac-c5d2-7e5e-a98f-20a157125cc2","I, på och under för plats","i-pa-och-under-for-plats",23,{"id":123,"title":124,"slug":125,"language":9,"level":10,"displayOrder":126},"01a0e1ac-c5ad-75c5-a4a5-7a928865713e","Här, där, hit och dit","har-dar-hit-och-dit",24,{"id":128,"title":129,"slug":130,"language":9,"level":10,"displayOrder":131},"01a0e1ac-c555-70bd-880c-864d7e3c1e58","Frågor med när, hur och varför","fragor-med-nar-hur-och-varfor",25,{"id":133,"title":134,"slug":135,"language":9,"level":10,"displayOrder":136},"01a0e1ac-c5f0-7e89-baba-aefe09361013","Infinitiv efter vanliga hjälpverb","infinitiv-efter-vanliga-hjalpverb",26,{"id":138,"title":139,"slug":140,"language":9,"level":10,"displayOrder":141},"01a0e1ac-c631-765c-b93d-afe81019aeaf","Kan, vill och måste","kan-vill-och-maste",27,{"id":143,"title":144,"slug":145,"language":9,"level":10,"displayOrder":146},"01a0e1ac-c5d8-71d2-951f-b85bedeef0de","Imperativ i uppmaningar","imperativ-i-uppmaningar",28,{"id":148,"title":149,"slug":150,"language":9,"level":10,"displayOrder":151},"01a0e1ac-c6f1-7537-abd9-ecdf92c976d6","Ofta, ibland och aldrig","ofta-ibland-och-aldrig",29,{"id":153,"title":154,"slug":155,"language":9,"level":10,"displayOrder":156},"01a0e1ac-c8ea-74c8-b217-397dd06a42e6","Verbet på andra plats efter tidsuttryck","verbet-pa-andra-plats-efter-tidsuttryck",30,{"id":158,"title":159,"slug":160,"language":9,"level":10,"displayOrder":161},"01a0e1ac-c717-72f0-8c9f-f95bf82c7aad","På, i och till i vardagen","pa-i-och-till-i-vardagen",31,{"id":163,"title":164,"slug":165,"language":9,"level":10,"displayOrder":166},"01a0e1ac-c6e9-7e19-8c43-5efab9d0a8b2","Och, men och eller","och-men-och-eller",32,{"id":168,"title":169,"slug":170,"language":9,"level":10,"displayOrder":171},"01a0e1ac-c4f1-7870-893d-fe333b9bb28a","Den här och den där","den-har-och-den-dar",33,{"id":173,"title":174,"slug":175,"language":9,"level":10,"displayOrder":176},"01a0e1ac-c6b4-7cd7-8959-a91cc11672a6","Mycket, många och lite","mycket-manga-och-lite",34,{"id":178,"title":179,"slug":180,"language":9,"level":10,"displayOrder":181},"01a0e1ac-c796-75fe-8943-c6cca5f7c54e","Presens för framtid med tidsuttryck","presens-for-framtid-med-tidsuttryck",35,{"id":183,"title":184,"slug":185,"language":9,"level":10,"displayOrder":186},"01a0e1ac-c858-7281-8bb7-29f80748210c","Stor bokstav och skiljetecken","stor-bokstav-och-skiljetecken",36,{"id":188,"title":189,"slug":190,"language":9,"level":191,"displayOrder":192},"01a0e1ac-c835-75a9-8e93-e84942da96ab","Sj-ljud, tj-ljud och stavning","sj-ljud-tj-ljud-och-stavning","A2",37,{"id":194,"title":195,"slug":196,"language":9,"level":191,"displayOrder":197},"01a0e1ac-c49e-71a2-ae06-7f5fe56ae4f8","Betoning i sammansatta ord","betoning-i-sammansatta-ord",38,{"id":199,"title":200,"slug":201,"language":9,"level":191,"displayOrder":202},"01a0e1ac-c771-78aa-a94f-53adb23cf705","Plural med ändelser och utan ändelse","plural-med-andelser-och-utan-andelse",39,{"id":204,"title":205,"slug":206,"language":9,"level":191,"displayOrder":207},"01a0e1ac-c486-7522-b483-532086b3dd74","Bestämd form i plural","bestamd-form-i-plural",40,{"id":209,"title":210,"slug":211,"language":9,"level":191,"displayOrder":212},"01a0e1ac-c586-75ee-b706-5955e9e3acf3","Genitiv med s","genitiv-med-s",41,{"id":214,"title":215,"slug":216,"language":9,"level":191,"displayOrder":217},"01a0e1ac-c912-7ec5-b448-04381373cec3","Yrken och roller utan artikel","yrken-och-roller-utan-artikel",42,{"id":219,"title":220,"slug":221,"language":9,"level":191,"displayOrder":222},"01a0e1ac-c418-7bc7-9e25-6631ab7686ce","Adjektiv i bestämd form","adjektiv-i-bestamd-form",43,{"id":224,"title":225,"slug":226,"language":9,"level":191,"displayOrder":227},"01a0e1ac-c672-7b9b-91df-7e4d8323b542","Liten, litet, små och lilla","liten-litet-sma-och-lilla",44,{"id":229,"title":230,"slug":231,"language":9,"level":191,"displayOrder":232},"01a0e1ac-c6bc-70d7-8ce7-fff5f1365f33","Någon, något och några","nagon-nagot-och-nagra",45,{"id":234,"title":235,"slug":236,"language":9,"level":191,"displayOrder":237},"01a0e1ac-c614-76c3-b373-8dfdb8cf807d","Ingen, inget och inga","ingen-inget-och-inga",46,{"id":239,"title":240,"slug":241,"language":9,"level":191,"displayOrder":242},"01a0e1ac-c44c-76c7-aa97-eccaf6af01ba","Alla, allt och båda","alla-allt-och-bada",47,{"id":244,"title":245,"slug":246,"language":9,"level":191,"displayOrder":247},"01a0e1ac-c829-7e27-bb05-58ab4b758647","Sig och andra reflexiva pronomen","sig-och-andra-reflexiva-pronomen",48,{"id":249,"title":250,"slug":251,"language":9,"level":191,"displayOrder":252},"01a0e1ac-c7cb-7b7e-a661-8e26efa71bb0","Reflexiva verb i vardagen","reflexiva-verb-i-vardagen",49,{"id":254,"title":255,"slug":256,"language":9,"level":191,"displayOrder":257},"01a0e1ac-c7aa-7e8d-8915-3a4a406b95a7","Preteritum av regelbundna verb","preteritum-av-regelbundna-verb",50,{"id":259,"title":260,"slug":261,"language":9,"level":191,"displayOrder":262},"01a0e1ac-c7b1-7582-a021-bc958bbc7c45","Preteritum av vanliga oregelbundna verb","preteritum-av-vanliga-oregelbundna-verb",51,{"id":264,"title":265,"slug":266,"language":9,"level":191,"displayOrder":267},"01a0e1ac-c74f-793f-9c78-9d8ca67be8ef","Perfekt med har och supinum","perfekt-med-har-och-supinum",52,{"id":269,"title":270,"slug":271,"language":9,"level":191,"displayOrder":272},"01a0e1ac-c744-71ef-a0b8-5daaaad30abf","Perfekt eller preteritum i vardagen","perfekt-eller-preteritum-i-vardagen",53,{"id":274,"title":275,"slug":276,"language":9,"level":191,"displayOrder":277},"01a0e1ac-c83b-7158-b03f-9797662cf916","Ska och kommer att för framtid","ska-och-kommer-att-for-framtid",54,{"id":279,"title":280,"slug":281,"language":9,"level":191,"displayOrder":282},"01a0e1ac-c51e-71e4-8c42-8904c8c04e33","Får, behöver och bör","far-behover-och-bor",55,{"id":284,"title":285,"slug":286,"language":9,"level":191,"displayOrder":287},"01a0e1ac-c84d-7c20-b698-5d76f4d5cce0","Skulle vilja i artiga önskemål","skulle-vilja-i-artiga-onskemal",56,{"id":289,"title":290,"slug":291,"language":9,"level":191,"displayOrder":292},"01a0e1ac-c5c7-7118-b500-a44873ba85d7","Huvudsatsens ordföljd med hjälpverb","huvudsatsens-ordfoljd-med-hjalpverb",57,{"id":294,"title":295,"slug":296,"language":9,"level":191,"displayOrder":297},"01a0e1ac-c882-7f7e-9d19-8d29df0fe795","Tid, sätt och plats i huvudsatsen","tid-satt-och-plats-i-huvudsatsen",58,{"id":299,"title":300,"slug":301,"language":9,"level":191,"displayOrder":302},"01a0e1ac-c46f-7cad-934f-2af9aaa57e22","Att-satser efter säga och tro","att-satser-efter-saga-och-tro",59,{"id":304,"title":305,"slug":306,"language":9,"level":191,"displayOrder":307},"01a0e1ac-c6fe-7f20-a044-708f701967b7","Ordföljd med inte i bisatser","ordfoljd-med-inte-i-bisatser",60,{"id":309,"title":310,"slug":311,"language":9,"level":191,"displayOrder":312},"01a0e1ac-c4cd-7767-b075-61af11ab9f76","Bisatser med eftersom och när","bisatser-med-eftersom-och-nar",61,{"id":314,"title":315,"slug":316,"language":9,"level":191,"displayOrder":317},"01a0e1ac-c906-7979-95dc-5ef1dd78c05f","Villkor med om","villkor-med-om",62,{"id":319,"title":320,"slug":321,"language":9,"level":191,"displayOrder":322},"01a0e1ac-c7e1-73c2-ba1e-d7973ccdac50","Relativa bisatser med som","relativa-bisatser-med-som",63,{"id":324,"title":325,"slug":326,"language":9,"level":191,"displayOrder":327},"01a0e1ac-c53e-78c1-8053-6d3a150d4d35","För och så mellan huvudsatser","for-och-sa-mellan-huvudsatser",64,{"id":329,"title":330,"slug":331,"language":9,"level":191,"displayOrder":332},"01a0e1ac-c54c-73cd-bc99-b3b0d9d96e4e","Först, sedan och till slut","forst-sedan-och-till-slut",65,{"id":334,"title":335,"slug":336,"language":9,"level":191,"displayOrder":337},"01a0e1ac-c560-78ab-84ce-41a2b5c57727","Frågor med vilken, vilket och vilka","fragor-med-vilken-vilket-och-vilka",66,{"id":339,"title":340,"slug":341,"language":9,"level":191,"displayOrder":342},"01a0e1ac-c88f-75db-b3cd-8fbcb1844281","Tidsuttryck med i, på, om och för sedan","tidsuttryck-med-i-pa-om-och-for-sedan",67,{"id":344,"title":345,"slug":346,"language":9,"level":191,"displayOrder":347},"01a0e1ac-c56d-741c-8643-2a28605d0cb7","Från, till och genom för rörelse","fran-till-och-genom-for-rorelse",68,{"id":349,"title":350,"slug":351,"language":9,"level":191,"displayOrder":352},"01a0e1ac-c63b-7935-9261-c58e65a822f4","Komparativ och superlativ","komparativ-och-superlativ",69,{"id":354,"title":355,"slug":356,"language":9,"level":191,"displayOrder":357},"01a0e1ac-c70e-75de-8c05-85f635a5e373","Oregelbunden jämförelse av adjektiv","oregelbunden-jamforelse-av-adjektiv",70,{"id":359,"title":360,"slug":361,"language":9,"level":191,"displayOrder":362},"01a0e1ac-c66d-7281-9ec1-d32cdcf02bc7","Lika som och inte lika som","lika-som-och-inte-lika-som",71,{"id":364,"title":365,"slug":366,"language":9,"level":191,"displayOrder":367},"01a0e1ac-c43a-7ac3-a8f0-abb7f70ee6dc","Adverb som bildas med t","adverb-som-bildas-med-t",72,{"id":369,"title":370,"slug":371,"language":9,"level":191,"displayOrder":372},"01a0e1ac-c706-7d57-9fe6-f4672a1af983","Ordningstal","ordningstal",73,{"id":374,"title":375,"slug":376,"language":9,"level":191,"displayOrder":377},"01a0e1ac-c697-7f1f-b2ac-ca0b069ed257","Mer, fler, mindre och färre","mer-fler-mindre-och-farre",74,{"id":379,"title":380,"slug":381,"language":9,"level":191,"displayOrder":382},"01a0e1ac-c8b5-7a09-948e-a1fe707a800c","Vanliga partikelverb i vardagen","vanliga-partikelverb-i-vardagen",75,{"id":384,"title":385,"slug":386,"language":9,"level":191,"displayOrder":387},"01a0e1ac-c80f-7991-a9c3-36ff0f0a0123","Sammansatta substantiv","sammansatta-substantiv",76,{"id":389,"title":390,"slug":391,"language":9,"level":392,"displayOrder":393},"01a0e1ac-c82f-7a79-8200-feba0cbd78dd","Sin, sitt och sina eller hans, hennes och deras","sin-sitt-och-sina-eller-hans-hennes-och-deras","B1",77,{"id":395,"title":396,"slug":397,"language":9,"level":392,"displayOrder":398},"01a0e1ac-c679-72b2-9adf-f7cd37c31a8f","Man, en och ens","man-en-och-ens",78,{"id":400,"title":401,"slug":402,"language":9,"level":392,"displayOrder":403},"01a0e1ac-c8cb-790c-b42b-73b9cb120af7","Varje, var och en och varandra","varje-var-och-en-och-varandra",79,{"id":405,"title":406,"slug":407,"language":9,"level":392,"displayOrder":408},"01a0e1ac-c808-7f46-8975-fe4465eb4f29","Samma, annan och själv","samma-annan-och-sjalv",80,{"id":410,"title":411,"slug":412,"language":9,"level":392,"displayOrder":413},"01a0e1ac-c4e5-7709-9697-f3390a8f880a","De