[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"grammar-topic-hubs-sv":3,"grammar-pages-sv":4,"grammar-page-sv-talspraklig-och-skriftspraklig-syntax":1002,"grammar-lesson-path-sv-talspraklig-och-skriftspraklig-syntax-fran-samtal-till-precis-sakprosa-c1":1017,"grammar-exercises-by-page-01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da":1054,"grammar-quick-check-01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da":1065,"grammar-lesson-body-01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da-9d8mkw2n":1088},[],[5,12,17,22,27,32,37,42,47,52,57,62,67,72,77,82,87,92,97,102,107,112,117,122,127,132,137,142,147,152,157,162,167,172,177,182,187,193,198,203,208,213,218,223,228,233,238,243,248,253,258,263,268,273,278,283,288,293,298,303,308,313,318,323,328,333,338,343,348,353,358,363,368,373,378,383,388,394,399,404,409,414,419,424,429,434,439,444,449,454,459,464,469,474,479,484,489,494,499,504,509,514,519,524,529,534,539,544,549,554,559,564,569,574,579,584,589,595,600,605,610,615,620,625,630,635,640,645,650,655,660,665,670,675,680,685,690,695,700,705,710,715,720,725,730,735,740,745,750,755,760,765,770,776,781,786,791,796,801,806,811,816,821,826,831,836,841,846,851,856,861,866,871,876,881,886,891,896,901,906,911,917,922,927,932,937,942,947,952,957,962,967,972,977,982,987,992,997],{"id":6,"title":7,"slug":8,"language":9,"level":10,"displayOrder":11},"01a0e1ac-c507-798b-a3d9-09b5952e082e","Det svenska alfabetet","det-svenska-alfabetet","sv","A1",1,{"id":13,"title":14,"slug":15,"language":9,"level":10,"displayOrder":16},"01a0e1ac-c651-77b6-87e0-a8efaf3837b4","Långa och korta vokaler","langa-och-korta-vokaler",2,{"id":18,"title":19,"slug":20,"language":9,"level":10,"displayOrder":21},"01a0e1ac-c4a5-7ce4-b7ab-905c12e2d912","Betoning i vanliga ord","betoning-i-vanliga-ord",3,{"id":23,"title":24,"slug":25,"language":9,"level":10,"displayOrder":26},"01a0e1ac-c76b-772e-b67d-e019b554f60b","Personliga pronomen som subjekt","personliga-pronomen-som-subjekt",4,{"id":28,"title":29,"slug":30,"language":9,"level":10,"displayOrder":31},"01a0e1ac-c8c5-7a81-a0f8-d91a4661eb31","Vara och ha i presens","vara-och-ha-i-presens",5,{"id":33,"title":34,"slug":35,"language":9,"level":10,"displayOrder":36},"01a0e1ac-c518-76b7-b3e9-72a78d754b13","Enkla påståenden med subjekt och verb","enkla-pastaenden-med-subjekt-och-verb",6,{"id":38,"title":39,"slug":40,"language":9,"level":10,"displayOrder":41},"01a0e1ac-c512-7a2a-8ab2-31c8a79f7999","En-ord och ett-ord","en-ord-och-ett-ord",7,{"id":43,"title":44,"slug":45,"language":9,"level":10,"displayOrder":46},"01a0e1ac-c6dc-7576-9573-6a87339323a2","Obestämd och bestämd form i singular","obestamd-och-bestamd-form-i-singular",8,{"id":48,"title":49,"slug":50,"language":9,"level":10,"displayOrder":51},"01a0e1ac-c78f-731d-914a-14de8bcbeb60","Presens av vanliga verb","presens-av-vanliga-verb",9,{"id":53,"title":54,"slug":55,"language":9,"level":10,"displayOrder":56},"01a0e1ac-c626-79cc-afbe-6335bcf67c8a","Ja- och nej-frågor","ja-och-nej-fragor",10,{"id":58,"title":59,"slug":60,"language":9,"level":10,"displayOrder":61},"01a0e1ac-c55a-790f-bb00-38d667bbb1a4","Frågor med vad, vem och var","fragor-med-vad-vem-och-var",11,{"id":63,"title":64,"slug":65,"language":9,"level":10,"displayOrder":66},"01a0e1ac-c61b-74f0-8bf3-5beb9af646e8","Inte