[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"grammar-topic-hubs-sv":3,"grammar-pages-sv":4,"grammar-page-sv-regional-variation-i-bojning-och-syntax":1002,"grammar-lesson-path-sv-regional-variation-i-bojning-och-syntax-regional-grammatik-och-textanpassning-c2":1017,"grammar-exercises-by-page-01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91":1051,"grammar-quick-check-01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91":1066,"grammar-lesson-body-01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91-a4h1exbh30":1089},[],[5,12,17,22,27,32,37,42,47,52,57,62,67,72,77,82,87,92,97,102,107,112,117,122,127,132,137,142,147,152,157,162,167,172,177,182,187,193,198,203,208,213,218,223,228,233,238,243,248,253,258,263,268,273,278,283,288,293,298,303,308,313,318,323,328,333,338,343,348,353,358,363,368,373,378,383,388,394,399,404,409,414,419,424,429,434,439,444,449,454,459,464,469,474,479,484,489,494,499,504,509,514,519,524,529,534,539,544,549,554,559,564,569,574,579,584,589,595,600,605,610,615,620,625,630,635,640,645,650,655,660,665,670,675,680,685,690,695,700,705,710,715,720,725,730,735,740,745,750,755,760,765,770,776,781,786,791,796,801,806,811,816,821,826,831,836,841,846,851,856,861,866,871,876,881,886,891,896,901,906,911,917,922,927,932,937,942,947,952,957,962,967,972,977,982,987,992,997],{"id":6,"title":7,"slug":8,"language":9,"level":10,"displayOrder":11},"01a0e1ac-c507-798b-a3d9-09b5952e082e","Det svenska alfabetet","det-svenska-alfabetet","sv","A1",1,{"id":13,"title":14,"slug":15,"language":9,"level":10,"displayOrder":16},"01a0e1ac-c651-77b6-87e0-a8efaf3837b4","Långa och korta vokaler","langa-och-korta-vokaler",2,{"id":18,"title":19,"slug":20,"language":9,"level":10,"displayOrder":21},"01a0e1ac-c4a5-7ce4-b7ab-905c12e2d912","Betoning i vanliga ord","betoning-i-vanliga-ord",3,{"id":23,"title":24,"slug":25,"language":9,"level":10,"displayOrder":26},"01a0e1ac-c76b-772e-b67d-e019b554f60b","Personliga pronomen som subjekt","personliga-pronomen-som-subjekt",4,{"id":28,"title":29,"slug":30,"language":9,"level":10,"displayOrder":31},"01a0e1ac-c8c5-7a81-a0f8-d91a4661eb31","Vara och ha i presens","vara-och-ha-i-presens",5,{"id":33,"title":34,"slug":35,"language":9,"level":10,"displayOrder":36},"01a0e1ac-c518-76b7-b3e9-72a78d754b13","Enkla påståenden med subjekt och verb","enkla-pastaenden-med-subjekt-och-verb",6,{"id":38,"title":39,"slug":40,"language":9,"level":10,"displayOrder":41},"01a0e1ac-c512-7a2a-8ab2-31c8a79f7999","En-ord och ett-ord","en-ord-och-ett-ord",7,{"id":43,"title":44,"slug":45,"language":9,"level":10,"displayOrder":46},"01a0e1ac-c6dc-7576-9573-6a87339323a2","Obestämd och bestämd form i singular","obestamd-och-bestamd-form-i-singular",8,{"id":48,"title":49,"slug":50,"language":9,"level":10,"displayOrder":51},"01a0e1ac-c78f-731d-914a-14de8bcbeb60","Presens av vanliga verb","presens-av-vanliga-verb",9,{"id":53,"title":54,"slug":55,"language":9,"level":10,"displayOrder":56},"01a0e1ac-c626-79cc-afbe-6335bcf67c8a","Ja- och nej-frågor","ja-och-nej-fragor",10,{"id":58,"title":59,"slug":60,"language":9,"level":10,"displayOrder":61},"01a0e1ac-c55a-790f-bb00-38d667bbb1a4","Frågor med vad, vem och var","fragor-med-vad-vem-och-var",11,{"id":63,"title":64,"slug":65,"language":9,"level":10,"displayOrder":66},"01a0e1ac-c61b-74f0-8bf3-5beb9af646e8","Inte i enkla huvudsatser","inte-i-enkla-huvudsatser",12,{"id":68,"title":69,"slug":70,"language":9,"level":10,"displayOrder":71},"01a0e1ac-c621-73f3-91a7-331b858cac03","Ja, nej och jo som svar","ja-nej-och-jo-som-svar",13,{"id":73,"title":74,"slug":75,"language":9,"level":10,"displayOrder":76},"01a0e1ac-c59a-796b-a397-6886e570a093","Grundtal och antal","grundtal-och-antal",14,{"id":78,"title":79,"slug":80,"language":9,"level":10,"displayOrder":81},"01a0e1ac-c636-779a-87b9-5c741c96b6ff","Klockslag och datum","klockslag-och-datum",15,{"id":83,"title":84,"slug":85,"language":9,"level":10,"displayOrder":86},"01a0e1ac-c4f6-7d83-ac19-3ff2f8ced00e","Den och det som pronomen","den-och-det-som-pronomen",16,{"id":88,"title":89,"slug":90,"language":9,"level":10,"displayOrder":91},"01a0e1ac-c6a5-779b-b2dc-5206c75b5837","Min, din och andra possessiva pronomen","min-din-och-andra-possessiva-pronomen",17,{"id":93,"title":94,"slug":95,"language":9,"level":10,"displayOrder":96},"01a0e1ac-c423-7444-afd1-3e5d985435f1","Adjektiv med en-ord och ett-ord","adjektiv-med-en-ord-och-ett-ord",18,{"id":98,"title":99,"slug":100,"language":9,"level":10,"displayOrder":101},"01a0e1ac-c8ba-796e-a9cf-31037307029a","Vanliga pluralformer","vanliga-pluralformer",19,{"id":103,"title":104,"slug":105,"language":9,"level":10,"displayOrder":106},"01a0e1ac-c41e-71e1-a270-c7755e3d203a","Adjektiv i plural","adjektiv-i-plural",20,{"id":108,"title":109,"slug":110,"language":9,"level":10,"displayOrder":111},"01a0e1ac-c8f5-738d-87b1-dd82ef49c326","Vi, ni och de i samtal","vi-ni-och-de-i-samtal",21,{"id":113,"title":114,"slug":115,"language":9,"level":10,"displayOrder":116},"01a0e1ac-c69e-7adb-ab45-cbbf69d7eb5f","Mig, dig och andra objektspronomen","mig-dig-och-andra-objektspronomen",22,{"id":118,"title":119,"slug":120,"language":9,"level":10,"displayOrder":121},"01a0e1ac-c5d2-7e5e-a98f-20a157125cc2","I, på och under för plats","i-pa-och-under-for-plats",23,{"id":123,"title":124,"slug":125,"language":9,"level":10,"displayOrder":126},"01a0e1ac-c5ad-75c5-a4a5-7a928865713e","Här, där, hit och dit","har-dar-hit-och-dit",24,{"id":128,"title":129,"slug":130,"language":9,"level":10,"displayOrder":131},"01a0e1ac-c555-70bd-880c-864d7e3c1e58","Frågor med när, hur och varför","fragor-med-nar-hur-och-varfor",25,{"id":133,"title":134,"slug":135,"language":9,"level":10,"displayOrder":136},"01a0e1ac-c5f0-7e89-baba-aefe09361013","Infinitiv efter vanliga hjälpverb","infinitiv-efter-vanliga-hjalpverb",26,{"id":138,"title":139,"slug":140,"language":9,"level":10,"displayOrder":141},"01a0e1ac-c631-765c-b93d-afe81019aeaf","Kan, vill och måste","kan-vill-och-maste",27,{"id":143,"title":144,"slug":145,"language":9,"level":10,"displayOrder":146},"01a0e1ac-c5d8-71d2-951f-b85bedeef0de","Imperativ i uppmaningar","imperativ-i-uppmaningar",28,{"id":148,"title":149,"slug":150,"language":9,"level":10,"displayOrder":151},"01a0e1ac-c6f1-7537-abd9-ecdf92c976d6","Ofta, ibland och aldrig","ofta-ibland-och-aldrig",29,{"id":153,"title":154,"slug":155,"language":9,"level":10,"displayOrder":156},"01a0e1ac-c8ea-74c8-b217-397dd06a42e6","Verbet på andra plats efter tidsuttryck","verbet-pa-andra-plats-efter-tidsuttryck",30,{"id":158,"title":159,"slug":160,"language":9,"level":10,"displayOrder":161},"01a0e1ac-c717-72f0-8c9f-f95bf82c7aad","På, i och till i vardagen","pa-i-och-till-i-vardagen",31,{"id":163,"title":164,"slug":165,"language":9,"level":10,"displayOrder":166},"01a0e1ac-c6e9-7e19-8c43-5efab9d0a8b2","Och, men och eller","och-men-och-eller",32,{"id":168,"title":169,"slug":170,"language":9,"level":10,"displayOrder":171},"01a0e1ac-c4f1-7870-893d-fe333b9bb28a","Den här och den där","den-har-och-den-dar",33,{"id":173,"title":174,"slug":175,"language":9,"level":10,"displayOrder":176},"01a0e1ac-c6b4-7cd7-8959-a91cc11672a6","Mycket, många och lite","mycket-manga-och-lite",34,{"id":178,"title":179,"slug":180,"language":9,"level":10,"displayOrder":181},"01a0e1ac-c796-75fe-8943-c6cca5f7c54e","Presens för framtid med tidsuttryck","presens-for-framtid-med-tidsuttryck",35,{"id":183,"title":184,"slug":185,"language":9,"level":10,"displayOrder":186},"01a0e1ac-c858-7281-8bb7-29f80748210c","Stor bokstav och skiljetecken","stor-bokstav-och-skiljetecken",36,{"id":188,"title":189,"slug":190,"language":9,"level":191,"displayOrder":192},"01a0e1ac-c835-75a9-8e93-e84942da96ab","Sj-ljud, tj-ljud och stavning","sj-ljud-tj-ljud-och-stavning","A2",37,{"id":194,"title":195,"slug":196,"language":9,"level":191,"displayOrder":197},"01a0e1ac-c49e-71a2-ae06-7f5fe56ae4f8","Betoning i sammansatta ord","betoning-i-sammansatta-ord",38,{"id":199,"title":200,"slug":201,"language":9,"level":191,"displayOrder":202},"01a0e1ac-c771-78aa-a94f-53adb23cf705","Plural med ändelser och utan ändelse","plural-med-andelser-och-utan-andelse",39,{"id":204,"title":205,"slug":206,"language":9,"level":191,"displayOrder":207},"01a0e1ac-c486-7522-b483-532086b3dd74","Bestämd form i plural","bestamd-form-i-plural",40,{"id":209,"title":210,"slug":211,"language":9,"level":191,"displayOrder":212},"01a0e1ac-c586-75ee-b706-5955e9e3acf3","Genitiv med s","genitiv-med-s",41,{"id":214,"title":215,"slug":216,"language":9,"level":191,"displayOrder":217},"01a0e1ac-c912-7ec5-b448-04381373cec3","Yrken och roller utan artikel","yrken-och-roller-utan-artikel",42,{"id":219,"title":220,"slug":221,"language":9,"level":191,"displayOrder":222},"01a0e1ac-c418-7bc7-9e25-6631ab7686ce","Adjektiv i bestämd form","adjektiv-i-bestamd-form",43,{"id":224,"title":225,"slug":226,"language":9,"level":191,"displayOrder":227},"01a0e1ac-c672-7b9b-91df-7e4d8323b542","Liten, litet, små och lilla","liten-litet-sma-och-lilla",44,{"id":229,"title":230,"slug":231,"language":9,"level":191,"displayOrder":232},"01a0e1ac-c6bc-70d7-8ce7-fff5f1365f33","Någon, något och några","nagon-nagot-och-nagra",45,{"id":234,"title":235,"slug":236,"language":9,"level":191,"displayOrder":237},"01a0e1ac-c614-76c3-b373-8dfdb8cf807d","Ingen, inget och inga","ingen-inget-och-inga",46,{"id":239,"title":240,"slug":241,"language":9,"level":191,"displayOrder":242},"01a0e1ac-c44c-76c7-aa97-eccaf6af01ba","Alla, allt och båda","alla-allt-och-bada",47,{"id":244,"title":245,"slug":246,"language":9,"level":191,"displayOrder":247},"01a0e1ac-c829-7e27-bb05-58ab4b758647","Sig och andra reflexiva pronomen","sig-och-andra-reflexiva-pronomen",48,{"id":249,"title":250,"slug":251,"language":9,"level":191,"displayOrder":252},"01a0e1ac-c7cb-7b7e-a661-8e26efa71bb0","Reflexiva verb i vardagen","reflexiva-verb-i-vardagen",49,{"id":254,"title":255,"slug":256,"language":9,"level":191,"displayOrder":257},"01a0e1ac-c7aa-7e8d-8915-3a4a406b95a7","Preteritum av regelbundna verb","preteritum-av-regelbundna-verb",50,{"id":259,"title":260,"slug":261,"language":9,"level":191,"displayOrder":262},"01a0e1ac-c7b1-7582-a021-bc958bbc7c45","Preteritum av vanliga oregelbundna verb","preteritum-av-vanliga-oregelbundna-verb",51,{"id":264,"title":265,"slug":266,"language":9,"level":191,"displayOrder":267},"01a0e1ac-c74f-793f-9c78-9d8ca67be8ef","Perfekt med har och supinum","perfekt-med-har-och-supinum",52,{"id":269,"title":270,"slug":271,"language":9,"level":191,"displayOrder":272},"01a0e1ac-c744-71ef-a0b8-5daaaad30abf","Perfekt eller