och dem i skrift","de-och-dem-i-skrift",81,{"id":415,"title":416,"slug":417,"language":9,"level":392,"displayOrder":418},"01a0e1ac-c7b7-7c46-aca4-0017d53dcb98","Räknebara och oräknebara substantiv","raknebara-och-oraknebara-substantiv",82,{"id":420,"title":421,"slug":422,"language":9,"level":392,"displayOrder":423},"01a0e1ac-c48d-7dc9-b394-274bb0dca4db","Bestämdhet efter possessiva pronomen och genitiv","bestamdhet-efter-possessiva-pronomen-och-genitiv",83,{"id":425,"title":426,"slug":427,"language":9,"level":392,"displayOrder":428},"01a0e1ac-c50d-7228-8850-073ac25357c6","Dubbel bestämdhet med adjektiv","dubbel-bestamdhet-med-adjektiv",84,{"id":430,"title":431,"slug":432,"language":9,"level":392,"displayOrder":433},"01a0e1ac-c413-784c-8077-37ee974e7cd2","Adjektiv efter bli, verka och känna sig","adjektiv-efter-bli-verka-och-kanna-sig",85,{"id":435,"title":436,"slug":437,"language":9,"level":392,"displayOrder":438},"01a0e1ac-c4eb-794d-bd0e-96d0be6cfe59","Den bästa och bäst","den-basta-och-bast",86,{"id":440,"title":441,"slug":442,"language":9,"level":392,"displayOrder":443},"01a0e1ac-c8ef-7773-bb4d-2f6be0c5d3f4","Verbgrupper och böjningsmönster","verbgrupper-och-bojningsmonster",87,{"id":445,"title":446,"slug":447,"language":9,"level":392,"displayOrder":448},"01a0e1ac-c776-7699-953a-23777c8c4442","Pluskvamperfekt","pluskvamperfekt",88,{"id":450,"title":451,"slug":452,"language":9,"level":392,"displayOrder":453},"01a0e1ac-c874-7c33-ad85-c5d3ba7bad95","Tempus i sammanhängande berättelser","tempus-i-sammanhangande-berattelser",89,{"id":455,"title":456,"slug":457,"language":9,"level":392,"displayOrder":458},"01a0e1ac-c4d9-78ae-a67c-9507c91ff803","Brukar och brukade för vanor","brukar-och-brukade-for-vanor",90,{"id":460,"title":461,"slug":462,"language":9,"level":392,"displayOrder":463},"01a0e1ac-c5a7-764e-ba3d-b2e596226b45","Håller på att och andra uttryck för pågående handling","haller-pa-att-och-andra-uttryck-for-pagaende-handling",91,{"id":465,"title":466,"slug":467,"language":9,"level":392,"displayOrder":468},"01a0e1ac-c667-767b-bbec-602212926d70","Ligga, sitta och stå med och","ligga-sitta-och-sta-med-och",92,{"id":470,"title":471,"slug":472,"language":9,"level":392,"displayOrder":473},"01a0e1ac-c5f5-7de6-9382-9951f2398a5b","Infinitiv med och utan att","infinitiv-med-och-utan-att",93,{"id":475,"title":476,"slug":477,"language":9,"level":392,"displayOrder":478},"01a0e1ac-c67f-7e27-990d-916993f54e3a","Måste inte och behöver inte","maste-inte-och-behover-inte",94,{"id":480,"title":481,"slug":482,"language":9,"level":392,"displayOrder":483},"01a0e1ac-c64c-7218-80bb-176021f56cc9","Kunna, få och lyckas med möjlighet och tillåtelse","kunna-fa-och-lyckas-med-mojlighet-och-tillatelse",95,{"id":485,"title":486,"slug":487,"language":9,"level":392,"displayOrder":488},"01a0e1ac-c847-7ee2-a677-35ef706f5fcc","Skulle i framtid sedd från dåtid","skulle-i-framtid-sedd-fran-datid",96,{"id":490,"title":491,"slug":492,"language":9,"level":392,"displayOrder":493},"01a0e1ac-c5e8-7da1-bfa9-175c4ff28cd9","Indirekta frågor med frågeord och om","indirekta-fragor-med-frageord-och-om",97,{"id":495,"title":496,"slug":497,"language":9,"level":392,"displayOrder":498},"01a0e1ac-c887-7c03-a4db-e418c8e7695f","Tidsbisatser med innan, medan och tills","tidsbisatser-med-innan-medan-och-tills",98,{"id":500,"title":501,"slug":502,"language":9,"level":392,"displayOrder":503},"01a0e1ac-c6c3-71fc-b499-b87905284d0c","När eller om om framtiden","nar-eller-om-om-framtiden",99,{"id":505,"title":506,"slug":507,"language":9,"level":392,"displayOrder":508},"01a0e1ac-c894-7590-ad8e-00f058950c1d","Trots att och även om","trots-att-och-aven-om",100,{"id":510,"title":511,"slug":512,"language":9,"level":392,"displayOrder":513},"01a0e1ac-c538-73e9-a00c-a4c15243825f","För att och så att","for-att-och-sa-att",101,{"id":515,"title":516,"slug":517,"language":9,"level":392,"displayOrder":518},"01a0e1ac-c7d9-7584-8a42-f12aa127060c","Relativa bisatser med där och då","relativa-bisatser-med-dar-och-da",102,{"id":520,"title":521,"slug":522,"language":9,"level":392,"displayOrder":523},"01a0e1ac-c7ef-7aa6-a305-759d1564305d","Relativa bisatser utan som","relativa-bisatser-utan-som",103,{"id":525,"title":526,"slug":527,"language":9,"level":392,"displayOrder":528},"01a0e1ac-c4c0-7759-8038-8d2df03ef731","Bisats först i meningen","bisats-forst-i-meningen",104,{"id":530,"title":531,"slug":532,"language":9,"level":392,"displayOrder":533},"01a0e1ac-c603-7d80-bb12-e8a9659c8ce5","Ingen eller inte någon","ingen-eller-inte-nagon",105,{"id":535,"title":536,"slug":537,"language":9,"level":392,"displayOrder":538},"01a0e1ac-c7be-74a4-a4ba-dc75b8a819e1","Redan, ännu och fortfarande","redan-annu-och-fortfarande",106,{"id":540,"title":541,"slug":542,"language":9,"level":392,"displayOrder":543},"01a0e1ac-c47e-7e9b-8180-b864fc7014fc","Bara, också och även","bara-ocksa-och-aven",107,{"id":545,"title":546,"slug":547,"language":9,"level":392,"displayOrder":548},"01a0e1ac-c8de-7c2b-8d56-11b5d47dcf82","Verb med fasta prepositioner","verb-med-fasta-prepositioner",108,{"id":550,"title":551,"slug":552,"language":9,"level":392,"displayOrder":553},"01a0e1ac-c428-7b88-a439-f4614459a403","Adjektiv med fasta prepositioner","adjektiv-med-fasta-prepositioner",109,{"id":555,"title":556,"slug":557,"language":9,"level":392,"displayOrder":558},"01a0e1ac-c736-71d0-ba4d-9ed20d201cae","Passiv med s i vardagliga texter","passiv-med-s-i-vardagliga-texter",110,{"id":560,"title":561,"slug":562,"language":9,"level":392,"displayOrder":563},"01a0e1ac-c72e-7b12-9aea-82ead1085d2f","Passiv med bli och vara","passiv-med-bli-och-vara",111,{"id":565,"title":566,"slug":567,"language":9,"level":392,"displayOrder":568},"01a0e1ac-c764-76ed-90fe-41dbfaf9466e","Perfekt particip som adjektiv","perfekt-particip-som-adjektiv",112,{"id":570,"title":571,"slug":572,"language":9,"level":392,"displayOrder":573},"01a0e1ac-c727-7c6b-8371-ebe911d9e8b7","Partikelverb med objekt","partikelverb-med-objekt",113,{"id":575,"title":576,"slug":577,"language":9,"level":392,"displayOrder":578},"01a0e1ac-c77a-7e00-a7ad-35485952c6b2","Prefix och suffix som ändrar betydelsen","prefix-och-suffix-som-andrar-betydelsen",114,{"id":580,"title":581,"slug":582,"language":9,"level":392,"displayOrder":583},"01a0e1ac-c4df-767e-bb4e-a53edd4b531c","Därför, däremot och dessutom","darfor-daremot-och-dessutom",115,{"id":585,"title":586,"slug":587,"language":9,"level":392,"displayOrder":588},"01a0e1ac-c502-7050-a9bd-d0e84430557f","Det finns och andra presenterande uttryck","det-finns-och-andra-presenterande-uttryck",116,{"id":590,"title":591,"slug":592,"language":9,"level":593,"displayOrder":594},"01a0e1ac-c57f-7cbb-a2ba-675a27b64be8","Generell och specifik betydelse hos substantiv","generell-och-specifik-betydelse-hos-substantiv","B2",117,{"id":596,"title":597,"slug":598,"language":9,"level":593,"displayOrder":599},"01a0e1ac-c461-7b7d-aede-dafe234968cc","Artikelbruk med abstrakta substantiv","artikelbruk-med-abstrakta-substantiv",118,{"id":601,"title":602,"slug":603,"language":9,"level":593,"displayOrder":604},"01a0e1ac-c496-7a46-a26a-962045592288","Bestämdhet efter relativa bisatser","bestamdhet-efter-relativa-bisatser",119,{"id":606,"title":607,"slug":608,"language":9,"level":593,"displayOrder":609},"01a0e1ac-c8b0-7549-91de-4da4bb41f0be","Vad som, det som och vilket","vad-som-det-som-och-vilket",120,{"id":611,"title":612,"slug":613,"language":9,"level":593,"displayOrder":614},"01a0e1ac-c8d8-7c89-a2e8-50bbbb96e0e6","Vem som helst och vad som helst","vem-som-helst-och-vad-som-helst",121,{"id":616,"title":617,"slug":618,"language":9,"level":593,"displayOrder":619},"01a0e1ac-c8d2-78b0-b057-70f19e3e32ce","Varken, vardera och respektive","varken-vardera-och-respektive",122,{"id":621,"title":622,"slug":623,"language":9,"level":593,"displayOrder":624},"01a0e1ac-c434-7c34-a144-2b57a01bff46","Adjektivens ordning och betydelse","adjektivens-ordning-och-betydelse",123,{"id":626,"title":627,"slug":628,"language":9,"level":593,"displayOrder":629},"01a0e1ac-c453-7a63-ad72-00f8cc222fbe","Allt större, ju desto och gradvis förändring","allt-storre-ju-desto-och-gradvis-forandring",124,{"id":631,"title":632,"slug":633,"language":9,"level":593,"displayOrder":634},"01a0e1ac-c756-7049-a84a-d52231aa6ab8","Perfekt och preteritum med olika tidsperspektiv","perfekt-och-preteritum-med-olika-tidsperspektiv",125,{"id":636,"title":637,"slug":638,"language":9,"level":593,"displayOrder":639},"01a0e1ac-c841-75d2-988c-19199ed97132","Skulle ha och overkliga förlopp","skulle-ha-och-overkliga-forlopp",126,{"id":641,"title":642,"slug":643,"language":9,"level":593,"displayOrder":644},"01a0e1ac-c8fa-76a0-8725-a61c69a8e37f","Villkor i nutid och dåtid","villkor-i-nutid-och-datid",127,{"id":646,"title":647,"slug":648,"language":9,"level":593,"displayOrder":649},"01a0e1ac-c65c-741b-b780-2445e68ef4ea","Lär, torde och måste som bedömningar","lar-torde-och-maste-som-bedomningar",128,{"id":651,"title":652,"slug":653,"language":9,"level":593,"displayOrder":654},"01a0e1ac-c4d2-7cc2-a920-616a81a1c074","Borde ha, kunde ha och behövde inte","borde-ha-kunde-ha-och-behovde-inte",129,{"id":656,"title":657,"slug":658,"language":9,"level":593,"displayOrder":659},"01a0e1ac-c661-7b13-b79e-e7544b6b6462","Låta, få och göra med infinitiv","lata-fa-och-gora-med-infinitiv",130,{"id":661,"title":662,"slug":663,"language":9,"level":593,"displayOrder":664},"01a0e1ac-c8e4-7684-ab2b-c8e654af0d55","Verb som ändrar betydelse med partikel","verb-som-andrar-betydelse-med-partikel",131,{"id":666,"title":667,"slug":668,"language":9,"level":593,"displayOrder":669},"01a0e1ac-c73c-7f50-883c-da57629ddcd8","Passivval med fokus på handling och resultat","passivval-med-fokus-pa-handling-och-resultat",132,{"id":671,"title":672,"slug":673,"language":9,"level":593,"displayOrder":674},"01a0e1ac-c6f8-7180-9a25-9cd46a30f6b8","Opersonlig passiv","opersonlig-passiv",133,{"id":676,"title":677,"slug":678,"language":9,"level":593,"displayOrder":679},"01a0e1ac-c79c-7e1a-9bb8-781c0ca9434d","Presens particip i beskrivningar","presens-particip-i-beskrivningar",134,{"id":681,"title":682,"slug":683,"language":9,"level":593,"displayOrder":684},"01a0e1ac-c75d-7357-a69b-ff9e763d51a1","Perfekt particip med oregelbunden böjning","perfekt-particip-med-oregelbunden-bojning",135,{"id":686,"title":687,"slug":688,"language":9,"level":593,"displayOrder":689},"01a0e1ac-c7e8-7811-b8ff-d49b8597b07f","Relativa