preteritum i vardagen","perfekt-eller-preteritum-i-vardagen",53,{"id":274,"title":275,"slug":276,"language":9,"level":191,"displayOrder":277},"01a0e1ac-c83b-7158-b03f-9797662cf916","Ska och kommer att för framtid","ska-och-kommer-att-for-framtid",54,{"id":279,"title":280,"slug":281,"language":9,"level":191,"displayOrder":282},"01a0e1ac-c51e-71e4-8c42-8904c8c04e33","Får, behöver och bör","far-behover-och-bor",55,{"id":284,"title":285,"slug":286,"language":9,"level":191,"displayOrder":287},"01a0e1ac-c84d-7c20-b698-5d76f4d5cce0","Skulle vilja i artiga önskemål","skulle-vilja-i-artiga-onskemal",56,{"id":289,"title":290,"slug":291,"language":9,"level":191,"displayOrder":292},"01a0e1ac-c5c7-7118-b500-a44873ba85d7","Huvudsatsens ordföljd med hjälpverb","huvudsatsens-ordfoljd-med-hjalpverb",57,{"id":294,"title":295,"slug":296,"language":9,"level":191,"displayOrder":297},"01a0e1ac-c882-7f7e-9d19-8d29df0fe795","Tid, sätt och plats i huvudsatsen","tid-satt-och-plats-i-huvudsatsen",58,{"id":299,"title":300,"slug":301,"language":9,"level":191,"displayOrder":302},"01a0e1ac-c46f-7cad-934f-2af9aaa57e22","Att-satser efter säga och tro","att-satser-efter-saga-och-tro",59,{"id":304,"title":305,"slug":306,"language":9,"level":191,"displayOrder":307},"01a0e1ac-c6fe-7f20-a044-708f701967b7","Ordföljd med inte i bisatser","ordfoljd-med-inte-i-bisatser",60,{"id":309,"title":310,"slug":311,"language":9,"level":191,"displayOrder":312},"01a0e1ac-c4cd-7767-b075-61af11ab9f76","Bisatser med eftersom och när","bisatser-med-eftersom-och-nar",61,{"id":314,"title":315,"slug":316,"language":9,"level":191,"displayOrder":317},"01a0e1ac-c906-7979-95dc-5ef1dd78c05f","Villkor med om","villkor-med-om",62,{"id":319,"title":320,"slug":321,"language":9,"level":191,"displayOrder":322},"01a0e1ac-c7e1-73c2-ba1e-d7973ccdac50","Relativa bisatser med som","relativa-bisatser-med-som",63,{"id":324,"title":325,"slug":326,"language":9,"level":191,"displayOrder":327},"01a0e1ac-c53e-78c1-8053-6d3a150d4d35","För och så mellan huvudsatser","for-och-sa-mellan-huvudsatser",64,{"id":329,"title":330,"slug":331,"language":9,"level":191,"displayOrder":332},"01a0e1ac-c54c-73cd-bc99-b3b0d9d96e4e","Först, sedan och till slut","forst-sedan-och-till-slut",65,{"id":334,"title":335,"slug":336,"language":9,"level":191,"displayOrder":337},"01a0e1ac-c560-78ab-84ce-41a2b5c57727","Frågor med vilken, vilket och vilka","fragor-med-vilken-vilket-och-vilka",66,{"id":339,"title":340,"slug":341,"language":9,"level":191,"displayOrder":342},"01a0e1ac-c88f-75db-b3cd-8fbcb1844281","Tidsuttryck med i, på, om och för sedan","tidsuttryck-med-i-pa-om-och-for-sedan",67,{"id":344,"title":345,"slug":346,"language":9,"level":191,"displayOrder":347},"01a0e1ac-c56d-741c-8643-2a28605d0cb7","Från, till och genom för rörelse","fran-till-och-genom-for-rorelse",68,{"id":349,"title":350,"slug":351,"language":9,"level":191,"displayOrder":352},"01a0e1ac-c63b-7935-9261-c58e65a822f4","Komparativ och superlativ","komparativ-och-superlativ",69,{"id":354,"title":355,"slug":356,"language":9,"level":191,"displayOrder":357},"01a0e1ac-c70e-75de-8c05-85f635a5e373","Oregelbunden jämförelse av adjektiv","oregelbunden-jamforelse-av-adjektiv",70,{"id":359,"title":360,"slug":361,"language":9,"level":191,"displayOrder":362},"01a0e1ac-c66d-7281-9ec1-d32cdcf02bc7","Lika som och inte lika som","lika-som-och-inte-lika-som",71,{"id":364,"title":365,"slug":366,"language":9,"level":191,"displayOrder":367},"01a0e1ac-c43a-7ac3-a8f0-abb7f70ee6dc","Adverb som bildas med t","adverb-som-bildas-med-t",72,{"id":369,"title":370,"slug":371,"language":9,"level":191,"displayOrder":372},"01a0e1ac-c706-7d57-9fe6-f4672a1af983","Ordningstal","ordningstal",73,{"id":374,"title":375,"slug":376,"language":9,"level":191,"displayOrder":377},"01a0e1ac-c697-7f1f-b2ac-ca0b069ed257","Mer, fler, mindre och färre","mer-fler-mindre-och-farre",74,{"id":379,"title":380,"slug":381,"language":9,"level":191,"displayOrder":382},"01a0e1ac-c8b5-7a09-948e-a1fe707a800c","Vanliga partikelverb i vardagen","vanliga-partikelverb-i-vardagen",75,{"id":384,"title":385,"slug":386,"language":9,"level":191,"displayOrder":387},"01a0e1ac-c80f-7991-a9c3-36ff0f0a0123","Sammansatta substantiv","sammansatta-substantiv",76,{"id":389,"title":390,"slug":391,"language":9,"level":392,"displayOrder":393},"01a0e1ac-c82f-7a79-8200-feba0cbd78dd","Sin, sitt och sina eller hans, hennes och deras","sin-sitt-och-sina-eller-hans-hennes-och-deras","B1",77,{"id":395,"title":396,"slug":397,"language":9,"level":392,"displayOrder":398},"01a0e1ac-c679-72b2-9adf-f7cd37c31a8f","Man, en och ens","man-en-och-ens",78,{"id":400,"title":401,"slug":402,"language":9,"level":392,"displayOrder":403},"01a0e1ac-c8cb-790c-b42b-73b9cb120af7","Varje, var och en och varandra","varje-var-och-en-och-varandra",79,{"id":405,"title":406,"slug":407,"language":9,"level":392,"displayOrder":408},"01a0e1ac-c808-7f46-8975-fe4465eb4f29","Samma, annan och själv","samma-annan-och-sjalv",80,{"id":410,"title":411,"slug":412,"language":9,"level":392,"displayOrder":413},"01a0e1ac-c4e5-7709-9697-f3390a8f880a","De och dem i skrift","de-och-dem-i-skrift",81,{"id":415,"title":416,"slug":417,"language":9,"level":392,"displayOrder":418},"01a0e1ac-c7b7-7c46-aca4-0017d53dcb98","Räknebara och oräknebara substantiv","raknebara-och-oraknebara-substantiv",82,{"id":420,"title":421,"slug":422,"language":9,"level":392,"displayOrder":423},"01a0e1ac-c48d-7dc9-b394-274bb0dca4db","Bestämdhet efter possessiva pronomen och genitiv","bestamdhet-efter-possessiva-pronomen-och-genitiv",83,{"id":425,"title":426,"slug":427,"language":9,"level":392,"displayOrder":428},"01a0e1ac-c50d-7228-8850-073ac25357c6","Dubbel bestämdhet med adjektiv","dubbel-bestamdhet-med-adjektiv",84,{"id":430,"title":431,"slug":432,"language":9,"level":392,"displayOrder":433},"01a0e1ac-c413-784c-8077-37ee974e7cd2","Adjektiv efter bli, verka och känna sig","adjektiv-efter-bli-verka-och-kanna-sig",85,{"id":435,"title":436,"slug":437,"language":9,"level":392,"displayOrder":438},"01a0e1ac-c4eb-794d-bd0e-96d0be6cfe59","Den bästa och bäst","den-basta-och-bast",86,{"id":440,"title":441,"slug":442,"language":9,"level":392,"displayOrder":443},"01a0e1ac-c8ef-7773-bb4d-2f6be0c5d3f4","Verbgrupper och böjningsmönster","verbgrupper-och-bojningsmonster",87,{"id":445,"title":446,"slug":447,"language":9,"level":392,"displayOrder":448},"01a0e1ac-c776-7699-953a-23777c8c4442","Pluskvamperfekt","pluskvamperfekt",88,{"id":450,"title":451,"slug":452,"language":9,"level":392,"displayOrder":453},"01a0e1ac-c874-7c33-ad85-c5d3ba7bad95","Tempus i sammanhängande berättelser","tempus-i-sammanhangande-berattelser",89,{"id":455,"title":456,"slug":457,"language":9,"level":392,"displayOrder":458},"01a0e1ac-c4d9-78ae-a67c-9507c91ff803","Brukar och brukade för vanor","brukar-och-brukade-for-vanor",90,{"id":460,"title":461,"slug":462,"language":9,"level":392,"displayOrder":463},"01a0e1ac-c5a7-764e-ba3d-b2e596226b45","Håller på att och andra uttryck för pågående handling","haller-pa-att-och-andra-uttryck-for-pagaende-handling",91,{"id":465,"title":466,"slug":467,"language":9,"level":392,"displayOrder":468},"01a0e1ac-c667-767b-bbec-602212926d70","Ligga, sitta och stå med och","ligga-sitta-och-sta-med-och",92,{"id":470,"title":471,"slug":472,"language":9,"level":392,"displayOrder":473},"01a0e1ac-c5f5-7de6-9382-9951f2398a5b","Infinitiv med och utan att","infinitiv-med-och-utan-att",93,{"id":475,"title":476,"slug":477,"language":9,"level":392,"displayOrder":478},"01a0e1ac-c67f-7e27-990d-916993f54e3a","Måste inte och behöver inte","maste-inte-och-behover-inte",94,{"id":480,"title":481,"slug":482,"language":9,"level":392,"displayOrder":483},"01a0e1ac-c64c-7218-80bb-176021f56cc9","Kunna, få och lyckas med möjlighet och tillåtelse","kunna-fa-och-lyckas-med-mojlighet-och-tillatelse",95,{"id":485,"title":486,"slug":487,"language":9,"level":392,"displayOrder":488},"01a0e1ac-c847-7ee2-a677-35ef706f5fcc","Skulle i framtid sedd från dåtid","skulle-i-framtid-sedd-fran-datid",96,{"id":490,"title":491,"slug":492,"language":9,"level":392,"displayOrder":493},"01a0e1ac-c5e8-7da1-bfa9-175c4ff28cd9","Indirekta frågor med frågeord och om","indirekta-fragor-med-frageord-och-om",97,{"id":495,"title":496,"slug":497,"language":9,"level":392,"displayOrder":498},"01a0e1ac-c887-7c03-a4db-e418c8e7695f","Tidsbisatser med innan, medan och tills","tidsbisatser-med-innan-medan-och-tills",98,{"id":500,"title":501,"slug":502,"language":9,"level":392,"displayOrder":503},"01a0e1ac-c6c3-71fc-b499-b87905284d0c","När eller om om framtiden","nar-eller-om-om-framtiden",99,{"id":505,"title":506,"slug":507,"language":9,"level":392,"displayOrder":508},"01a0e1ac-c894-7590-ad8e-00f058950c1d","Trots att och även om","trots-att-och-aven-om",100,{"id":510,"title":511,"slug":512,"language":9,"level":392,"displayOrder":513},"01a0e1ac-c538-73e9-a00c-a4c15243825f","För att och så att","for-att-och-sa-att",101,{"id":515,"title":516,"slug":517,"language":9,"level":392,"displayOrder":518},"01a0e1ac-c7d9-7584-8a42-f12aa127060c","Relativa bisatser med där och då","relativa-bisatser-med-dar-och-da",102,{"id":520,"title":521,"slug":522,"language":9,"level":392,"displayOrder":523},"01a0e1ac-c7ef-7aa6-a305-759d1564305d","Relativa bisatser utan som","relativa-bisatser-utan-som",103,{"id":525,"title":526,"slug":527,"language":9,"level":392,"displayOrder":528},"01a0e1ac-c4c0-7759-8038-8d2df03ef731","Bisats först i meningen","bisats-forst-i-meningen",104,{"id":530,"title":531,"slug":532,"language":9,"level":392,"displayOrder":533},"01a0e1ac-c603-7d80-bb12-e8a9659c8ce5","Ingen eller inte någon","ingen-eller-inte-nagon",105,{"id":535,"title":536,"slug":537,"language":9,"level":392,"displayOrder":538},"01a0e1ac-c7be-74a4-a4ba-dc75b8a819e1","Redan, ännu och fortfarande","redan-annu-och-fortfarande",106,{"id":540,"title":541,"slug":542,"language":9,"level":392,"displayOrder":543},"01a0e1ac-c47e-7e9b-8180-b864fc7014fc","Bara, också och även","bara-ocksa-och-aven",107,{"id":545,"title":546,"slug":547,"language":9,"level":392,"displayOrder":548},"01a0e1ac-c8de-7c2b-8d56-11b5d47dcf82","Verb med fasta prepositioner","verb-med-fasta-prepositioner",108,{"id":550,"title":551,"slug":552,"language":9,"level":392,"displayOrder":553},"01a0e1ac-c428-7b88-a439-f4614459a403","Adjektiv med fasta prepositioner","adjektiv-med-fasta-prepositioner",109,{"id":555,"title":556,"slug":557,"language":9,"level":392,"displayOrder":558},"01a0e1ac-c736-71d0-ba4d-9ed20d201cae","Passiv med s i vardagliga