bisatser med vars","relativa-bisatser-med-vars",136,{"id":691,"title":692,"slug":693,"language":9,"level":593,"displayOrder":694},"01a0e1ac-c787-7e31-b87a-b66824d38780","Prepositioner i relativa bisatser","prepositioner-i-relativa-bisatser",137,{"id":696,"title":697,"slug":698,"language":9,"level":593,"displayOrder":699},"01a0e1ac-c900-7670-8d3e-164de4f7eaa9","Villkor med ifall, såvida och om inte","villkor-med-ifall-savida-och-om-inte",138,{"id":701,"title":702,"slug":703,"language":9,"level":593,"displayOrder":704},"01a0e1ac-c686-7caf-ae82-47d86a6183f6","Medan för samtidighet och kontrast","medan-for-samtidighet-och-kontrast",139,{"id":706,"title":707,"slug":708,"language":9,"level":593,"displayOrder":709},"01a0e1ac-c62b-7dcd-ba94-afbd9b718fe0","Jämförande bisatser med än och som","jamforande-bisatser-med-an-och-som",140,{"id":711,"title":712,"slug":713,"language":9,"level":593,"displayOrder":714},"01a0e1ac-c5e2-7e08-be28-c4662eff8cf7","Indirekt tal och förskjutet tidsperspektiv","indirekt-tal-och-forskjutet-tidsperspektiv",141,{"id":716,"title":717,"slug":718,"language":9,"level":593,"displayOrder":719},"01a0e1ac-c8aa-7ce0-917b-214faed01aaa","Utelämning av har och hade i bisatser","utelamning-av-har-och-hade-i-bisatser",142,{"id":721,"title":722,"slug":723,"language":9,"level":593,"displayOrder":724},"01a0e1ac-c816-7285-a12e-775e56ff999c","Satsadverbialens placering i huvud- och bisatser","satsadverbialens-placering-i-huvud-och-bisatser",143,{"id":726,"title":727,"slug":728,"language":9,"level":593,"displayOrder":729},"01a0e1ac-c6e3-7600-a59b-837b679ad6d2","Objektets placering i förhållande till inte","objektets-placering-i-forhallande-till-inte",144,{"id":731,"title":732,"slug":733,"language":9,"level":593,"displayOrder":734},"01a0e1ac-c6cb-7b34-94c4-9f5839361709","Negationens räckvidd","negationens-rackvidd",145,{"id":736,"title":737,"slug":738,"language":9,"level":593,"displayOrder":739},"01a0e1ac-c899-7dd8-8564-8f8bbe0f0028","Utbrutna satser med det är som","utbrutna-satser-med-det-ar-som",146,{"id":741,"title":742,"slug":743,"language":9,"level":593,"displayOrder":744},"01a0e1ac-c545-731c-8e33-ad24e74d49db","Formellt subjekt med att-sats och infinitiv","formellt-subjekt-med-att-sats-och-infinitiv",147,{"id":746,"title":747,"slug":748,"language":9,"level":593,"displayOrder":749},"01a0e1ac-c566-7eb8-a40a-24b24eebb912","Framflyttade satsdelar och kontrast","framflyttade-satsdelar-och-kontrast",148,{"id":751,"title":752,"slug":753,"language":9,"level":593,"displayOrder":754},"01a0e1ac-c476-77de-beb7-b895c76bbc5a","Både och, antingen eller och varken eller","bade-och-antingen-eller-och-varken-eller",149,{"id":756,"title":757,"slug":758,"language":9,"level":593,"displayOrder":759},"01a0e1ac-c85d-725a-a156-7fb8a1c36b1f","Syftning och referenskedjor i text","syftning-och-referenskedjor-i-text",150,{"id":761,"title":762,"slug":763,"language":9,"level":593,"displayOrder":764},"01a0e1ac-c780-7172-9edf-2e3111839f82","Prepositioner eller bisatser för orsak och villkor","prepositioner-eller-bisatser-for-orsak-och-villkor",151,{"id":766,"title":767,"slug":768,"language":9,"level":593,"displayOrder":769},"01a0e1ac-c6d3-7ef8-9e81-fa07c9653e42","Nominaliseringar med ning, ande och het","nominaliseringar-med-ning-ande-och-het",152,{"id":771,"title":772,"slug":773,"language":9,"level":774,"displayOrder":775},"01a0e1ac-c89f-7b04-a88d-4b362d509000","Utbyggda nominalfraser och inbäddade bestämningar","utbyggda-nominalfraser-och-inbaddade-bestamningar","C1",153,{"id":777,"title":778,"slug":779,"language":9,"level":774,"displayOrder":780},"01a0e1ac-c45a-7b80-8bb1-d5cd992e8176","Artikelbortfall i fasta uttryck och sakprosa","artikelbortfall-i-fasta-uttryck-och-sakprosa",154,{"id":782,"title":783,"slug":784,"language":9,"level":774,"displayOrder":785},"01a0e1ac-c7c4-7e43-b4c6-0b02b1057adc","Reflexiv syftning i komplexa meningar","reflexiv-syftning-i-komplexa-meningar",155,{"id":787,"title":788,"slug":789,"language":9,"level":774,"displayOrder":790},"01a0e1ac-c5b3-75f1-a986-9de415cc13a4","Hen, den och könsneutral syftning","hen-den-och-konsneutral-syftning",156,{"id":792,"title":793,"slug":794,"language":9,"level":774,"displayOrder":795},"01a0e1ac-c42e-79a3-a99e-66fd2f561f7d","Adjektiv som substantiv","adjektiv-som-substantiv",157,{"id":797,"title":798,"slug":799,"language":9,"level":774,"displayOrder":800},"01a0e1ac-c4ba-745f-9b3f-8f736952afaa","Betydelseskillnader mellan attributiv och predikativ form","betydelseskillnader-mellan-attributiv-och-predikativ-form",158,{"id":802,"title":803,"slug":804,"language":9,"level":774,"displayOrder":805},"01a0e1ac-c5ba-761f-90ef-010cb2e6f92d","Historiskt presens i berättelser","historiskt-presens-i-berattelser",159,{"id":807,"title":808,"slug":809,"language":9,"level":774,"displayOrder":810},"01a0e1ac-c879-7823-9c83-c223876127cb","Tempusväxling mellan referat och kommentar","tempusvaxling-mellan-referat-och-kommentar",160,{"id":812,"title":813,"slug":814,"language":9,"level":774,"displayOrder":815},"01a0e1ac-c800-7d6d-9190-9366dee1f492","Sägs, påstås och förefaller med infinitiv","sags-pastas-och-forefaller-med-infinitiv",161,{"id":817,"title":818,"slug":819,"language":9,"level":774,"displayOrder":820},"01a0e1ac-c6ac-7bbb-adfd-73ac2c4cd6f0","Modala partiklar med ju, väl och nog","modala-partiklar-med-ju-val-och-nog",162,{"id":822,"title":823,"slug":824,"language":9,"level":774,"displayOrder":825},"01a0e1ac-c656-777c-8904-316672f3cdde","Lär och ska som markörer för andrahandsuppgifter","lar-och-ska-som-markorer-for-andrahandsuppgifter",163,{"id":827,"title":828,"slug":829,"language":9,"level":774,"displayOrder":830},"01a0e1ac-c5fb-775f-b0cc-b064f2cd7d75","Infinitivfraser med underförstått subjekt","infinitivfraser-med-underforstatt-subjekt",164,{"id":832,"title":833,"slug":834,"language":9,"level":774,"displayOrder":835},"01a0e1ac-c81c-7d06-b8f9-5b37400e83fe","Satsflätor i frågor och påståenden","satsflator-i-fragor-och-pastaenden",165,{"id":837,"title":838,"slug":839,"language":9,"level":774,"displayOrder":840},"01a0e1ac-c4c7-7c8a-b1a5-e5992e22f1d0","Bisatser inuti bisatser","bisatser-inuti-bisatser",166,{"id":842,"title":843,"slug":844,"language":9,"level":774,"displayOrder":845},"01a0e1ac-c5cd-7436-b2ac-62abc2c5cd43","Huvudsatsordföljd i att-satser","huvudsatsordfoljd-i-att-satser",167,{"id":847,"title":848,"slug":849,"language":9,"level":774,"displayOrder":850},"01a0e1ac-c691-7842-a82f-909ce0ca1f58","Medgivande med hur än och vad än","medgivande-med-hur-an-och-vad-an",168,{"id":852,"title":853,"slug":854,"language":9,"level":774,"displayOrder":855},"01a0e1ac-c720-7aac-b7f2-50bf59959e1b","Participfraser som förkortade bisatser","participfraser-som-forkortade-bisatser",169,{"id":857,"title":858,"slug":859,"language":9,"level":774,"displayOrder":860},"01a0e1ac-c4fb-7e2f-8d3e-5721a93eb4b5","Deponensverb och andra verb på s","deponensverb-och-andra-verb-pa-s",170,{"id":862,"title":863,"slug":864,"language":9,"level":774,"displayOrder":865},"01a0e1ac-c8a5-76e9-b84d-ce2928be053d","Utelämnade satsdelar i samordning","utelamnade-satsdelar-i-samordning",171,{"id":867,"title":868,"slug":869,"language":9,"level":774,"displayOrder":870},"01a0e1ac-c8bf-7a89-af11-be71c5f6ba47","Vänsterdislokation och återupptagande pronomen","vansterdislokation-och-aterupptagande-pronomen",172,{"id":872,"title":873,"slug":874,"language":9,"level":774,"displayOrder":875},"01a0e1ac-c5c0-7eeb-bd26-0e00fe3cd011","Högerdislokation och efterställda förtydliganden","hogerdislokation-och-efterstallda-fortydliganden",173,{"id":877,"title":878,"slug":879,"language":9,"level":774,"displayOrder":880},"01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61","Tema, rema och informationsvikt","tema-rema-och-informationsvikt",174,{"id":882,"title":883,"slug":884,"language":9,"level":774,"displayOrder":885},"01a0e1ac-c531-7c30-b4ea-6cfa4058fe90","Fokus med just, rentav och inte ens","fokus-med-just-rentav-och-inte-ens",175,{"id":887,"title":888,"slug":889,"language":9,"level":774,"displayOrder":890},"01a0e1ac-c87e-73a4-a0d1-5e1e811a4710","Textbindning för medgivande och invändning","textbindning-for-medgivande-och-invandning",176,{"id":892,"title":893,"slug":894,"language":9,"level":774,"displayOrder":895},"01a0e1ac-c641-7203-824a-d9f46b1f1b35","Komplexa prepositionsfraser i sakprosa","komplexa-prepositionsfraser-i-sakprosa",177,{"id":897,"title":898,"slug":899,"language":9,"level":774,"displayOrder":900},"01a0e1ac-c52a-79bc-912e-fc3dcb9d06eb","Foge-s och andra fogeelement","foge-s-och-andra-fogeelement",178,{"id":902,"title":903,"slug":904,"language":9,"level":774,"displayOrder":905},"01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da","Talspråklig och skriftspråklig syntax","talspraklig-och-skriftspraklig-syntax",179,{"id":907,"title":908,"slug":909,"language":9,"level":774,"displayOrder":910},"01a0e1ac-c58c-7b3b-a3b2-99c2af662a5d","Grammatiska val i akademisk och formell text","grammatiska-val-i-akademisk-och-formell-text",180,{"id":912,"title":913,"slug":914,"language":9,"level":915,"displayOrder":916},"01a0e1ac-c446-70b8-9a18-08b5e2eb233a","Äldre verbformer i litteratur","aldre-verbformer-i-litteratur","C2",181,{"id":918,"title":919,"slug":920,"language":9,"level":915,"displayOrder":921},"01a0e1ac-c646-7a1b-9863-bff64902bfbb","Konjunktivrester med vore, leve och vare","konjunktivrester-med-vore-leve-och-vare",182,{"id":923,"title":924,"slug":925,"language":9,"level":915,"displayOrder":926},"01a0e1ac-c440-7331-bd25-a4fe1caabf5b","Äldre pronomen och tilltalsformer","aldre-pronomen-och-tilltalsformer",183,{"id":928,"title":929,"slug":930,"language":9,"level":915,"displayOrder":931},"01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4","Finlandssvenska grammatiska särdrag","finlandssvenska-grammatiska-sardrag",184,{"id":933,"title":934,"slug":935,"language":9,"level":915,"displayOrder":936},"01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91","Regional variation i böjning och syntax","regional-variation-i-bojning-och-syntax",185,{"id":938,"title":939,"slug":940,"language":9,"level":915,"displayOrder":941},"01a0e1ac-c5a0-7cf0-b79d-207723c7db74","Gruppgenitiv och genitivens räckvidd","gruppgenitiv-och-genitivens-rackvidd",186,{"id":943,"title":944,"slug":945,"language":9,"level":915,"displayOrder":946},"01a0e1ac-c823-7936-be21-11e9bb30b5fb","Semantisk kongruens och formell kongruens","semantisk-kongruens-och-formell-kongruens",187,{"id":948,"title":949,"slug":950,"language":9,"level":915,"displayOrder":951},"01a0e1ac-c578-7270-bf2b-e9be7a0477ff","Fria relativa bisatser i komplexa konstruktioner","fria-relativa-bisatser-i-komplexa-konstruktioner",188,{"id":953,"title":954,"slug":955,"language":9,"level":915,"displayOrder":956},"01a0e1ac-c5dd-7489-8c3c-ee3f87edb3c5","Inbäddade frågor med infinitiv","inbaddade-fragor-med-infinitiv",189,{"id":958,"title":959,"slug":960,"language":9,"level":915,"displayOrder":961},"01a0e1ac-c90c-7627-a8f0-83a66d1a78cf","Villkorssatser utan om","villkorssatser-utan-om",190,{"id":963,"title":964,"slug":965,"language":9,"level":915,"displayOrder":966},"01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df","Gränser för satsflätor och långväga beroenden","granser-for-satsflator-och-langvaga-beroenden",191,{"id":968,"title":969,"slug":970,"language":9,"level":915,"displayOrder":971},"01a0e1ac-c40d-7780-b0f8-fce8570e60cc","Absoluta konstruktioner med particip","absoluta-konstruktioner-med-particip",192,{"id":973,"title":974,"slug":975,"language":9,"level":915,"displayOrder":976},"01a0e1ac-c852-7b3f-bcc1-47a19d4d5d5e","Spetsställning av verbfraser och predikativ","spetsstallning-av-verbfraser-och-predikativ",193,{"id":978,"title":979,"slug":980,"language":9,"level":915,"displayOrder":981},"01a0e1ac-c7a3-7e34-b776-366166e8c031","Presentering med obestämt subjekt och komplexa led","presentering-med-obestamt-subjekt-och-komplexa-led",194,{"id":983,"title":984,"slug":985,"language":9,"level":915,"displayOrder":986},"01a0e1ac-c7f9-724a-b9da-ca94fcb2aec9","Retoriska frågor och underförstådd negation","retoriska-fragor-och-underforstadd-negation",195,{"id":988,"title":989,"slug":990,"language":9,"level":915,"displayOrder":991},"01a0e1ac-c468-7df5-9428-0dd53b5ce85f","Asyndes och polysyndes som stilgrepp","asyndes-och-polysyndes-som-stilgrepp",196,{"id":993,"title":994,"slug":995,"language":9,"level":915,"displayOrder":996},"01a0e1ac-c572-7c31-8a15-f076455571d7","Fri indirekt anföring i berättande text","fri-indirekt-anforing-i-berattande-text",197,{"id":998,"title":999,"slug":1000,"language":9,"level":915,"displayOrder":1001},"01a0e1ac-c863-75d5-bd3c-eb9970a09f8b","Syntaktisk tvetydighet och medveten precisering","syntaktisk-tvetydighet-och-medveten-precisering",198,{"id":963,"title":964,"slug":965,"seoDescription":1003,"content":1004,"language":9,"level":915,"displayOrder":966,"grammarTopics":1005,"createdAt":1010,"updatedAt":1011,"vocabularyLists":1012,"readyImages":1013},"Lär dig bedöma satsflätor över flera satsgränser, känna igen syntaktiska öar och skilja strukturella hinder från stil och sammanhang i svenskan.","En satsfläta kan sträcka sig över flera satsgränser, men alla inbäddade satser är inte lika tillgängliga. Här får du bedöma långväga beroenden, skilja strukturella begränsningar från bearbetningssvårigheter och välja tydligare formuleringar när acceptabiliteten är osäker.\n\n## 1. Följ beroendet, inte bara satsgränserna\n\nI en satsfläta hör ett framförställt led grammatiskt ihop med en position längre in i meningen. Sambandet mellan ledet och denna position kallas ett **långväga beroende**. I exemplen markerar **__** den position där ledet tolkas. Markeringen hör inte till vanlig skrift.\n\n:::example\n**Vilken rapport** tror du att redaktören vill att vi ska publicera __?\n\nFrågan gäller objektet till **publicera**, inte objektet till *tror*. Beroendet sträcker sig genom två inbäddade att-satser.\n:::\n\nSatsflätor förekommer också i relativa bisatser och i utbrutna frågor med **som**, inte bara vid topikalisering och enkla frågor.\n\n:::example\nRelativ bisats:\n\nDet här är **en rapport som** jag tror att hon har läst __.\n\nUtbruten fråga med **som**:\n\n**Vilken rapport** är det som du tror att hon har läst __?\n\nI båda exemplen finns objektets tolkningsposition i innehållssatsen efter **tror**. I det första exemplet ingår satsflätan i en relativ bisats; detta ska skiljas från att hämta ett led ur en relativ bisats, som behandlas i avsnitt 3.\n:::\n\nDet finns ingen enkel regel om ett högsta antal satsgränser. Däremot blir meningen mer krävande när läsaren måste hålla flera subjekt, verb och perspektiv aktuella samtidigt. En konstruktion kan alltså följa ett grammatiskt mönster men ändå vara olämplig i en text.\n\n## 2. Predikatet påverkar tillgängligheten\n\nAtt en bisats börjar med **att** innebär inte automatiskt att ett led kan hämtas ur den. Det överordnade predikatet och bisatsens funktion spelar också roll.\n\nPredikat som **tro**, **säga** och **anta** fungerar ofta som *bropredikat*: de gör det relativt lätt att knyta ett framförställt led till en position i deras innehållssats.\n\n| Konstruktion | Exempel med markerad tolkningsposition | Bedömning |\n| --- | --- | --- |\n| Innehållssats efter ett typiskt bropredikat | Den rapporten tror jag att hon har läst __. | En naturlig satsfläta. |\n| Innehållssats efter ett känsloyttrande | Den rapporten är jag glad att hon har läst __. | Kan fungera naturligt när rapporten redan är aktuell. |\n| Innehållssats inuti en nominalfras | Den rapporten hörde jag ryktet att hon hade läst __. | Starkt begränsad som neutral satsfläta; skriv hellre om. |\n\nI den sista raden är att-satsen knuten till substantivet **ryktet**. Den ligger alltså inte direkt under verbet på samma sätt som efter *tror*.\n\n:::note\nIndelningen i bropredikat och andra predikat är en vägledning, inte en fullständig lista över tillåtna och förbjudna verb. Att ett predikat framställer innehållet som ett faktum räcker inte heller för att förbjuda en satsfläta, vilket exemplet med **är glad** visar.\n:::\n\n### Subjektsflätor: utelämna att vid subjektets lucka\n\nNär det utbrutna ledet är subjekt i en underordnad innehållssats måste **att** utelämnas vid inledningen till just den satsen i standardsvenska. Vid objektsflätor finns inte denna begränsning.\n\n:::example\nSubjekt:\n\n**Vem** tror du __ har läst artikeln?\n\n✗ **Vem** tror du att __ har läst artikeln?\n\nObjekt:\n\n**Vilken artikel** tror du att hon har läst __?\n\nÖver flera satsgränser:\n\n**Vem** tror du att hon säger __ har läst artikeln?\n\nI det sista exemplet kan **att** stå kvar före **hon säger**. Det är före subjektets lucka i satsen med **har läst** som **att** måste utelämnas.\n:::\n\nI en indirekt fråga där frågeledet självt är subjekt i den första bisatsen används **som**: **Jag undrar vem som har läst artikeln.** Jämför den direkta frågan **Vem har läst artikeln?** Om subjektets tolkningsposition ligger längre in får du i stället en satsfläta: **Jag undrar vem du tror __ har läst artikeln.** Här är **du** subjekt till **tror**, medan **vem** hör till **har läst**. I neutral standardsvenska sätter du inte in **att** eller **som** framför den djupare subjektluckan.\n\nDetta mönster kan inte överföras direkt till indirekta frågor och adverbiella bisatser. Där bär inledaren en betydelse som måste finnas kvar: **hur** anger frågans innehåll, frågeinledande **om** markerar en ja\u002Fnej-fråga och villkorsinledande **om** anger ett villkor. När ett framförställt led motsvarar subjektet direkt efter en sådan inledare behövs normalt ett återupptagande subjektspronomen. Jämför **Vilket ord tror du __ stavas så?** med **Vilket ord visste ingen hur det stavas?** I det första mönstret utelämnas **att**; i det andra står **hur** kvar och **det** fyller subjektspositionen. Se avsnitt 5 för fler exempel.\n\n:::note\n**Markerad talspråksvariant:** Hos vissa talare förekommer **som** framför den djupare subjektspositionen: **Vem tror du som har läst artikeln?** I neutral skriven standardsvenska väljer du **Vem tror du har läst artikeln?** Detta varierande bruk ska skiljas från det vanliga **som** i **Jag undrar vem som har läst artikeln**.\n:::\n\n## 3. Syntaktiska öar och svenskans undantag\n\nEn **syntaktisk ö** är en struktur som begränsar möjligheten att knyta ett led utanför strukturen till en tom position inuti den. Öbegreppet är användbart, men olika konstruktioner ger olika starka begränsningar.\n\n### Adverbiella bisatser\n\nSatsflätor ur **om**- och **när**-bisatser förekommer när sambandet mellan bisatsens innehåll och huvudsatsens predikat stödjer dem.\n\n:::example\nNaturlig satsfläta:\n\n**Den artikeln** sa hon att hon hade läst __.\n\nAcceptabel satsfläta ur en villkorsbisats:\n\n**Den skivan** blir jag glad om jag får höra __.\n\nStarkt avvikande i den avsedda tolkningen:\n\n✗ **Den artikeln** gick hon hem eftersom hon hade läst __.\n\nTydlig omformulering:\n\nHon gick hem eftersom hon hade läst **den artikeln**.\n:::\n\nI exemplet med **om** anger bisatsen villkoret för den känsloreaktion som huvudsatsen beskriver. Sambandet mellan att få höra skivan och att bli glad stödjer satsflätan. I exemplet med **eftersom** ger bisatsen i stället en separat förklaring till att hon gick hem, och beroendet in i den fungerar mycket sämre. Skillnaden gäller konstruktion och betydelse, inte avståndet; den ger varken ett generellt tillstånd för alla **om**- och **när**-bisatser eller ett undantagslöst förbud för alla orsaksbisatser.\n\n### Relativa bisatser\n\nSatsflätor ur relativa bisatser förekommer, särskilt i presenterande konstruktioner med exempelvis **det finns**.\n\n:::example\n**Den boken** finns det många som har läst __.\n\nDet framförställda objektet hör till **läst** inne i den relativa bisatsen **som har läst __**.\n:::\n\nDetta etablerade mönster innebär inte att motsvarande beroende fungerar lika bra ur varje relativ bisats. Konstruktionen runt relativsatsen och sammanhanget måste också stödja läsningen. Överför därför inte en generell regel om relativsatser från ett annat språk till svenskan.\n\n## 4. Indirekta frågor och samordning\n\nEn indirekt fråga kan skapa ett **frågeöhinder**, men svenskan är relativt tillåtande med beroenden ur indirekta frågor.\n\nJämför **Vilken artikel tror du att hon har läst __?** med **Vilken artikel undrar du vem som har läst __?** Den senare meningen kan vara svårare att bearbeta eftersom två frågeled ska hållas isär. Den yttre frågan gäller vilken artikel som väcker din undran; den inbäddade frågan gäller vem som har läst den.\n\n:::example\nNi går igenom några osignerade artiklar och diskuterar vilka som har skrivit dem:\n\n**Den här artikeln** vet jag inte vem som har skrivit __.