texter","passiv-med-s-i-vardagliga-texter",110,{"id":560,"title":561,"slug":562,"language":9,"level":392,"displayOrder":563},"01a0e1ac-c72e-7b12-9aea-82ead1085d2f","Passiv med bli och vara","passiv-med-bli-och-vara",111,{"id":565,"title":566,"slug":567,"language":9,"level":392,"displayOrder":568},"01a0e1ac-c764-76ed-90fe-41dbfaf9466e","Perfekt particip som adjektiv","perfekt-particip-som-adjektiv",112,{"id":570,"title":571,"slug":572,"language":9,"level":392,"displayOrder":573},"01a0e1ac-c727-7c6b-8371-ebe911d9e8b7","Partikelverb med objekt","partikelverb-med-objekt",113,{"id":575,"title":576,"slug":577,"language":9,"level":392,"displayOrder":578},"01a0e1ac-c77a-7e00-a7ad-35485952c6b2","Prefix och suffix som ändrar betydelsen","prefix-och-suffix-som-andrar-betydelsen",114,{"id":580,"title":581,"slug":582,"language":9,"level":392,"displayOrder":583},"01a0e1ac-c4df-767e-bb4e-a53edd4b531c","Därför, däremot och dessutom","darfor-daremot-och-dessutom",115,{"id":585,"title":586,"slug":587,"language":9,"level":392,"displayOrder":588},"01a0e1ac-c502-7050-a9bd-d0e84430557f","Det finns och andra presenterande uttryck","det-finns-och-andra-presenterande-uttryck",116,{"id":590,"title":591,"slug":592,"language":9,"level":593,"displayOrder":594},"01a0e1ac-c57f-7cbb-a2ba-675a27b64be8","Generell och specifik betydelse hos substantiv","generell-och-specifik-betydelse-hos-substantiv","B2",117,{"id":596,"title":597,"slug":598,"language":9,"level":593,"displayOrder":599},"01a0e1ac-c461-7b7d-aede-dafe234968cc","Artikelbruk med abstrakta substantiv","artikelbruk-med-abstrakta-substantiv",118,{"id":601,"title":602,"slug":603,"language":9,"level":593,"displayOrder":604},"01a0e1ac-c496-7a46-a26a-962045592288","Bestämdhet efter relativa bisatser","bestamdhet-efter-relativa-bisatser",119,{"id":606,"title":607,"slug":608,"language":9,"level":593,"displayOrder":609},"01a0e1ac-c8b0-7549-91de-4da4bb41f0be","Vad som, det som och vilket","vad-som-det-som-och-vilket",120,{"id":611,"title":612,"slug":613,"language":9,"level":593,"displayOrder":614},"01a0e1ac-c8d8-7c89-a2e8-50bbbb96e0e6","Vem som helst och vad som helst","vem-som-helst-och-vad-som-helst",121,{"id":616,"title":617,"slug":618,"language":9,"level":593,"displayOrder":619},"01a0e1ac-c8d2-78b0-b057-70f19e3e32ce","Varken, vardera och respektive","varken-vardera-och-respektive",122,{"id":621,"title":622,"slug":623,"language":9,"level":593,"displayOrder":624},"01a0e1ac-c434-7c34-a144-2b57a01bff46","Adjektivens ordning och betydelse","adjektivens-ordning-och-betydelse",123,{"id":626,"title":627,"slug":628,"language":9,"level":593,"displayOrder":629},"01a0e1ac-c453-7a63-ad72-00f8cc222fbe","Allt större, ju desto och gradvis förändring","allt-storre-ju-desto-och-gradvis-forandring",124,{"id":631,"title":632,"slug":633,"language":9,"level":593,"displayOrder":634},"01a0e1ac-c756-7049-a84a-d52231aa6ab8","Perfekt och preteritum med olika tidsperspektiv","perfekt-och-preteritum-med-olika-tidsperspektiv",125,{"id":636,"title":637,"slug":638,"language":9,"level":593,"displayOrder":639},"01a0e1ac-c841-75d2-988c-19199ed97132","Skulle ha och overkliga förlopp","skulle-ha-och-overkliga-forlopp",126,{"id":641,"title":642,"slug":643,"language":9,"level":593,"displayOrder":644},"01a0e1ac-c8fa-76a0-8725-a61c69a8e37f","Villkor i nutid och dåtid","villkor-i-nutid-och-datid",127,{"id":646,"title":647,"slug":648,"language":9,"level":593,"displayOrder":649},"01a0e1ac-c65c-741b-b780-2445e68ef4ea","Lär, torde och måste som bedömningar","lar-torde-och-maste-som-bedomningar",128,{"id":651,"title":652,"slug":653,"language":9,"level":593,"displayOrder":654},"01a0e1ac-c4d2-7cc2-a920-616a81a1c074","Borde ha, kunde ha och behövde inte","borde-ha-kunde-ha-och-behovde-inte",129,{"id":656,"title":657,"slug":658,"language":9,"level":593,"displayOrder":659},"01a0e1ac-c661-7b13-b79e-e7544b6b6462","Låta, få och göra med infinitiv","lata-fa-och-gora-med-infinitiv",130,{"id":661,"title":662,"slug":663,"language":9,"level":593,"displayOrder":664},"01a0e1ac-c8e4-7684-ab2b-c8e654af0d55","Verb som ändrar betydelse med partikel","verb-som-andrar-betydelse-med-partikel",131,{"id":666,"title":667,"slug":668,"language":9,"level":593,"displayOrder":669},"01a0e1ac-c73c-7f50-883c-da57629ddcd8","Passivval med fokus på handling och resultat","passivval-med-fokus-pa-handling-och-resultat",132,{"id":671,"title":672,"slug":673,"language":9,"level":593,"displayOrder":674},"01a0e1ac-c6f8-7180-9a25-9cd46a30f6b8","Opersonlig passiv","opersonlig-passiv",133,{"id":676,"title":677,"slug":678,"language":9,"level":593,"displayOrder":679},"01a0e1ac-c79c-7e1a-9bb8-781c0ca9434d","Presens particip i beskrivningar","presens-particip-i-beskrivningar",134,{"id":681,"title":682,"slug":683,"language":9,"level":593,"displayOrder":684},"01a0e1ac-c75d-7357-a69b-ff9e763d51a1","Perfekt particip med oregelbunden böjning","perfekt-particip-med-oregelbunden-bojning",135,{"id":686,"title":687,"slug":688,"language":9,"level":593,"displayOrder":689},"01a0e1ac-c7e8-7811-b8ff-d49b8597b07f","Relativa bisatser med vars","relativa-bisatser-med-vars",136,{"id":691,"title":692,"slug":693,"language":9,"level":593,"displayOrder":694},"01a0e1ac-c787-7e31-b87a-b66824d38780","Prepositioner i relativa bisatser","prepositioner-i-relativa-bisatser",137,{"id":696,"title":697,"slug":698,"language":9,"level":593,"displayOrder":699},"01a0e1ac-c900-7670-8d3e-164de4f7eaa9","Villkor med ifall, såvida och om inte","villkor-med-ifall-savida-och-om-inte",138,{"id":701,"title":702,"slug":703,"language":9,"level":593,"displayOrder":704},"01a0e1ac-c686-7caf-ae82-47d86a6183f6","Medan för samtidighet och kontrast","medan-for-samtidighet-och-kontrast",139,{"id":706,"title":707,"slug":708,"language":9,"level":593,"displayOrder":709},"01a0e1ac-c62b-7dcd-ba94-afbd9b718fe0","Jämförande bisatser med än och som","jamforande-bisatser-med-an-och-som",140,{"id":711,"title":712,"slug":713,"language":9,"level":593,"displayOrder":714},"01a0e1ac-c5e2-7e08-be28-c4662eff8cf7","Indirekt tal och förskjutet tidsperspektiv","indirekt-tal-och-forskjutet-tidsperspektiv",141,{"id":716,"title":717,"slug":718,"language":9,"level":593,"displayOrder":719},"01a0e1ac-c8aa-7ce0-917b-214faed01aaa","Utelämning av har och hade i bisatser","utelamning-av-har-och-hade-i-bisatser",142,{"id":721,"title":722,"slug":723,"language":9,"level":593,"displayOrder":724},"01a0e1ac-c816-7285-a12e-775e56ff999c","Satsadverbialens placering i huvud- och bisatser","satsadverbialens-placering-i-huvud-och-bisatser",143,{"id":726,"title":727,"slug":728,"language":9,"level":593,"displayOrder":729},"01a0e1ac-c6e3-7600-a59b-837b679ad6d2","Objektets placering i förhållande till inte","objektets-placering-i-forhallande-till-inte",144,{"id":731,"title":732,"slug":733,"language":9,"level":593,"displayOrder":734},"01a0e1ac-c6cb-7b34-94c4-9f5839361709","Negationens räckvidd","negationens-rackvidd",145,{"id":736,"title":737,"slug":738,"language":9,"level":593,"displayOrder":739},"01a0e1ac-c899-7dd8-8564-8f8bbe0f0028","Utbrutna satser med det är som","utbrutna-satser-med-det-ar-som",146,{"id":741,"title":742,"slug":743,"language":9,"level":593,"displayOrder":744},"01a0e1ac-c545-731c-8e33-ad24e74d49db","Formellt subjekt med att-sats och infinitiv","formellt-subjekt-med-att-sats-och-infinitiv",147,{"id":746,"title":747,"slug":748,"language":9,"level":593,"displayOrder":749},"01a0e1ac-c566-7eb8-a40a-24b24eebb912","Framflyttade satsdelar och kontrast","framflyttade-satsdelar-och-kontrast",148,{"id":751,"title":752,"slug":753,"language":9,"level":593,"displayOrder":754},"01a0e1ac-c476-77de-beb7-b895c76bbc5a","Både och, antingen eller och varken eller","bade-och-antingen-eller-och-varken-eller",149,{"id":756,"title":757,"slug":758,"language":9,"level":593,"displayOrder":759},"01a0e1ac-c85d-725a-a156-7fb8a1c36b1f","Syftning och referenskedjor i text","syftning-och-referenskedjor-i-text",150,{"id":761,"title":762,"slug":763,"language":9,"level":593,"displayOrder":764},"01a0e1ac-c780-7172-9edf-2e3111839f82","Prepositioner eller bisatser för orsak och villkor","prepositioner-eller-bisatser-for-orsak-och-villkor",151,{"id":766,"title":767,"slug":768,"language":9,"level":593,"displayOrder":769},"01a0e1ac-c6d3-7ef8-9e81-fa07c9653e42","Nominaliseringar med ning, ande och het","nominaliseringar-med-ning-ande-och-het",152,{"id":771,"title":772,"slug":773,"language":9,"level":774,"displayOrder":775},"01a0e1ac-c89f-7b04-a88d-4b362d509000","Utbyggda nominalfraser och inbäddade bestämningar","utbyggda-nominalfraser-och-inbaddade-bestamningar","C1",153,{"id":777,"title":778,"slug":779,"language":9,"level":774,"displayOrder":780},"01a0e1ac-c45a-7b80-8bb1-d5cd992e8176","Artikelbortfall i fasta uttryck och sakprosa","artikelbortfall-i-fasta-uttryck-och-sakprosa",154,{"id":782,"title":783,"slug":784,"language":9,"level":774,"displayOrder":785},"01a0e1ac-c7c4-7e43-b4c6-0b02b1057adc","Reflexiv syftning i komplexa meningar","reflexiv-syftning-i-komplexa-meningar",155,{"id":787,"title":788,"slug":789,"language":9,"level":774,"displayOrder":790},"01a0e1ac-c5b3-75f1-a986-9de415cc13a4","Hen, den och könsneutral syftning","hen-den-och-konsneutral-syftning",156,{"id":792,"title":793,"slug":794,"language":9,"level":774,"displayOrder":795},"01a0e1ac-c42e-79a3-a99e-66fd2f561f7d","Adjektiv som substantiv","adjektiv-som-substantiv",157,{"id":797,"title":798,"slug":799,"language":9,"level":774,"displayOrder":800},"01a0e1ac-c4ba-745f-9b3f-8f736952afaa","Betydelseskillnader mellan attributiv och predikativ form","betydelseskillnader-mellan-attributiv-och-predikativ-form",158,{"id":802,"title":803,"slug":804,"language":9,"level":774,"displayOrder":805},"01a0e1ac-c5ba-761f-90ef-010cb2e6f92d","Historiskt presens i berättelser","historiskt-presens-i-berattelser",159,{"id":807,"title":808,"slug":809,"language":9,"level":774,"displayOrder":810},"01a0e1ac-c879-7823-9c83-c223876127cb","Tempusväxling mellan referat och kommentar","tempusvaxling-mellan-referat-och-kommentar",160,{"id":812,"title":813,"slug":814,"language":9,"level":774,"displayOrder":815},"01a0e1ac-c800-7d6d-9190-9366dee1f492","Sägs, påstås och förefaller med infinitiv","sags-pastas-och-forefaller-med-infinitiv",161,{"id":817,"title":818,"slug":819,"language":9,"level":774,"displayOrder":820},"01a0e1ac-c6ac-7bbb-adfd-73ac2c4cd6f0","Modala partiklar med ju, väl och nog","modala-partiklar-med-ju-val-och-nog",162,{"id":822,"title":823,"slug":824,"language":9,"level":774,"displayOrder":825},"01a0e1ac-c656-777c-8904-316672f3cdde","Lär och ska som markörer för