\n\nHär fungerar beroendet naturligt för många talare. Artikeln är redan aktuell, och det framförställda ledet tolkas som objekt till **skrivit** inne i den indirekta frågan.\n:::\n\nOm det i stället är läsarens identitet du vill fråga efter kan du skriva **Vem tror du __ har läst den här artikeln?** Här är luckan en subjektsposition, så **att** utelämnas enligt avsnitt 2. Om även betydelsen hos *undrar* behövs kan du dela upp innehållet: **Jag undrar vem som har läst den här artikeln. Vad tror du?** Dessa formuleringar ändrar frågans fokus och är därför inte betydelsemässigt likvärdiga med frågan om vilken artikel någon undrar över.\n\nÄven **samordning** begränsar beroenden. Ett framförställt led kan vara gemensamt för båda de samordnade delarna:\n\n:::example\n**Den rapporten** har jag både läst __ och kommenterat __.\n\nRapporten är objekt till både **läst** och **kommenterat**.\n:::\n\nAtt däremot hämta ett led ur bara den ena delen av två självständiga, samordnade påståenden är normalt starkt begränsat. För betydelsen *Lina läste rapporten och Omar skrev ett brev* är den neutrala lösningen att behålla objektet i sin egen sats, inte att göra *rapporten* till ett gemensamt framförställt led.\n\n:::warning\nDet finns särskilda samordningsmönster som inte följer denna förenklade huvudregel:\n\n**Den boken** gick jag och köpte __ i går.\n\nHär är **gick och köpte** en asymmetrisk samordning, ofta kallad pseudosamordning. Verben har gemensamt subjekt och beskriver ett sammanhållet händelseförlopp där **gick** fungerar som upptakt till köpet. Därför kan objektet till bara **köpte** framförställas i detta mönster. Ett gemensamt subjekt räcker däremot inte för att göra varje samordning lika tillgänglig. Använd samordningsbegränsningen som en kontrollfråga, inte som ett förbud mot varje mening där bara ett av två verb har en synlig lucka.\n:::\n\n## 5. Lucka, återupptagning och sammanhang\n\nEn satsfläta förutsätter att det framförställda ledet har en funktion längre in i meningen. Ett fristående ämnesled till vänster kan också återupptas med ett pronomen i huvudsatsens fundament. Då får du vänsterdislokation, som i sin tur kan kombineras med en satsfläta.\n\n:::example\nSatsfläta:\n\n**Den boken** tror jag att hon har läst __.\n\nVänsterdislokation med återupptagning:\n\n**Den boken**, **den** tror jag att hon har läst __.\n:::\n\nI det andra exemplet återupptar **den** i huvudsatsens fundament det fristående ämnesledet **Den boken** och hör samtidigt ihop med objektets lucka efter **läst**. Därefter kommer det finita verbet **tror**, enligt V2-mönstret. Konstruktionen är framför allt naturlig i samtal. Pronomenet är inte en allmän metod för att reparera en problematisk satsfläta i formell skrift.\n\n### Resumptiva pronomen inne i bisatsen\n\nEtt **resumptivt pronomen** kan också stå där en satsfläta skulle ha haft sin lucka. Då är positionen fylld: pronomenet har den lokala satsdelsfunktionen och syftar tillbaka på ledet till vänster. Skilj detta från återupptagningen i fundamentet ovan.\n\nNär det framförställda ledet motsvarar subjektet direkt efter ett kvarstående frågeord eller en subjunktion i dessa konstruktioner krävs normalt ett subjektspronomen. Det gäller både indirekta frågor och adverbiella bisatser. Återupptagningen fyller då en nödvändig subjektsposition; den är inte bara ett sätt att underlätta bearbetningen.\n\n:::example\nSubjekt i en indirekt fråga med **hur**:\n\n**Vilket ord** visste ingen hur **det** stavas?\n\n✗ **Vilket ord** visste ingen hur __ stavas?\n\nSubjekt i en indirekt ja\u002Fnej-fråga:\n\n**Vilken bok** undrade du om **den** var bra?\n\nSubjekt i en adverbiell villkorsbisats:\n\n**Den skivan** blir jag glad om **den** spelas på festen.\n\n**Det** och **den** är subjekt till **stavas**, **var** respektive **spelas**. Inledarna **hur** och **om** står kvar; subjektspositionerna lämnas inte tomma.\n:::\n\nSubjektsåterupptagningen innebär inte att varje beroende över en ögräns blir acceptabelt. Den anger hur subjektet uttrycks när konstruktionen i övrigt fungerar. Detta skiljer sig från objektsåterupptagning, som inte krävs i en fungerande objektsfläta och som är begränsad till vissa samtalsmönster.\n\n:::example\nFristående ämne med pronomen inne i en orsaksbisats, naturligt i samtal:\n\n**Den artikeln**, hon gick hem eftersom hon hade läst **den**.\n\nFrågeled med objektspronomen inne i en indirekt fråga, starkt markerat som neutral standardfråga:\n\n**Vilken bok** undrade du om hon verkligen hade läst **den**?\n\nNeutral fråga med lucka efter ett bropredikat:\n\n**Vilken bok** tror du att hon har läst __?\n:::\n\nI det första exemplet kan återupptagningen rädda kommunikationen över en ögräns: ämnet presenteras separat, och orsaksbisatsen har ett eget objekt. Konstruktionen kringgår därmed behovet av ett beroende till en lucka; den gör inte motsvarande satsfläta grammatisk. En paus efter ämnesledet och en tydlig syftning underlättar denna samtalslösning.\n\nI objektsfrågan med **Vilken bok** är **hon** redan subjekt i bisatsen. Ett återupptagande **den** efter **läst** är därför inte obligatoriskt på det sätt som subjektspronomenet är i **om den var bra**. Objektsåterupptagningen förekommer hos vissa talare i spontant tal, särskilt när en redan påbörjad fråga blir svår att slutföra, men är ingen neutral standardlösning. Även i den enklare frågan **Vilken bok tror du att hon har läst den?** är återupptagningen starkt markerad eller ogrammatisk som neutral standardsvensk fråga om objektet. Använd lucka där satsflätan fungerar; skriv annars om, exempelvis **Du undrade om hon verkligen hade läst en viss bok. Vilken bok var det?**\n\nSammanhanget spelar också roll. Ett redan aktuellt objekt lämpar sig ofta bättre för framförställning än ett oväntat objekt utan tydlig kontrast. Men ett stödjande sammanhang gör inte varje strukturellt begränsat beroende neutralt.\n\nSkilj därför mellan:\n\n- **struktur:** vilken typ av sats eller fras beroendet går in i;\n- **informationsstruktur:** varför just detta led står först;\n- **bearbetning:** hur mycket läsaren måste hålla i minnet;\n- **register:** om formuleringen passar i samtal eller bearbetad sakprosa.\n\n### Översikt: bedöm konstruktionen och välj omskrivning\n\nTabellen sammanfattar typiska mönster. Bedöm hela konstruktionen, särskilt när flera frågeled eller ett återupptagande pronomen ingår.\n\n| Konstruktionstyp | Typisk acceptabilitet | Rekommenderad omskrivning vid behov |\n| --- | --- | --- |\n| Innehållssats efter bropredikat | Vanligen naturlig. Vid subjektslucka utelämnas **att** i just den satsen. | Återför ledet till innehållssatsen: **Jag tror att hon har läst den rapporten.** |\n| Nominalfras med inbäddad sats | Beroenden in i nominalfrasen är starkt begränsade. | Behåll ledet inne i satsen: **Jag hörde ryktet att hon hade läst den rapporten.** |\n| Adverbiell bisats | Kan fungera vid ett nära betydelsesamband, som i exemplet med skivan och **om**; en separat orsaksförklaring ger ett starkare hinder. | **Jag blir glad om jag får höra den skivan.** \u002F **Hon gick hem eftersom hon hade läst den artikeln.** |\n| Relativ bisats | Etablerat bland annat i presenterande konstruktioner med **det finns**. | **Det finns många som har läst den boken.** |\n| Indirekt fråga | Kan fungera, men flera frågeled ökar belastningen. Ett subjekt direkt efter **hur** eller **om** återupptas normalt med pronomen. | Behåll den inbäddade frågan och precisera ämnet separat: **Du undrar vem som har läst en viss artikel. Vilken artikel gäller det?** |\n| Samordning | Gemensamt led för båda delarna fungerar normalt; beroende ur bara ett självständigt påstående är starkt begränsat. Pseudosamordning har särskilda möjligheter. | Behåll objektet i dess egen sats: **Lina läste rapporten och Omar skrev ett brev.** |\n\nNär ett frågeled flyttas tillbaka kan frågans fokus ändras. Omskrivningarna av påståenden visar hur innehållet kan bevaras; vid frågor kan två meningar behövas för att behålla både ämnet och det som efterfrågas.\n\n## 6. Kontrollera innan du behåller satsflätan\n\n1. **Hitta tolkningspositionen.** Vilket verb eller vilken preposition ger det framförställda ledet dess funktion?\n2. **Följ hela vägen dit.** Passerar beroendet innehållssatser, en nominalfras, en adverbiell bisats, en relativ bisats eller en indirekt fråga?\n3. **Kontrollera samordning och pronomen.** Är ledet gemensamt för samordnade delar? Finns redan ett återupptagande led?\n4. **Pröva sammanhang och läsbarhet.** Är framförställningen motiverad, och går sambandet att uppfatta utan omläsning?\n5. **Skriv om vid osäkerhet.** Flytta tillbaka ledet eller dela meningen, men kontrollera att frågans fokus och talarens inställning bevaras.\n\n**Flera satsgränser är inte i sig ett fel.** Avgörande är vilka strukturer beroendet passerar och hur väl konstruktionen stöds av betydelse, sammanhang och register.",[1006],{"id":1007,"name":964,"level":915,"language":9,"isCompleted":1008,"completionPercentage":1009,"totalExercises":16,"completedExercises":1009},"01a0e1ac-c3af-7a1d-a58a-6d27efc06bd8",false,0,"2026-09-27T07:03:11+00:00","2026-10-11T12:53:46+00:00",[],[],null,[1016,1025],{"@id":1017,"@type":1018,"id":1019,"grammarPage":1020,"title":1021,"instructions":1022,"displayOrder":1009,"type":1023,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1008,"ogImageUrl":1024},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-dae9-7283-81ed-cfd5e25029f5","GrammarExercise","01a0e1ac-dae9-7283-81ed-cfd5e25029f5","\u002Fapi\u002Fgrammar_pages\u002F01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df","Gränser för satsflätor och långväga beroenden – Välj rätt form","Välj det alternativ som gör uttrycket korrekt i sammanhanget. Följ den angivna tolkningen och skilj neutral skriven standardsvenska från samtalsspråk.","word_select","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_b70c8e2c-e8b7-45dc-b4e6-d1ce434357bf_hero.webp?v=1790492596",{"@id":1026,"@type":1018,"id":1027,"grammarPage":1020,"title":1028,"instructions":1029,"displayOrder":11,"type":1023,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1008,"ogImageUrl":1030},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-db06-79fe-9a53-6dff5336e68b","01a0e1ac-db06-79fe-9a53-6dff5336e68b","Gränser för satsflätor och långväga beroenden – Betydelse i sammanhang","Välj den analys eller omskrivning som stämmer med meningen och det angivna sammanhanget. Bevara frågans fokus och talarens inställning.