andrahandsuppgifter","lar-och-ska-som-markorer-for-andrahandsuppgifter",163,{"id":827,"title":828,"slug":829,"language":9,"level":774,"displayOrder":830},"01a0e1ac-c5fb-775f-b0cc-b064f2cd7d75","Infinitivfraser med underförstått subjekt","infinitivfraser-med-underforstatt-subjekt",164,{"id":832,"title":833,"slug":834,"language":9,"level":774,"displayOrder":835},"01a0e1ac-c81c-7d06-b8f9-5b37400e83fe","Satsflätor i frågor och påståenden","satsflator-i-fragor-och-pastaenden",165,{"id":837,"title":838,"slug":839,"language":9,"level":774,"displayOrder":840},"01a0e1ac-c4c7-7c8a-b1a5-e5992e22f1d0","Bisatser inuti bisatser","bisatser-inuti-bisatser",166,{"id":842,"title":843,"slug":844,"language":9,"level":774,"displayOrder":845},"01a0e1ac-c5cd-7436-b2ac-62abc2c5cd43","Huvudsatsordföljd i att-satser","huvudsatsordfoljd-i-att-satser",167,{"id":847,"title":848,"slug":849,"language":9,"level":774,"displayOrder":850},"01a0e1ac-c691-7842-a82f-909ce0ca1f58","Medgivande med hur än och vad än","medgivande-med-hur-an-och-vad-an",168,{"id":852,"title":853,"slug":854,"language":9,"level":774,"displayOrder":855},"01a0e1ac-c720-7aac-b7f2-50bf59959e1b","Participfraser som förkortade bisatser","participfraser-som-forkortade-bisatser",169,{"id":857,"title":858,"slug":859,"language":9,"level":774,"displayOrder":860},"01a0e1ac-c4fb-7e2f-8d3e-5721a93eb4b5","Deponensverb och andra verb på s","deponensverb-och-andra-verb-pa-s",170,{"id":862,"title":863,"slug":864,"language":9,"level":774,"displayOrder":865},"01a0e1ac-c8a5-76e9-b84d-ce2928be053d","Utelämnade satsdelar i samordning","utelamnade-satsdelar-i-samordning",171,{"id":867,"title":868,"slug":869,"language":9,"level":774,"displayOrder":870},"01a0e1ac-c8bf-7a89-af11-be71c5f6ba47","Vänsterdislokation och återupptagande pronomen","vansterdislokation-och-aterupptagande-pronomen",172,{"id":872,"title":873,"slug":874,"language":9,"level":774,"displayOrder":875},"01a0e1ac-c5c0-7eeb-bd26-0e00fe3cd011","Högerdislokation och efterställda förtydliganden","hogerdislokation-och-efterstallda-fortydliganden",173,{"id":877,"title":878,"slug":879,"language":9,"level":774,"displayOrder":880},"01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61","Tema, rema och informationsvikt","tema-rema-och-informationsvikt",174,{"id":882,"title":883,"slug":884,"language":9,"level":774,"displayOrder":885},"01a0e1ac-c531-7c30-b4ea-6cfa4058fe90","Fokus med just, rentav och inte ens","fokus-med-just-rentav-och-inte-ens",175,{"id":887,"title":888,"slug":889,"language":9,"level":774,"displayOrder":890},"01a0e1ac-c87e-73a4-a0d1-5e1e811a4710","Textbindning för medgivande och invändning","textbindning-for-medgivande-och-invandning",176,{"id":892,"title":893,"slug":894,"language":9,"level":774,"displayOrder":895},"01a0e1ac-c641-7203-824a-d9f46b1f1b35","Komplexa prepositionsfraser i sakprosa","komplexa-prepositionsfraser-i-sakprosa",177,{"id":897,"title":898,"slug":899,"language":9,"level":774,"displayOrder":900},"01a0e1ac-c52a-79bc-912e-fc3dcb9d06eb","Foge-s och andra fogeelement","foge-s-och-andra-fogeelement",178,{"id":902,"title":903,"slug":904,"language":9,"level":774,"displayOrder":905},"01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da","Talspråklig och skriftspråklig syntax","talspraklig-och-skriftspraklig-syntax",179,{"id":907,"title":908,"slug":909,"language":9,"level":774,"displayOrder":910},"01a0e1ac-c58c-7b3b-a3b2-99c2af662a5d","Grammatiska val i akademisk och formell text","grammatiska-val-i-akademisk-och-formell-text",180,{"id":912,"title":913,"slug":914,"language":9,"level":915,"displayOrder":916},"01a0e1ac-c446-70b8-9a18-08b5e2eb233a","Äldre verbformer i litteratur","aldre-verbformer-i-litteratur","C2",181,{"id":918,"title":919,"slug":920,"language":9,"level":915,"displayOrder":921},"01a0e1ac-c646-7a1b-9863-bff64902bfbb","Konjunktivrester med vore, leve och vare","konjunktivrester-med-vore-leve-och-vare",182,{"id":923,"title":924,"slug":925,"language":9,"level":915,"displayOrder":926},"01a0e1ac-c440-7331-bd25-a4fe1caabf5b","Äldre pronomen och tilltalsformer","aldre-pronomen-och-tilltalsformer",183,{"id":928,"title":929,"slug":930,"language":9,"level":915,"displayOrder":931},"01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4","Finlandssvenska grammatiska särdrag","finlandssvenska-grammatiska-sardrag",184,{"id":933,"title":934,"slug":935,"language":9,"level":915,"displayOrder":936},"01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91","Regional variation i böjning och syntax","regional-variation-i-bojning-och-syntax",185,{"id":938,"title":939,"slug":940,"language":9,"level":915,"displayOrder":941},"01a0e1ac-c5a0-7cf0-b79d-207723c7db74","Gruppgenitiv och genitivens räckvidd","gruppgenitiv-och-genitivens-rackvidd",186,{"id":943,"title":944,"slug":945,"language":9,"level":915,"displayOrder":946},"01a0e1ac-c823-7936-be21-11e9bb30b5fb","Semantisk kongruens och formell kongruens","semantisk-kongruens-och-formell-kongruens",187,{"id":948,"title":949,"slug":950,"language":9,"level":915,"displayOrder":951},"01a0e1ac-c578-7270-bf2b-e9be7a0477ff","Fria relativa bisatser i komplexa konstruktioner","fria-relativa-bisatser-i-komplexa-konstruktioner",188,{"id":953,"title":954,"slug":955,"language":9,"level":915,"displayOrder":956},"01a0e1ac-c5dd-7489-8c3c-ee3f87edb3c5","Inbäddade frågor med infinitiv","inbaddade-fragor-med-infinitiv",189,{"id":958,"title":959,"slug":960,"language":9,"level":915,"displayOrder":961},"01a0e1ac-c90c-7627-a8f0-83a66d1a78cf","Villkorssatser utan om","villkorssatser-utan-om",190,{"id":963,"title":964,"slug":965,"language":9,"level":915,"displayOrder":966},"01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df","Gränser för satsflätor och långväga beroenden","granser-for-satsflator-och-langvaga-beroenden",191,{"id":968,"title":969,"slug":970,"language":9,"level":915,"displayOrder":971},"01a0e1ac-c40d-7780-b0f8-fce8570e60cc","Absoluta konstruktioner med particip","absoluta-konstruktioner-med-particip",192,{"id":973,"title":974,"slug":975,"language":9,"level":915,"displayOrder":976},"01a0e1ac-c852-7b3f-bcc1-47a19d4d5d5e","Spetsställning av verbfraser och predikativ","spetsstallning-av-verbfraser-och-predikativ",193,{"id":978,"title":979,"slug":980,"language":9,"level":915,"displayOrder":981},"01a0e1ac-c7a3-7e34-b776-366166e8c031","Presentering med obestämt subjekt och komplexa led","presentering-med-obestamt-subjekt-och-komplexa-led",194,{"id":983,"title":984,"slug":985,"language":9,"level":915,"displayOrder":986},"01a0e1ac-c7f9-724a-b9da-ca94fcb2aec9","Retoriska frågor och underförstådd negation","retoriska-fragor-och-underforstadd-negation",195,{"id":988,"title":989,"slug":990,"language":9,"level":915,"displayOrder":991},"01a0e1ac-c468-7df5-9428-0dd53b5ce85f","Asyndes och polysyndes som stilgrepp","asyndes-och-polysyndes-som-stilgrepp",196,{"id":993,"title":994,"slug":995,"language":9,"level":915,"displayOrder":996},"01a0e1ac-c572-7c31-8a15-f076455571d7","Fri indirekt anföring i berättande text","fri-indirekt-anforing-i-berattande-text",197,{"id":998,"title":999,"slug":1000,"language":9,"level":915,"displayOrder":1001},"01a0e1ac-c863-75d5-bd3c-eb9970a09f8b","Syntaktisk tvetydighet och medveten precisering","syntaktisk-tvetydighet-och-medveten-precisering",198,{"id":933,"title":934,"slug":935,"seoDescription":1003,"content":1004,"language":9,"level":915,"displayOrder":936,"grammarTopics":1005,"createdAt":1011,"updatedAt":1012,"vocabularyLists":1013,"primaryTopicHub":1014,"readyImages":1016},"Analysera regionala böjnings- och syntaxmönster i svenska: dubbel supinum, namnartiklar och efterställda possessiva pronomen i tal och redigerad skrift.","Regional grammatik handlar inte bara om hur ord låter, utan också om hur de böjs och kombineras. Här undersöker du dubbelsupinum, artiklar framför personnamn, efterställda possessiva pronomen, regional böjning och pronomen som objekt. Målet är att kunna analysera regionala mönster och avgöra vad som bör bevaras eller anpassas när tal återges i skrift.\n\n## 1. Regionalt mönster eller individuellt språkbruk?\n\nEn regional variant är inte automatiskt en avvikelse från all svensk standard. Vissa konstruktioner är geografiskt begränsade, andra förekommer över stora områden men med olika frekvens. Dessutom kan samma person växla mellan lokalt språkbruk och en mer överregional svenska.\n\nSkilj därför mellan tre frågor:\n\n- **Geografisk spridning:** Var förekommer konstruktionen?\n- **Grammatiskt mönster:** Vilka former eller kombinationer tillåter den?\n- **Bruksvillkor:** I vilka situationer använder talarna den?\n\nBenämningar som *norrländska* täcker flera dialektområden, inte ett enhetligt grammatiskt system. Ett belägg från en ort visar inte heller hur alla invånare där talar.\n\n:::note\nExemplen nedan återges med huvudsakligen vanlig stavning för att framhäva grammatiken. De är inte fullständiga återgivningar av någon enskild lokal dialekt. Finlandssvenska grammatiska särdrag behandlas separat.\n:::\n\n## 2. Dubbelsupinum: hade kunnat gjort\n\nI överregional standardsvenska följs hjälpverbet **kunna** av infinitiv: *kan göra*, *kunde göra*, *har kunnat göra*. I vardagligt talspråk i stora delar av Sverige förekommer även **dubbelsupinum**: *hade kunnat gjort*. Konstruktionen är särskilt typisk med **hade + modalverb** i kontrafaktiska sammanhang, där talaren beskriver ett alternativ till det som faktiskt hände: *hade kunnat gjort*, *hade velat sett*. Den är alltså inte ett säkert kännetecken på en viss region.\n\nHär står både **kunnat** och **gjort** i supinum. Skillnaden mot standardspråket är alltså inte en särskild böjning av *göra*, utan att supinum kan användas där standardspråket har infinitiv.\n\n| Funktion | Överregional standard | Vardagligt talspråksmönster |\n| --- | --- | --- |\n| Kontrafaktiskt alternativ med kunna | Hon hade **kunnat göra** det själv. | Hon hade **kunnat gjort** det själv. |\n| Ouppfylld önskan med vilja | Jag hade **velat se** det. | Jag hade **velat sett** det. |\n\nDubbelsupinum förekommer också med **har**, som i *har kunnat gjort*, men det är mindre typiskt än mönstret med **hade** i kontrafaktiska sammanhang.\n\n:::example\n**Sammanhang:** Arbetet är redan klart. Talaren konstaterar att hjälp inte hade behövts.\n\nVardagligt talspråksmönster: Jag hade **kunnat gjort** det själv.\n\nÖverregional standard: Jag hade **kunnat göra** det själv.\n\nSkillnaden gäller verbkedjans form, inte i sig vem som utförde arbetet eller när det var möjligt.\n:::\n\nMönstret ska inte generaliseras till att supinum fritt ersätter infinitiv. Att en talare använder *hade kunnat gjort* innebär inte att samma talare säger *kan gjort*. Vilka verbkedjor som tillåter dubbelsupinum varierar också mellan talare och varieteter.