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_ae59456f-6da0-4e0a-b984-f0fe8f8ed084_hero.webp?v=1790492597",{"id":1019,"grammarPage":1020,"title":1021,"instructions":1022,"seoTitle":1032,"seoDescription":1033,"displayOrder":1009,"type":1023,"questions":1034,"ogImageUrl":1024},"Satsflätor: välj form i neutral standardsvenska","Öva satsflätor med lucktexter om möten, kultur och arbete. Välj former för subjekt och objekt och skilj neutral skriven standardsvenska från samtal.",[1035],{"id":1036,"sentenceTemplate":1037,"displayOrder":1009,"explanation":1038,"exampleSentence":1039,"blanks":1040},"01a0e1ac-dae9-7587-81ed-cfd5e5cf0609","Välj neutral skriven standardsvenska: Vem tror ni __1__ kan leda mötet?","Vem är subjekt till kan leda. Därför utelämnas att framför den djupare subjektspositionen. Som där förekommer hos vissa talare men är inte neutralt i den angivna skriftliga normen. Faktiskt är satsadverbial i den underordnade satsen.","Vilken deltagare antar du kommer först till konferensen?",[1041],{"id":1042,"blankNumber":11,"options":1043},"01a0e1ac-dae9-752b-81ed-cfd5e5149648",[1044,1047,1051],{"id":1045,"optionText":1046,"isCorrect":1008,"displayOrder":1009},"01a0e1ac-dae9-747f-81ed-cfd5e34f9841","att faktiskt",{"id":1048,"optionText":1049,"isCorrect":1050,"displayOrder":11},"01a0e1ac-dae9-74d3-81ed-cfd5e3efadee","faktiskt",true,{"id":1052,"optionText":1053,"isCorrect":1008,"displayOrder":16},"01a0e1ac-dae9-74ff-81ed-cfd5e4d16c60","som faktiskt",{"html":1055,"toc":1056},"\u003Cp>En satsfläta kan sträcka sig över flera satsgränser, men alla inbäddade satser är inte lika tillgängliga. Här får du bedöma långväga beroenden, skilja strukturella begränsningar från bearbetningssvårigheter och välja tydligare formuleringar när acceptabiliteten är osäker.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"flj-beroendet-inte-bara-satsgrnserna\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">1.\u003C\u002Fspan>Följ beroendet, inte bara satsgränserna\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>I en satsfläta hör ett framförställt led grammatiskt ihop med en position längre in i meningen. Sambandet mellan ledet och denna position kallas ett \u003Cstrong>långväga beroende\u003C\u002Fstrong>. I exemplen markerar \u003Cstrong>__\u003C\u002Fstrong> den position där ledet tolkas. Markeringen hör inte till vanlig skrift.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Vilken rapport\u003C\u002Fstrong> tror du att redaktören vill att vi ska publicera __?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Frågan gäller objektet till \u003Cstrong>publicera\u003C\u002Fstrong>, inte objektet till \u003Cem>tror\u003C\u002Fem>. Beroendet sträcker sig genom två inbäddade att-satser.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Satsflätor förekommer också i relativa bisatser och i utbrutna frågor med \u003Cstrong>som\u003C\u002Fstrong>, inte bara vid topikalisering och enkla frågor.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Relativ bisats:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Det här är \u003Cstrong>en rapport som\u003C\u002Fstrong> jag tror att hon har läst __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Utbruten fråga med \u003Cstrong>som\u003C\u002Fstrong>:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vilken rapport\u003C\u002Fstrong> är det som du tror att hon har läst __?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I båda exemplen finns objektets tolkningsposition i innehållssatsen efter \u003Cstrong>tror\u003C\u002Fstrong>. I det första exemplet ingår satsflätan i en relativ bisats; detta ska skiljas från att hämta ett led ur en relativ bisats, som behandlas i avsnitt 3.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Det finns ingen enkel regel om ett högsta antal satsgränser. Däremot blir meningen mer krävande när läsaren måste hålla flera subjekt, verb och perspektiv aktuella samtidigt. En konstruktion kan alltså följa ett grammatiskt mönster men ändå vara olämplig i en text.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"predikatet-pverkar-tillgngligheten\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">2.\u003C\u002Fspan>Predikatet påverkar tillgängligheten\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Att en bisats börjar med \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong> innebär inte automatiskt att ett led kan hämtas ur den. Det överordnade predikatet och bisatsens funktion spelar också roll.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Predikat som \u003Cstrong>tro\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>säga\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>anta\u003C\u002Fstrong> fungerar ofta som \u003Cem>bropredikat\u003C\u002Fem>: de gör det relativt lätt att knyta ett framförställt led till en position i deras innehållssats.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Konstruktion\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Exempel med markerad tolkningsposition\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Bedömning\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Innehållssats efter ett typiskt bropredikat\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Den rapporten tror jag att hon har läst __.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>En naturlig satsfläta.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Innehållssats efter ett känsloyttrande\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Den rapporten är jag glad att hon har läst __.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Kan fungera naturligt när rapporten redan är aktuell.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Innehållssats inuti en nominalfras\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Den rapporten hörde jag ryktet att hon hade läst __.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Starkt begränsad som neutral satsfläta; skriv hellre om.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>I den sista raden är att-satsen knuten till substantivet \u003Cstrong>ryktet\u003C\u002Fstrong>. Den ligger alltså inte direkt under verbet på samma sätt som efter \u003Cem>tror\u003C\u002Fem>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>Indelningen i bropredikat och andra predikat är en vägledning, inte en fullständig lista över tillåtna och förbjudna verb. Att ett predikat framställer innehållet som ett faktum räcker inte heller för att förbjuda en satsfläta, vilket exemplet med \u003Cstrong>är glad\u003C\u002Fstrong> visar.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch3 id=\"subjektsfltor-utelmna-att-vid-subjektets-lucka\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">2.1\u003C\u002Fspan>Subjektsflätor: utelämna att vid subjektets lucka\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>När det utbrutna ledet är subjekt i en underordnad innehållssats måste \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong> utelämnas vid inledningen till just den satsen i standardsvenska. Vid objektsflätor finns inte denna begränsning.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Subjekt:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vem\u003C\u002Fstrong> tror du __ har läst artikeln?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>✗ \u003Cstrong>Vem\u003C\u002Fstrong> tror du att __ har läst artikeln?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Objekt:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vilken artikel\u003C\u002Fstrong> tror du att hon har läst __?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Över flera satsgränser:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vem\u003C\u002Fstrong> tror du att hon säger __ har läst artikeln?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I det sista exemplet kan \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong> stå kvar före \u003Cstrong>hon säger\u003C\u002Fstrong>. Det är före subjektets lucka i satsen med \u003Cstrong>har läst\u003C\u002Fstrong> som \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong> måste utelämnas.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I en indirekt fråga där frågeledet självt är subjekt i den första bisatsen används \u003Cstrong>som\u003C\u002Fstrong>: \u003Cstrong>Jag undrar vem som har läst artikeln.\u003C\u002Fstrong> Jämför den direkta frågan \u003Cstrong>Vem har läst artikeln?\u003C\u002Fstrong> Om subjektets tolkningsposition ligger längre in får du i stället en satsfläta: \u003Cstrong>Jag undrar vem du tror __ har läst artikeln.\u003C\u002Fstrong> Här är \u003Cstrong>du\u003C\u002Fstrong> subjekt till \u003Cstrong>tror\u003C\u002Fstrong>, medan \u003Cstrong>vem\u003C\u002Fstrong> hör till \u003Cstrong>har läst\u003C\u002Fstrong>. I neutral standardsvenska sätter du inte in \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong> eller \u003Cstrong>som\u003C\u002Fstrong> framför den djupare subjektluckan.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Detta mönster kan inte överföras direkt till indirekta frågor och adverbiella bisatser. Där bär inledaren en betydelse som måste finnas kvar: \u003Cstrong>hur\u003C\u002Fstrong> anger frågans innehåll, frågeinledande \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong> markerar en ja\u002Fnej-fråga och villkorsinledande \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong> anger ett villkor. När ett framförställt led motsvarar subjektet direkt efter en sådan inledare behövs normalt ett återupptagande subjektspronomen. Jämför \u003Cstrong>Vilket ord tror du __ stavas så?\u003C\u002Fstrong> med \u003Cstrong>Vilket ord visste ingen hur det stavas?\u003C\u002Fstrong> I det första mönstret utelämnas \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong>; i det andra står \u003Cstrong>hur\u003C\u002Fstrong> kvar och \u003Cstrong>det\u003C\u002Fstrong> fyller subjektspositionen. Se avsnitt 5 för fler exempel.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>\u003Cstrong>Markerad talspråksvariant:\u003C\u002Fstrong> Hos vissa talare förekommer \u003Cstrong>som\u003C\u002Fstrong> framför den djupare subjektspositionen: \u003Cstrong>Vem tror du som har läst artikeln?\u003C\u002Fstrong> I neutral skriven standardsvenska väljer du \u003Cstrong>Vem tror du har läst artikeln?