\n\n:::warning\nI formell, överregional sakprosa väljer du normalt **hade kunnat göra**, inte **hade kunnat gjort**. Vid analys av tal bör den senare formen däremot beskrivas som en konstruktion, inte bara som ett felaktigt böjt verb.\n:::\n\n## 3. Namnartiklar: han Erik och hon Anna\n\nI bland annat norrländskt språkbruk kan **han** och **hon** stå framför personnamn: *han Erik*, *hon Anna*. De fungerar då som *namnartiklar*, även kallade *prepropriella artiklar*. Formerna och användningsvillkoren varierar lokalt. I tal förekommer reducerade artikelformer som kan återges som **n Erik**, **a Anna** och **ho Anna**. Här är **n**, **a** respektive **ho** artikeln, medan **Erik** och **Anna** är namnen. Former som *a* och *ho* hör till olika lokala mönster och ska inte förutsättas vara fritt utbytbara hos samma talare.\n\nNamnartikeln ingår i samma nominalfras som namnet. Den behöver alltså inte vara ett självständigt pronomen som pekar ut eller kontrasterar personen.\n\n:::example\n**Regional användning med namnartikel:**\n\nI går ringde **han Erik**.\n\nI morgon kommer **hon Anna** förbi.\n\n**Utan namnartikel i överregional standard:**\n\nI går ringde **Erik**.\n\nI morgon kommer **Anna** förbi.\n:::\n\nKonstruktionen förknippas ofta med personer som är bekanta i samtalets sociala sammanhang. Exakt vilka namn som får artikel måste dock bedömas inom den aktuella varieteten.\n\nOrdföljden i *I går ringde han Erik* behöver inte bryta mot V2-regeln: *i går* är det inledande ledet, *ringde* det finita verbet och **han Erik** hela subjektet.\n\nSamma ordsekvens kan däremot få en annan analys utanför detta bruk. I *han Erik, inte han Johan* kan **han** ha utpekande eller kontrasterande funktion. En obetonad regional namnartikel ska därför inte automatiskt läsas som ett betonat utpekande uttryck. Sammanhang och betoning avgör tolkningen.\n\n## 4. Efterställda possessiva pronomen: bilen min\n\nDen överregionalt neutrala ordningen är **min bil**, med possessivt pronomen före substantivet och substantivet i obestämd form. I regionalt tal, bland annat i delar av norra och västra Sverige, förekommer också **bilen min** som ett vardagligt mönster.\n\n| Framförställt pronomen | Efterställt pronomen | Vad ändras? |\n| --- | --- | --- |\n| **min bil** | **bilen min** | Substantivet får bestämd form. |\n| **mitt hus** | **huset mitt** | Pronomenet behåller ett-formen. |\n| **mina böcker** | **böckerna mina** | Både substantiv och pronomen står i plural. |\n\nPronomenets kongruens finns alltså kvar: **min**, **mitt**, **mina**. Den tydliga strukturella skillnaden är placeringen och substantivets bestämdhet.\n\n:::example\nRegionalt vardagligt mönster: Jag måste hämta **bilen min** först.\n\nÖverregionalt neutral formulering: Jag måste hämta **min bil** först.\n:::\n\nEfterställning förekommer även utanför regionalt vardagstal, exempelvis i känsloladdade tilltal som **vännen min** eller i litterär stil. Formen ensam bevisar därför inte regional tillhörighet. Det diagnostiska är snarare hur regelbundet och i vilka sammanhang talaren använder den.\n\n:::tip\nSkilj mellan **lokalt neutral användning** och **stilistiskt markerad användning**. Det som låter poetiskt för en talare kan vara en vanlig vardagskonstruktion för en annan.\n:::\n\n## 5. Regional böjning\n\n### Feminin bestämd form på -a\n\nI traditionella mål i bland annat västra Sverige finns ett tregenussystem med **maskulinum, femininum och neutrum**. Genusskillnaden kan synas i substantivets böjning: feminina substantiv kan få bestämd singular på **-a** där överregional standard har **-en**.\n\n| Obestämd singular | Regional bestämd singular | Överregional bestämd singular |\n| --- | --- | --- |\n| sol | **sola** | **solen** |\n| bok | **boka** | **boken** |\n\nHär gäller skillnaden själva bestämdhetsändelsen. Det är alltså ett böjningsdrag, medan *bilen min* framför allt visar ett annat sätt att kombinera substantiv och possessivt pronomen. Ändelsen ska inte överföras till alla substantiv som har **en** i standardsvenska: i tregenussystemet skiljs feminina substantiv från maskulina. Den lokala fördelningen och formernas användning behöver kontrolleras i det aktuella målet.\n\n### Genus styr också pronomenvalet\n\nI mål med bevarat tregenussystem kan **han** och **hon** syfta på saker utifrån substantivets grammatiska genus. Där *sol* är feminint kan solen återupptas med **hon**; där *bil* är maskulint kan bilen återupptas med **han**. Det behöver inte innebära att talaren personifierar saken.\n\n:::example\n**Regionalt pronomenval, med substantiven återgivna i standardstavning:**\n\nSolen? **Hon** är varm i dag.\n\nBilen, **han** startar inte.\n\n**Överregionalt neutralt pronomenval:**\n\nSolen? **Den** är varm i dag.\n\nBilen, **den** startar inte.\n:::\n\nHär syns sambandet mellan böjning och syntax: substantivets genus kan påverka både bestämdhetsändelsen och det pronomen som syftar tillbaka på substantivet. En enstaka användning av *hon* om solen bevisar dock inte ett tregenussystem; även i standardsvenska kan personifiering motivera *hon*. Undersök därför pronomenvalet för flera substantiv.\n\n### Numerusböjning av verb i äldre mål\n\nI vissa traditionella dialekter har verb haft skilda former efter subjekt i singular och plural. Med normaliserad äldre stavning kan skillnaden illustreras av **jag var – vi voro** och **han gick – de gingo**. I dagens överregionala standardsvenska används **var** och **gick** oavsett subjektets numerus: *jag var – vi var*, *han gick – de gick*.\n\n| Subjektets numerus | Äldre numerusböjt mönster | Nutida överregional standard |\n| --- | --- | --- |\n| Singular | Jag **var** hemma. | Jag **var** hemma. |\n| Plural | Vi **voro** hemma. | Vi **var** hemma. |\n| Singular | Han **gick** hem. | Han **gick** hem. |\n| Plural | De **gingo** hem. | De **gick** hem. |\n\nFormer som **voro** och **gingo** hör också till äldre skriftsvenska och är därför inte i sig regionala kännetecken. Vid analys av dialektmaterial måste du kontrollera vilka verb som numerusböjs och hur de lokala formerna faktiskt ser ut. Tabellen illustrerar böjningsprincipen, inte ett gemensamt system för alla äldre mål.\n\n## 6. Pronomen som objekt: jag såg han\n\nI regionalt och annat vardagligt talspråk förekommer **han** som objekt där överregional standard har **honom**: *Jag såg han i går*. Bruket har stor spridning och pekar inte ensamt ut en viss region. Den syntaktiska frågan är vilken form pronomenet får i objektsfunktion, inte var i satsen det står.\n\n:::example\n**Regionalt eller vardagligt objektbruk:**\n\nJag såg **han** i går.\n\n**Han** såg jag i går.\n\n**Överregional standard:**\n\nJag såg **honom** i går.\n\n**Honom** såg jag i går.\n:::\n\nI båda regionala exemplen är **jag** subjekt och **han** objekt. Att objektet står först i det andra exemplet ändrar inte dess funktion. Detta skiljer sig från *I går ringde han Erik*, där **han Erik** kan vara hela subjektet och **han** en namnartikel.\n\nGeneralisera inte från **han** som objekt till att alla pronomen saknar skillnad mellan subjekts- och objektsform hos talaren. Kontrollera andra pronomen och skilj mellan objekt till verb och pronomen efter preposition; ett belägg som *Jag såg han* visar inte ensamt vilka former talaren använder efter *till* eller *med*.\n\n## 7. Vad visar ett skrivet belägg?\n\nEn avvikande stavning visar inte nödvändigtvis en avvikande böjning. Om *huset* återges som **huse**, kan stavningen markera att slutets t inte uttalas. Det räcker inte för slutsatsen att talaren saknar bestämd form eller använder ett annat böjningssystem. Bortfall av detta t förekommer dessutom i tal utan tydligt regional prägel.\n\nJämför detta med **hade kunnat gjort**, där valet mellan infinitiv och supinum faktiskt gäller grammatisk form och kombination.\n\nNär du bedömer ett belägg kan du arbeta i fyra steg:\n\n1. **Identifiera skillnaden:** Gäller den uttal, böjning, ordföljd eller flera nivåer samtidigt?\n2. **Pröva analysen:** Är *han Erik* en enda nominalfras, eller har orden andra funktioner?\n3. **Sök ett mönster:** Återkommer konstruktionen hos talaren och i jämförbara sammanhang?\n4. **Avgränsa slutsatsen:** Beskriv det du har stöd för utan att tillskriva en hel landsdel samma grammatik.\n\nPröva exempelvis *Han såg jag i går*: identifiera **jag** som subjekt och **han** som objekt, jämför med talarens övriga objekt och undersök om formvalet återkommer även när objektet står efter verbet. Då skiljer du pronomenets form från dess placering.\n\nEnstaka repliker kan illustrera en konstruktion. De kan sällan fastställa dess geografiska gränser.\n\n## 8. Bevara eller normalisera?\n\nValet beror på textens syfte. I en språklig transkription är den regionala konstruktionen en del av materialet. I en bearbetad saktext kan överregionala former göra texten mindre lokalt markerad. I skönlitterär dialog kan samma normalisering däremot sudda ut en avsiktlig röst.\n\n| Regionalt eller vardagligt mönster | Överregional motsvarighet | Vad behöver du kontrollera? |\n| --- | --- | --- |\n| hade **kunnat gjort** (dubbelsupinum) | hade **kunnat göra** | Om texten ska återge talets grammatik. |\n| **han Erik** | **Erik** | Om han verkligen är namnartikel. |\n| **bilen min** | **min bil** | Om efterställningen är regional eller stilistiskt betydelsefull. |\n| Jag såg **han** | Jag såg **honom** | Om han är objekt och formvalet ska bevaras. |\n\n:::warning\nNormalisera inte ett direkt citat i tysthet. En ändring av grammatiken gör återgivningen mindre ordagrann och behöver hanteras öppet enligt textens redaktionella principer.\n:::\n\nEn konkret lösning är en not i anslutning till återgivningen: **”Citatets grammatik har normaliserats till överregional standardsvenska. I originalet står ’hade kunnat gjort’.”** Då framgår både ingreppet och originalformen. I en språklig analys där just verbformen är belägget bör originalformen i stället stå kvar i citatet; standardmotsvarigheten kan anges i kommentaren efteråt.\n\nDen centrala principen är att hålla isär **grammatisk struktur**, **regional spridning** och **lämplighet i en viss text**. En lokalt etablerad konstruktion kan vara fullt systematisk utan att vara neutral i överregional sakprosa.",[1006],{"id":1007,"name":1008,"level":915,"language":9,"isCompleted":1009,"completionPercentage":1010,"totalExercises":31,"completedExercises":1010},"01a0e1ac-c3b6-70ef-9e05-a04a274f662d","Regional grammatik och medveten textanpassning",false,0,"2026-09-27T07:03:12+00:00","2026-10-11T12:53:46+00:00",[],{"name":1008,"slug":1015,"language":9},"regional-grammatik-och-textanpassning-c2",[],{"id":1007,"name":1008,"slug":1015,"language":9,"level":915,"introduction":1018,"lessonCount":16,"totalExercises":31,"objectives":1019,"prerequisites":1023,"lessons":1025},"Regionalt språk kan avvika i böjning, konstruktion eller bara användningsfrekvens. Först lär du dig skilja dessa nivåer genom dubbelsupinum, namnartiklar och efterställda possessiva pronomen. Sedan prövar du analysen på finlandssvenska prepositioner, bisatsinledare och adverb och väljer när en form ska bevaras eller anpassas till en bredare mottagarkrets.",[1020,1021,1022],"Skilja regional grammatik från uttalsstavning och enstaka variation.","Bedöma regional standard, dialekt och register var för sig.","Anpassa konstruktioner med bevarad betydelse och tydlig redovisning av citatingrepp.",[1024],"Du kan analysera verbkedjor, nominalfraser och prepositioners betydelser i standardsvenska.",[1026,1041],{"id":933,"contentId":1027,"slug":935,"title":934,"level":915,"summary":1028,"order":11,"exercises":1029},"pg_1c3675b6-2b3e-4b78-9c94-f2342763e7b9","Analysera regionala mönster i verbkedjor, nominalfraser och pronomen utan att likställa ett belägg med en hel dialekt.",[1030,1034,1037],{"id":1031,"title":1032,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-f688-73b0-8104-531178140951","Regional variation i böjning och syntax – Välj rätt form","word_select",{"id":1035,"title":1036,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-f69f-7223-a57b-a5cafdff0c51","Regional variation i böjning och syntax – Betydelse i sammanhang",{"id":1038,"title":1039,"order":16,"type":1040},"01a0e1ac-f6ba-70f2-871a-fabb30a1342d","Regionala konstruktioner – bygg meningar","sentence_builder",{"id":928,"contentId":1042,"slug":930,"title":929,"level":915,"summary":1043,"order":16,"exercises":1044},"pg_f2a3e4c1-3d03-46d3-b62c-ce98e116b67e","Tillämpa skillnaden mellan regional norm, brukspreferens och talspråk på finlandssvenska konstruktioner.",[1045,1048],{"id":1046,"title":1047,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-d5c9-7ec1-b5ea-d820ffc23c07","Finlandssvenska grammatiska särdrag – Välj rätt form",{"id":1049,"title":1050,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-d5e7-711f-af6e-49f0b80490eb","Finlandssvenska grammatiska särdrag – Betydelse i sammanhang",[1052,1058,1062],{"@id":1053,"@type":1054,"id":1031,"grammarPage":1055,"title":1032,"instructions":1056,"displayOrder":1010,"type":1033,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1057},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-f688-73b0-8104-531178140951","GrammarExercise","\u002Fapi\u002Fgrammar_pages\u002F01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91","Välj det alternativ som passar den uttryckligen angivna språkformen och texttypen.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_63e7aa77-b318-40cc-8509-dfbfee86e0ec_hero.webp?v=1790492604",{"@id":1059,"@type":1054,"id":1035,"grammarPage":1055,"title":1036,"instructions":1060,"displayOrder":11,"type":1033,"questionCount":81,"blankCount":81,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1061},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-f69f-7223-a57b-a5cafdff0c51","Välj den analys eller slutsats som belägget och sammanhanget ger stöd för. Skilj grammatisk struktur från spridning och textens syfte.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_5d1a1295-d374-4e2b-8cf2-ba97c72efc28_hero.webp?v=1790492604",{"@id":1063,"@type":1054,"id":1038,"grammarPage":1055,"title":1039,"instructions":1064,"displayOrder":16,"type":1040,"questionCount":61,"blankCount":61,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1065},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-f6ba-70f2-871a-fabb30a1342d","Bygg meningar av orden. Börja med stor bokstav och avsluta med skiljetecken. Behåll de regionala, vardagliga eller äldre formerna; alla ord behövs inte.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_60ecc33a-ab89-4616-9f3d-7efb651764f7_hero.webp?v=1790492604",{"id":1031,"grammarPage":1055,"title":1032,"instructions":1056,"seoTitle":1067,"seoDescription":1068,"displayOrder":1010,"type":1033,"questions":1069,"ogImageUrl":1057},"Regional grammatik – välj form efter texttyp","Öva regional grammatik med lucktexter om samtal, vardagsliv och skrivande. Välj verb, pronomen och substantiv utifrån angiven språkform och texttyp.",[1070],{"id":1071,"sentenceTemplate":1072,"displayOrder":1010,"explanation":1073,"exampleSentence":1074,"blanks":1075},"01a0e1ac-f688-76b8-8104-531179ef973a","Välj överregional standardsvenska i en informationstext: Besökare kan __1__ biljetter vid entrén.","Efter det finita hjälpverbet kan står infinitiv: köpa. Dubbelsupinum ger inte stöd för kan köpt, och preteritum köpte passar inte efter hjälpverbet.","Resenärerna kunde boka sina platser i förväg.",[1076],{"id":1077,"blankNumber":11,"options":1078},"01a0e1ac-f688-7630-8104-53117972a980",[1079,1082,1086],{"id":1080,"optionText":1081,"isCorrect":1009,"displayOrder":1010},"01a0e1ac-f688-7548-8104-5311783f2836","köpt",{"id":1083,"optionText":1084,"isCorrect":1085,"displayOrder":11},"01a0e1ac-f688-75a0-8104-531178a88c91","köpa",true,{"id":1087,"optionText":1088,"isCorrect":1009,"displayOrder":16},"01a0e1ac-f688-75e8-8104-5311791ff71b","köpte",{"html":1090,"toc":1091},"\u003Cp>Regional grammatik handlar inte bara om hur ord låter, utan också om hur de böjs och kombineras. Här undersöker du dubbelsupinum, artiklar framför personnamn, efterställda possessiva pronomen, regional böjning och pronomen som objekt. Målet är att kunna analysera regionala mönster och avgöra vad som bör bevaras eller anpassas när tal återges i skrift.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"regionalt-mnster-eller-individuellt-sprkbruk\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">1.\u003C\u002Fspan>Regionalt mönster eller individuellt språkbruk?\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>En regional variant är inte automatiskt en avvikelse från all svensk standard. Vissa konstruktioner är geografiskt begränsade, andra förekommer över stora områden men med olika frekvens. Dessutom kan samma person växla mellan lokalt språkbruk och en mer överregional svenska.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Skilj därför mellan tre frågor:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Geografisk spridning:\u003C\u002Fstrong> Var förekommer konstruktionen?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Grammatiskt mönster:\u003C\u002Fstrong> Vilka former eller kombinationer tillåter den?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Bruksvillkor:\u003C\u002Fstrong> I vilka situationer använder talarna den?\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Benämningar som \u003Cem>norrländska\u003C\u002Fem> täcker flera dialektområden, inte ett enhetligt grammatiskt system. Ett belägg från en ort visar inte heller hur alla invånare där talar.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>Exemplen nedan återges med huvudsakligen vanlig stavning för att framhäva grammatiken. De är inte fullständiga återgivningar av någon enskild lokal dialekt. Finlandssvenska grammatiska särdrag behandlas separat.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"dubbelsupinum-hade-kunnat-gjort\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">2.\u003C\u002Fspan>Dubbelsupinum: hade kunnat gjort\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>I överregional standardsvenska följs hjälpverbet \u003Cstrong>kunna\u003C\u002Fstrong> av infinitiv: \u003Cem>kan göra\u003C\u002Fem>, \u003Cem>kunde göra\u003C\u002Fem>, \u003Cem>har kunnat göra\u003C\u002Fem>. I vardagligt talspråk i stora delar av Sverige förekommer även \u003Cstrong>dubbelsupinum\u003C\u002Fstrong>: \u003Cem>hade kunnat gjort\u003C\u002Fem>. Konstruktionen är särskilt typisk med \u003Cstrong>hade + modalverb\u003C\u002Fstrong> i kontrafaktiska sammanhang, där talaren beskriver ett alternativ till det som faktiskt hände: \u003Cem>hade kunnat gjort\u003C\u002Fem>, \u003Cem>hade velat sett\u003C\u002Fem>. Den är alltså inte ett säkert kännetecken på en viss region.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här står både \u003Cstrong>kunnat\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>gjort\u003C\u002Fstrong> i supinum. Skillnaden mot standardspråket är alltså inte en särskild böjning av \u003Cem>göra\u003C\u002Fem>, utan att supinum kan användas där standardspråket har infinitiv.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Funktion\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Överregional standard\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Vardagligt talspråksmönster\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Kontrafaktiskt alternativ med kunna\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Hon hade \u003Cstrong>kunnat göra\u003C\u002Fstrong> det själv.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Hon hade \u003Cstrong>kunnat gjort\u003C\u002Fstrong> det själv.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Ouppfylld önskan med vilja\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Jag hade \u003Cstrong>velat se\u003C\u002Fstrong> det.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Jag hade \u003Cstrong>velat sett\u003C\u002Fstrong> det.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Dubbelsupinum förekommer också med \u003Cstrong>har\u003C\u002Fstrong>, som i \u003Cem>har kunnat gjort\u003C\u002Fem>, men det är mindre typiskt än mönstret med \u003Cstrong>hade\u003C\u002Fstrong> i kontrafaktiska sammanhang.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Sammanhang:\u003C\u002Fstrong> Arbetet är redan klart. Talaren konstaterar att hjälp inte hade behövts.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Vardagligt talspråksmönster: Jag hade \u003Cstrong>kunnat gjort\u003C\u002Fstrong> det själv.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Överregional standard: Jag hade \u003Cstrong>kunnat göra\u003C\u002Fstrong> det själv.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Skillnaden gäller verbkedjans form, inte i sig vem som utförde arbetet eller när det var möjligt.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Mönstret ska inte generaliseras till att supinum fritt ersätter infinitiv. Att en talare använder \u003Cem>hade kunnat gjort\u003C\u002Fem> innebär inte att samma talare säger \u003Cem>kan gjort\u003C\u002Fem>. Vilka verbkedjor som tillåter dubbelsupinum varierar också mellan talare och varieteter.