\u003C\u002Fstrong> Detta varierande bruk ska skiljas från det vanliga \u003Cstrong>som\u003C\u002Fstrong> i \u003Cstrong>Jag undrar vem som har läst artikeln\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"syntaktiska-ar-och-svenskans-undantag\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.\u003C\u002Fspan>Syntaktiska öar och svenskans undantag\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>En \u003Cstrong>syntaktisk ö\u003C\u002Fstrong> är en struktur som begränsar möjligheten att knyta ett led utanför strukturen till en tom position inuti den. Öbegreppet är användbart, men olika konstruktioner ger olika starka begränsningar.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"adverbiella-bisatser\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.1\u003C\u002Fspan>Adverbiella bisatser\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Satsflätor ur \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong>- och \u003Cstrong>när\u003C\u002Fstrong>-bisatser förekommer när sambandet mellan bisatsens innehåll och huvudsatsens predikat stödjer dem.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Naturlig satsfläta:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den artikeln\u003C\u002Fstrong> sa hon att hon hade läst __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Acceptabel satsfläta ur en villkorsbisats:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den skivan\u003C\u002Fstrong> blir jag glad om jag får höra __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Starkt avvikande i den avsedda tolkningen:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>✗ \u003Cstrong>Den artikeln\u003C\u002Fstrong> gick hon hem eftersom hon hade läst __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Tydlig omformulering:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Hon gick hem eftersom hon hade läst \u003Cstrong>den artikeln\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I exemplet med \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong> anger bisatsen villkoret för den känsloreaktion som huvudsatsen beskriver. Sambandet mellan att få höra skivan och att bli glad stödjer satsflätan. I exemplet med \u003Cstrong>eftersom\u003C\u002Fstrong> ger bisatsen i stället en separat förklaring till att hon gick hem, och beroendet in i den fungerar mycket sämre. Skillnaden gäller konstruktion och betydelse, inte avståndet; den ger varken ett generellt tillstånd för alla \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong>- och \u003Cstrong>när\u003C\u002Fstrong>-bisatser eller ett undantagslöst förbud för alla orsaksbisatser.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"relativa-bisatser\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.2\u003C\u002Fspan>Relativa bisatser\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Satsflätor ur relativa bisatser förekommer, särskilt i presenterande konstruktioner med exempelvis \u003Cstrong>det finns\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Den boken\u003C\u002Fstrong> finns det många som har läst __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Det framförställda objektet hör till \u003Cstrong>läst\u003C\u002Fstrong> inne i den relativa bisatsen \u003Cstrong>som har läst __\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Detta etablerade mönster innebär inte att motsvarande beroende fungerar lika bra ur varje relativ bisats. Konstruktionen runt relativsatsen och sammanhanget måste också stödja läsningen. Överför därför inte en generell regel om relativsatser från ett annat språk till svenskan.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"indirekta-frgor-och-samordning\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">4.\u003C\u002Fspan>Indirekta frågor och samordning\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>En indirekt fråga kan skapa ett \u003Cstrong>frågeöhinder\u003C\u002Fstrong>, men svenskan är relativt tillåtande med beroenden ur indirekta frågor.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Jämför \u003Cstrong>Vilken artikel tror du att hon har läst __?\u003C\u002Fstrong> med \u003Cstrong>Vilken artikel undrar du vem som har läst __?\u003C\u002Fstrong> Den senare meningen kan vara svårare att bearbeta eftersom två frågeled ska hållas isär. Den yttre frågan gäller vilken artikel som väcker din undran; den inbäddade frågan gäller vem som har läst den.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Ni går igenom några osignerade artiklar och diskuterar vilka som har skrivit dem:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den här artikeln\u003C\u002Fstrong> vet jag inte vem som har skrivit __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här fungerar beroendet naturligt för många talare. Artikeln är redan aktuell, och det framförställda ledet tolkas som objekt till \u003Cstrong>skrivit\u003C\u002Fstrong> inne i den indirekta frågan.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Om det i stället är läsarens identitet du vill fråga efter kan du skriva \u003Cstrong>Vem tror du __ har läst den här artikeln?\u003C\u002Fstrong> Här är luckan en subjektsposition, så \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong> utelämnas enligt avsnitt 2. Om även betydelsen hos \u003Cem>undrar\u003C\u002Fem> behövs kan du dela upp innehållet: \u003Cstrong>Jag undrar vem som har läst den här artikeln. Vad tror du?\u003C\u002Fstrong> Dessa formuleringar ändrar frågans fokus och är därför inte betydelsemässigt likvärdiga med frågan om vilken artikel någon undrar över.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Även \u003Cstrong>samordning\u003C\u002Fstrong> begränsar beroenden. Ett framförställt led kan vara gemensamt för båda de samordnade delarna:\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Den rapporten\u003C\u002Fstrong> har jag både läst __ och kommenterat __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Rapporten är objekt till både \u003Cstrong>läst\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>kommenterat\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Att däremot hämta ett led ur bara den ena delen av två självständiga, samordnade påståenden är normalt starkt begränsat. För betydelsen \u003Cem>Lina läste rapporten och Omar skrev ett brev\u003C\u002Fem> är den neutrala lösningen att behålla objektet i sin egen sats, inte att göra \u003Cem>rapporten\u003C\u002Fem> till ett gemensamt framförställt led.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--warning\">\u003Cp>Det finns särskilda samordningsmönster som inte följer denna förenklade huvudregel:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den boken\u003C\u002Fstrong> gick jag och köpte __ i går.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här är \u003Cstrong>gick och köpte\u003C\u002Fstrong> en asymmetrisk samordning, ofta kallad pseudosamordning. Verben har gemensamt subjekt och beskriver ett sammanhållet händelseförlopp där \u003Cstrong>gick\u003C\u002Fstrong> fungerar som upptakt till köpet. Därför kan objektet till bara \u003Cstrong>köpte\u003C\u002Fstrong> framförställas i detta mönster. Ett gemensamt subjekt räcker däremot inte för att göra varje samordning lika tillgänglig. Använd samordningsbegränsningen som en kontrollfråga, inte som ett förbud mot varje mening där bara ett av två verb har en synlig lucka.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"lucka-terupptagning-och-sammanhang\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.\u003C\u002Fspan>Lucka, återupptagning och sammanhang\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>En satsfläta förutsätter att det framförställda ledet har en funktion längre in i meningen. Ett fristående ämnesled till vänster kan också återupptas med ett pronomen i huvudsatsens fundament. Då får du vänsterdislokation, som i sin tur kan kombineras med en satsfläta.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Satsfläta:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den boken\u003C\u002Fstrong> tror jag att hon har läst __.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Vänsterdislokation med återupptagning:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den boken\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> tror jag att hon har läst __.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I det andra exemplet återupptar \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> i huvudsatsens fundament det fristående ämnesledet \u003Cstrong>Den boken\u003C\u002Fstrong> och hör samtidigt ihop med objektets lucka efter \u003Cstrong>läst\u003C\u002Fstrong>. Därefter kommer det finita verbet \u003Cstrong>tror\u003C\u002Fstrong>, enligt V2-mönstret. Konstruktionen är framför allt naturlig i samtal. Pronomenet är inte en allmän metod för att reparera en problematisk satsfläta i formell skrift.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"resumptiva-pronomen-inne-i-bisatsen\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.1\u003C\u002Fspan>Resumptiva pronomen inne i bisatsen\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Ett \u003Cstrong>resumptivt pronomen\u003C\u002Fstrong> kan också stå där en satsfläta skulle ha haft sin lucka. Då är positionen fylld: pronomenet har den lokala satsdelsfunktionen och syftar tillbaka på ledet till vänster. Skilj detta från återupptagningen i fundamentet ovan.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>När det framförställda ledet motsvarar subjektet direkt efter ett kvarstående frågeord eller en subjunktion i dessa konstruktioner krävs normalt ett subjektspronomen. Det gäller både indirekta frågor och adverbiella bisatser. Återupptagningen fyller då en nödvändig subjektsposition; den är inte bara ett sätt att underlätta bearbetningen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Subjekt i en indirekt fråga med \u003Cstrong>hur\u003C\u002Fstrong>:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vilket ord\u003C\u002Fstrong> visste ingen hur \u003Cstrong>det\u003C\u002Fstrong> stavas?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>✗ \u003Cstrong>Vilket ord\u003C\u002Fstrong> visste ingen hur __ stavas?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Subjekt i en indirekt ja\u002Fnej-fråga:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vilken bok\u003C\u002Fstrong> undrade du om \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> var bra?