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--warning\">\u003Cp>I formell, överregional sakprosa väljer du normalt \u003Cstrong>hade kunnat göra\u003C\u002Fstrong>, inte \u003Cstrong>hade kunnat gjort\u003C\u002Fstrong>. Vid analys av tal bör den senare formen däremot beskrivas som en konstruktion, inte bara som ett felaktigt böjt verb.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"namnartiklar-han-erik-och-hon-anna\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.\u003C\u002Fspan>Namnartiklar: han Erik och hon Anna\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>I bland annat norrländskt språkbruk kan \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>hon\u003C\u002Fstrong> stå framför personnamn: \u003Cem>han Erik\u003C\u002Fem>, \u003Cem>hon Anna\u003C\u002Fem>. De fungerar då som \u003Cem>namnartiklar\u003C\u002Fem>, även kallade \u003Cem>prepropriella artiklar\u003C\u002Fem>. Formerna och användningsvillkoren varierar lokalt. I tal förekommer reducerade artikelformer som kan återges som \u003Cstrong>n Erik\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>a Anna\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>ho Anna\u003C\u002Fstrong>. Här är \u003Cstrong>n\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>a\u003C\u002Fstrong> respektive \u003Cstrong>ho\u003C\u002Fstrong> artikeln, medan \u003Cstrong>Erik\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>Anna\u003C\u002Fstrong> är namnen. Former som \u003Cem>a\u003C\u002Fem> och \u003Cem>ho\u003C\u002Fem> hör till olika lokala mönster och ska inte förutsättas vara fritt utbytbara hos samma talare.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Namnartikeln ingår i samma nominalfras som namnet. Den behöver alltså inte vara ett självständigt pronomen som pekar ut eller kontrasterar personen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Regional användning med namnartikel:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I går ringde \u003Cstrong>han Erik\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I morgon kommer \u003Cstrong>hon Anna\u003C\u002Fstrong> förbi.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Utan namnartikel i överregional standard:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I går ringde \u003Cstrong>Erik\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I morgon kommer \u003Cstrong>Anna\u003C\u002Fstrong> förbi.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Konstruktionen förknippas ofta med personer som är bekanta i samtalets sociala sammanhang. Exakt vilka namn som får artikel måste dock bedömas inom den aktuella varieteten.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Ordföljden i \u003Cem>I går ringde han Erik\u003C\u002Fem> behöver inte bryta mot V2-regeln: \u003Cem>i går\u003C\u002Fem> är det inledande ledet, \u003Cem>ringde\u003C\u002Fem> det finita verbet och \u003Cstrong>han Erik\u003C\u002Fstrong> hela subjektet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Samma ordsekvens kan däremot få en annan analys utanför detta bruk. I \u003Cem>han Erik, inte han Johan\u003C\u002Fem> kan \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> ha utpekande eller kontrasterande funktion. En obetonad regional namnartikel ska därför inte automatiskt läsas som ett betonat utpekande uttryck. Sammanhang och betoning avgör tolkningen.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"efterstllda-possessiva-pronomen-bilen-min\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">4.\u003C\u002Fspan>Efterställda possessiva pronomen: bilen min\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Den överregionalt neutrala ordningen är \u003Cstrong>min bil\u003C\u002Fstrong>, med possessivt pronomen före substantivet och substantivet i obestämd form. I regionalt tal, bland annat i delar av norra och västra Sverige, förekommer också \u003Cstrong>bilen min\u003C\u002Fstrong> som ett vardagligt mönster.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Framförställt pronomen\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Efterställt pronomen\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Vad ändras?\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>min bil\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>bilen min\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Substantivet får bestämd form.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>mitt hus\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>huset mitt\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Pronomenet behåller ett-formen.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>mina böcker\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>böckerna mina\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Både substantiv och pronomen står i plural.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Pronomenets kongruens finns alltså kvar: \u003Cstrong>min\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>mitt\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>mina\u003C\u002Fstrong>. Den tydliga strukturella skillnaden är placeringen och substantivets bestämdhet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>Regionalt vardagligt mönster: Jag måste hämta \u003Cstrong>bilen min\u003C\u002Fstrong> först.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Överregionalt neutral formulering: Jag måste hämta \u003Cstrong>min bil\u003C\u002Fstrong> först.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Efterställning förekommer även utanför regionalt vardagstal, exempelvis i känsloladdade tilltal som \u003Cstrong>vännen min\u003C\u002Fstrong> eller i litterär stil. Formen ensam bevisar därför inte regional tillhörighet. Det diagnostiska är snarare hur regelbundet och i vilka sammanhang talaren använder den.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--tip\">\u003Cp>Skilj mellan \u003Cstrong>lokalt neutral användning\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>stilistiskt markerad användning\u003C\u002Fstrong>. Det som låter poetiskt för en talare kan vara en vanlig vardagskonstruktion för en annan.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"regional-bjning\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.\u003C\u002Fspan>Regional böjning\u003C\u002Fh2>\n\u003Ch3 id=\"feminin-bestmd-form-p-a\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.1\u003C\u002Fspan>Feminin bestämd form på -a\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>I traditionella mål i bland annat västra Sverige finns ett tregenussystem med \u003Cstrong>maskulinum, femininum och neutrum\u003C\u002Fstrong>. Genusskillnaden kan synas i substantivets böjning: feminina substantiv kan få bestämd singular på \u003Cstrong>-a\u003C\u002Fstrong> där överregional standard har \u003Cstrong>-en\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Obestämd singular\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Regional bestämd singular\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Överregional bestämd singular\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>sol\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>sola\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>solen\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>bok\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>boka\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>boken\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Här gäller skillnaden själva bestämdhetsändelsen. Det är alltså ett böjningsdrag, medan \u003Cem>bilen min\u003C\u002Fem> framför allt visar ett annat sätt att kombinera substantiv och possessivt pronomen. Ändelsen ska inte överföras till alla substantiv som har \u003Cstrong>en\u003C\u002Fstrong> i standardsvenska: i tregenussystemet skiljs feminina substantiv från maskulina. Den lokala fördelningen och formernas användning behöver kontrolleras i det aktuella målet.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"genus-styr-ocks-pronomenvalet\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.2\u003C\u002Fspan>Genus styr också pronomenvalet\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>I mål med bevarat tregenussystem kan \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>hon\u003C\u002Fstrong> syfta på saker utifrån substantivets grammatiska genus. Där \u003Cem>sol\u003C\u002Fem> är feminint kan solen återupptas med \u003Cstrong>hon\u003C\u002Fstrong>; där \u003Cem>bil\u003C\u002Fem> är maskulint kan bilen återupptas med \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong>. Det behöver inte innebära att talaren personifierar saken.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Regionalt pronomenval, med substantiven återgivna i standardstavning:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Solen? \u003Cstrong>Hon\u003C\u002Fstrong> är varm i dag.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Bilen, \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> startar inte.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Överregionalt neutralt pronomenval:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Solen? \u003Cstrong>Den\u003C\u002Fstrong> är varm i dag.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Bilen, \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> startar inte.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Här syns sambandet mellan böjning och syntax: substantivets genus kan påverka både bestämdhetsändelsen och det pronomen som syftar tillbaka på substantivet. En enstaka användning av \u003Cem>hon\u003C\u002Fem> om solen bevisar dock inte ett tregenussystem; även i standardsvenska kan personifiering motivera \u003Cem>hon\u003C\u002Fem>. Undersök därför pronomenvalet för flera substantiv.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"numerusbjning-av-verb-i-ldre-ml\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.3\u003C\u002Fspan>Numerusböjning av verb i äldre mål\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>I vissa traditionella dialekter har verb haft skilda former efter subjekt i singular och plural. Med normaliserad äldre stavning kan skillnaden illustreras av \u003Cstrong>jag var – vi voro\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>han gick – de gingo\u003C\u002Fstrong>. I dagens överregionala standardsvenska används \u003Cstrong>var\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>gick\u003C\u002Fstrong> oavsett subjektets numerus: \u003Cem>jag var – vi var\u003C\u002Fem>, \u003Cem>han gick – de gick\u003C\u002Fem>.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Subjektets numerus\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Äldre numerusböjt mönster\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Nutida överregional standard\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Singular\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Jag \u003Cstrong>var\u003C\u002Fstrong> hemma.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Jag \u003Cstrong>var\u003C\u002Fstrong> hemma.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Plural\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Vi \u003Cstrong>voro\u003C\u002Fstrong> hemma.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Vi \u003Cstrong>var\u003C\u002Fstrong> hemma.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Singular\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Han \u003Cstrong>gick\u003C\u002Fstrong> hem.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Han \u003Cstrong>gick\u003C\u002Fstrong> hem.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Plural\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>De \u003Cstrong>gingo\u003C\u002Fstrong> hem.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>De \u003Cstrong>gick\u003C\u002Fstrong> hem.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Former som \u003Cstrong>voro\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>gingo\u003C\u002Fstrong> hör också till äldre skriftsvenska och är därför inte i sig regionala kännetecken. Vid analys av dialektmaterial måste du kontrollera vilka verb som numerusböjs och hur de lokala formerna faktiskt ser ut. Tabellen illustrerar böjningsprincipen, inte ett gemensamt system för alla äldre mål.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"pronomen-som-objekt-jag-sg-han\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">6.\u003C\u002Fspan>Pronomen som objekt: jag såg han\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>I regionalt och annat vardagligt talspråk förekommer \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> som objekt där överregional standard har \u003Cstrong>honom\u003C\u002Fstrong>: \u003Cem>Jag såg han i går\u003C\u002Fem>. Bruket har stor spridning och pekar inte ensamt ut en viss region. Den syntaktiska frågan är vilken form pronomenet får i objektsfunktion, inte var i satsen det står.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Regionalt eller vardagligt objektbruk:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Jag såg \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> i går.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Han\u003C\u002Fstrong> såg jag i går.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Överregional standard:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Jag såg \u003Cstrong>honom\u003C\u002Fstrong> i går.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Honom\u003C\u002Fstrong> såg jag i går.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I båda regionala exemplen är \u003Cstrong>jag\u003C\u002Fstrong> subjekt och \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> objekt. Att objektet står först i det andra exemplet ändrar inte dess funktion. Detta skiljer sig från \u003Cem>I går ringde han Erik\u003C\u002Fem>, där \u003Cstrong>han Erik\u003C\u002Fstrong> kan vara hela subjektet och \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> en namnartikel.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Generalisera inte från \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> som objekt till att alla pronomen saknar skillnad mellan subjekts- och objektsform hos talaren. Kontrollera andra pronomen och skilj mellan objekt till verb och pronomen efter preposition; ett belägg som \u003Cem>Jag såg han\u003C\u002Fem> visar inte ensamt vilka former talaren använder efter \u003Cem>till\u003C\u002Fem> eller \u003Cem>med\u003C\u002Fem>.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"vad-visar-ett-skrivet-belgg\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">7.\u003C\u002Fspan>Vad visar ett skrivet belägg?\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>En avvikande stavning visar inte nödvändigtvis en avvikande böjning. Om \u003Cem>huset\u003C\u002Fem> återges som \u003Cstrong>huse\u003C\u002Fstrong>, kan stavningen markera att slutets t inte uttalas. Det räcker inte för slutsatsen att talaren saknar bestämd form eller använder ett annat böjningssystem. Bortfall av detta t förekommer dessutom i tal utan tydligt regional prägel.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Jämför detta med \u003Cstrong>hade kunnat gjort\u003C\u002Fstrong>, där valet mellan infinitiv och supinum faktiskt gäller grammatisk form och kombination.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>När du bedömer ett belägg kan du arbeta i fyra steg:\u003C\u002Fp>\n\u003Col>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Identifiera skillnaden:\u003C\u002Fstrong> Gäller den uttal, böjning, ordföljd eller flera nivåer samtidigt?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva analysen:\u003C\u002Fstrong> Är \u003Cem>han Erik\u003C\u002Fem> en enda nominalfras, eller har orden andra funktioner?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Sök ett mönster:\u003C\u002Fstrong> Återkommer konstruktionen hos talaren och i jämförbara sammanhang?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Avgränsa slutsatsen:\u003C\u002Fstrong> Beskriv det du har stöd för utan att tillskriva en hel landsdel samma grammatik.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Fol>\n\u003Cp>Pröva exempelvis \u003Cem>Han såg jag i går\u003C\u002Fem>: identifiera \u003Cstrong>jag\u003C\u002Fstrong> som subjekt och \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong> som objekt, jämför med talarens övriga objekt och undersök om formvalet återkommer även när objektet står efter verbet. Då skiljer du pronomenets form från dess placering.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Enstaka repliker kan illustrera en konstruktion. De kan sällan fastställa dess geografiska gränser.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"bevara-eller-normalisera\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">8.\u003C\u002Fspan>Bevara eller normalisera?\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Valet beror på textens syfte. I en språklig transkription är den regionala konstruktionen en del av materialet. I en bearbetad saktext kan överregionala former göra texten mindre lokalt markerad. I skönlitterär dialog kan samma normalisering däremot sudda ut en avsiktlig röst.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Regionalt eller vardagligt mönster\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Överregional motsvarighet\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Vad behöver du kontrollera?\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>hade \u003Cstrong>kunnat gjort\u003C\u002Fstrong> (dubbelsupinum)\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>hade \u003Cstrong>kunnat göra\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Om texten ska återge talets grammatik.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>han Erik\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Erik\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Om han verkligen är namnartikel.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>bilen min\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>min bil\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Om efterställningen är regional eller stilistiskt betydelsefull.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Jag såg \u003Cstrong>han\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Jag såg \u003Cstrong>honom\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Om han är objekt och formvalet ska bevaras.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--warning\">\u003Cp>Normalisera inte ett direkt citat i tysthet. En ändring av grammatiken gör återgivningen mindre ordagrann och behöver hanteras öppet enligt textens redaktionella principer.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>En konkret lösning är en not i anslutning till återgivningen: \u003Cstrong>”Citatets grammatik har normaliserats till överregional standardsvenska. I originalet står ’hade kunnat gjort’.”\u003C\u002Fstrong> Då framgår både ingreppet och originalformen. I en språklig analys där just verbformen är belägget bör originalformen i stället stå kvar i citatet; standardmotsvarigheten kan anges i kommentaren efteråt.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Den centrala principen är att hålla isär \u003Cstrong>grammatisk struktur\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>regional spridning\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>lämplighet i en viss text\u003C\u002Fstrong>. En lokalt etablerad konstruktion kan vara fullt systematisk utan att vara neutral i överregional sakprosa.\u003C\u002Fp>\n",[1092,1096,1100,1104,1108,1112,1116,1120,1124,1128,1132],{"id":1093,"text":1094,"depth":16,"number":1095},"regionalt-mnster-eller-individuellt-sprkbruk","Regionalt mönster eller individuellt språkbruk?","1",{"id":1097,"text":1098,"depth":16,"number":1099},"dubbelsupinum-hade-kunnat-gjort","Dubbelsupinum: hade kunnat gjort","2",{"id":1101,"text":1102,"depth":16,"number":1103},"namnartiklar-han-erik-och-hon-anna","Namnartiklar: han Erik och hon Anna","3",{"id":1105,"text":1106,"depth":16,"number":1107},"efterstllda-possessiva-pronomen-bilen-min","Efterställda possessiva pronomen: bilen min","4",{"id":1109,"text":1110,"depth":16,"number":1111},"regional-bjning","Regional böjning","5",{"id":1113,"text":1114,"depth":21,"number":1115},"feminin-bestmd-form-p-a","Feminin bestämd form på -a","5.1",{"id":1117,"text":1118,"depth":21,"number":1119},"genus-styr-ocks-pronomenvalet","Genus styr också pronomenvalet","5.2",{"id":1121,"text":1122,"depth":21,"number":1123},"numerusbjning-av-verb-i-ldre-ml","Numerusböjning av verb i äldre mål","5.3",{"id":1125,"text":1126,"depth":16,"number":1127},"pronomen-som-objekt-jag-sg-han","Pronomen som objekt: jag såg han","6",{"id":1129,"text":1130,"depth":16,"number":1131},"vad-visar-ett-skrivet-belgg","Vad visar ett skrivet belägg?","7",{"id":1133,"text":1134,"depth":16,"number":1135},"bevara-eller-normalisera","Bevara eller normalisera?","8"]