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Subjekt i en adverbiell villkorsbisats:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den skivan\u003C\u002Fstrong> blir jag glad om \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> spelas på festen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Det\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> är subjekt till \u003Cstrong>stavas\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>var\u003C\u002Fstrong> respektive \u003Cstrong>spelas\u003C\u002Fstrong>. Inledarna \u003Cstrong>hur\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong> står kvar; subjektspositionerna lämnas inte tomma.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Subjektsåterupptagningen innebär inte att varje beroende över en ögräns blir acceptabelt. Den anger hur subjektet uttrycks när konstruktionen i övrigt fungerar. Detta skiljer sig från objektsåterupptagning, som inte krävs i en fungerande objektsfläta och som är begränsad till vissa samtalsmönster.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Fristående ämne med pronomen inne i en orsaksbisats, naturligt i samtal:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den artikeln\u003C\u002Fstrong>, hon gick hem eftersom hon hade läst \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Frågeled med objektspronomen inne i en indirekt fråga, starkt markerat som neutral standardfråga:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vilken bok\u003C\u002Fstrong> undrade du om hon verkligen hade läst \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong>?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Neutral fråga med lucka efter ett bropredikat:\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vilken bok\u003C\u002Fstrong> tror du att hon har läst __?\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I det första exemplet kan återupptagningen rädda kommunikationen över en ögräns: ämnet presenteras separat, och orsaksbisatsen har ett eget objekt. Konstruktionen kringgår därmed behovet av ett beroende till en lucka; den gör inte motsvarande satsfläta grammatisk. En paus efter ämnesledet och en tydlig syftning underlättar denna samtalslösning.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I objektsfrågan med \u003Cstrong>Vilken bok\u003C\u002Fstrong> är \u003Cstrong>hon\u003C\u002Fstrong> redan subjekt i bisatsen. Ett återupptagande \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> efter \u003Cstrong>läst\u003C\u002Fstrong> är därför inte obligatoriskt på det sätt som subjektspronomenet är i \u003Cstrong>om den var bra\u003C\u002Fstrong>. Objektsåterupptagningen förekommer hos vissa talare i spontant tal, särskilt när en redan påbörjad fråga blir svår att slutföra, men är ingen neutral standardlösning. Även i den enklare frågan \u003Cstrong>Vilken bok tror du att hon har läst den?\u003C\u002Fstrong> är återupptagningen starkt markerad eller ogrammatisk som neutral standardsvensk fråga om objektet. Använd lucka där satsflätan fungerar; skriv annars om, exempelvis \u003Cstrong>Du undrade om hon verkligen hade läst en viss bok. Vilken bok var det?\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Sammanhanget spelar också roll. Ett redan aktuellt objekt lämpar sig ofta bättre för framförställning än ett oväntat objekt utan tydlig kontrast. Men ett stödjande sammanhang gör inte varje strukturellt begränsat beroende neutralt.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Skilj därför mellan:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>\u003Cstrong>struktur:\u003C\u002Fstrong> vilken typ av sats eller fras beroendet går in i;\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>informationsstruktur:\u003C\u002Fstrong> varför just detta led står först;\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>bearbetning:\u003C\u002Fstrong> hur mycket läsaren måste hålla i minnet;\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>register:\u003C\u002Fstrong> om formuleringen passar i samtal eller bearbetad sakprosa.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Ch3 id=\"versikt-bedm-konstruktionen-och-vlj-omskrivning\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.2\u003C\u002Fspan>Översikt: bedöm konstruktionen och välj omskrivning\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Tabellen sammanfattar typiska mönster. Bedöm hela konstruktionen, särskilt när flera frågeled eller ett återupptagande pronomen ingår.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Konstruktionstyp\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Typisk acceptabilitet\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Rekommenderad omskrivning vid behov\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Innehållssats efter bropredikat\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Vanligen naturlig. Vid subjektslucka utelämnas \u003Cstrong>att\u003C\u002Fstrong> i just den satsen.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Återför ledet till innehållssatsen: \u003Cstrong>Jag tror att hon har läst den rapporten.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Nominalfras med inbäddad sats\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Beroenden in i nominalfrasen är starkt begränsade.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Behåll ledet inne i satsen: \u003Cstrong>Jag hörde ryktet att hon hade läst den rapporten.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Adverbiell bisats\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Kan fungera vid ett nära betydelsesamband, som i exemplet med skivan och \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong>; en separat orsaksförklaring ger ett starkare hinder.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Jag blir glad om jag får höra den skivan.\u003C\u002Fstrong> \u002F \u003Cstrong>Hon gick hem eftersom hon hade läst den artikeln.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Relativ bisats\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Etablerat bland annat i presenterande konstruktioner med \u003Cstrong>det finns\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Det finns många som har läst den boken.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Indirekt fråga\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Kan fungera, men flera frågeled ökar belastningen. Ett subjekt direkt efter \u003Cstrong>hur\u003C\u002Fstrong> eller \u003Cstrong>om\u003C\u002Fstrong> återupptas normalt med pronomen.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Behåll den inbäddade frågan och precisera ämnet separat: \u003Cstrong>Du undrar vem som har läst en viss artikel. Vilken artikel gäller det?\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Samordning\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Gemensamt led för båda delarna fungerar normalt; beroende ur bara ett självständigt påstående är starkt begränsat. Pseudosamordning har särskilda möjligheter.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Behåll objektet i dess egen sats: \u003Cstrong>Lina läste rapporten och Omar skrev ett brev.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>När ett frågeled flyttas tillbaka kan frågans fokus ändras. Omskrivningarna av påståenden visar hur innehållet kan bevaras; vid frågor kan två meningar behövas för att behålla både ämnet och det som efterfrågas.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"kontrollera-innan-du-behller-satsfltan\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">6.\u003C\u002Fspan>Kontrollera innan du behåller satsflätan\u003C\u002Fh2>\n\u003Col>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Hitta tolkningspositionen.\u003C\u002Fstrong> Vilket verb eller vilken preposition ger det framförställda ledet dess funktion?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Följ hela vägen dit.\u003C\u002Fstrong> Passerar beroendet innehållssatser, en nominalfras, en adverbiell bisats, en relativ bisats eller en indirekt fråga?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Kontrollera samordning och pronomen.\u003C\u002Fstrong> Är ledet gemensamt för samordnade delar? Finns redan ett återupptagande led?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva sammanhang och läsbarhet.\u003C\u002Fstrong> Är framförställningen motiverad, och går sambandet att uppfatta utan omläsning?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Skriv om vid osäkerhet.\u003C\u002Fstrong> Flytta tillbaka ledet eller dela meningen, men kontrollera att frågans fokus och talarens inställning bevaras.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Fol>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Flera satsgränser är inte i sig ett fel.\u003C\u002Fstrong> Avgörande är vilka strukturer beroendet passerar och hur väl konstruktionen stöds av betydelse, sammanhang och register.\u003C\u002Fp>\n",[1057,1061,1065,1069,1073,1077,1081,1085,1089,1093,1097],{"id":1058,"text":1059,"depth":16,"number":1060},"flj-beroendet-inte-bara-satsgrnserna","Följ beroendet, inte bara satsgränserna","1",{"id":1062,"text":1063,"depth":16,"number":1064},"predikatet-pverkar-tillgngligheten","Predikatet påverkar tillgängligheten","2",{"id":1066,"text":1067,"depth":21,"number":1068},"subjektsfltor-utelmna-att-vid-subjektets-lucka","Subjektsflätor: utelämna att vid subjektets lucka","2.1",{"id":1070,"text":1071,"depth":16,"number":1072},"syntaktiska-ar-och-svenskans-undantag","Syntaktiska öar och svenskans undantag","3",{"id":1074,"text":1075,"depth":21,"number":1076},"adverbiella-bisatser","Adverbiella bisatser","3.1",{"id":1078,"text":1079,"depth":21,"number":1080},"relativa-bisatser","Relativa bisatser","3.2",{"id":1082,"text":1083,"depth":16,"number":1084},"indirekta-frgor-och-samordning","Indirekta frågor och samordning","4",{"id":1086,"text":1087,"depth":16,"number":1088},"lucka-terupptagning-och-sammanhang","Lucka, återupptagning och sammanhang","5",{"id":1090,"text":1091,"depth":21,"number":1092},"resumptiva-pronomen-inne-i-bisatsen","Resumptiva pronomen inne i bisatsen","5.1",{"id":1094,"text":1095,"depth":21,"number":1096},"versikt-bedm-konstruktionen-och-vlj-omskrivning","Översikt: bedöm konstruktionen och välj omskrivning","5.2",{"id":1098,"text":1099,"depth":16,"number":1100},"kontrollera-innan-du-behller-satsfltan","Kontrollera innan du behåller satsflätan","6"]