i enkla huvudsatser","inte-i-enkla-huvudsatser",12,{"id":68,"title":69,"slug":70,"language":9,"level":10,"displayOrder":71},"01a0e1ac-c621-73f3-91a7-331b858cac03","Ja, nej och jo som svar","ja-nej-och-jo-som-svar",13,{"id":73,"title":74,"slug":75,"language":9,"level":10,"displayOrder":76},"01a0e1ac-c59a-796b-a397-6886e570a093","Grundtal och antal","grundtal-och-antal",14,{"id":78,"title":79,"slug":80,"language":9,"level":10,"displayOrder":81},"01a0e1ac-c636-779a-87b9-5c741c96b6ff","Klockslag och datum","klockslag-och-datum",15,{"id":83,"title":84,"slug":85,"language":9,"level":10,"displayOrder":86},"01a0e1ac-c4f6-7d83-ac19-3ff2f8ced00e","Den och det som pronomen","den-och-det-som-pronomen",16,{"id":88,"title":89,"slug":90,"language":9,"level":10,"displayOrder":91},"01a0e1ac-c6a5-779b-b2dc-5206c75b5837","Min, din och andra possessiva pronomen","min-din-och-andra-possessiva-pronomen",17,{"id":93,"title":94,"slug":95,"language":9,"level":10,"displayOrder":96},"01a0e1ac-c423-7444-afd1-3e5d985435f1","Adjektiv med en-ord och ett-ord","adjektiv-med-en-ord-och-ett-ord",18,{"id":98,"title":99,"slug":100,"language":9,"level":10,"displayOrder":101},"01a0e1ac-c8ba-796e-a9cf-31037307029a","Vanliga pluralformer","vanliga-pluralformer",19,{"id":103,"title":104,"slug":105,"language":9,"level":10,"displayOrder":106},"01a0e1ac-c41e-71e1-a270-c7755e3d203a","Adjektiv i plural","adjektiv-i-plural",20,{"id":108,"title":109,"slug":110,"language":9,"level":10,"displayOrder":111},"01a0e1ac-c8f5-738d-87b1-dd82ef49c326","Vi, ni och de i samtal","vi-ni-och-de-i-samtal",21,{"id":113,"title":114,"slug":115,"language":9,"level":10,"displayOrder":116},"01a0e1ac-c69e-7adb-ab45-cbbf69d7eb5f","Mig, dig och andra objektspronomen","mig-dig-och-andra-objektspronomen",22,{"id":118,"title":119,"slug":120,"language":9,"level":10,"displayOrder":121},"01a0e1ac-c5d2-7e5e-a98f-20a157125cc2","I, på och under för plats","i-pa-och-under-for-plats",23,{"id":123,"title":124,"slug":125,"language":9,"level":10,"displayOrder":126},"01a0e1ac-c5ad-75c5-a4a5-7a928865713e","Här, där, hit och dit","har-dar-hit-och-dit",24,{"id":128,"title":129,"slug":130,"language":9,"level":10,"displayOrder":131},"01a0e1ac-c555-70bd-880c-864d7e3c1e58","Frågor med när, hur och varför","fragor-med-nar-hur-och-varfor",25,{"id":133,"title":134,"slug":135,"language":9,"level":10,"displayOrder":136},"01a0e1ac-c5f0-7e89-baba-aefe09361013","Infinitiv efter vanliga hjälpverb","infinitiv-efter-vanliga-hjalpverb",26,{"id":138,"title":139,"slug":140,"language":9,"level":10,"displayOrder":141},"01a0e1ac-c631-765c-b93d-afe81019aeaf","Kan, vill och måste","kan-vill-och-maste",27,{"id":143,"title":144,"slug":145,"language":9,"level":10,"displayOrder":146},"01a0e1ac-c5d8-71d2-951f-b85bedeef0de","Imperativ i uppmaningar","imperativ-i-uppmaningar",28,{"id":148,"title":149,"slug":150,"language":9,"level":10,"displayOrder":151},"01a0e1ac-c6f1-7537-abd9-ecdf92c976d6","Ofta, ibland och aldrig","ofta-ibland-och-aldrig",29,{"id":153,"title":154,"slug":155,"language":9,"level":10,"displayOrder":156},"01a0e1ac-c8ea-74c8-b217-397dd06a42e6","Verbet på andra plats efter tidsuttryck","verbet-pa-andra-plats-efter-tidsuttryck",30,{"id":158,"title":159,"slug":160,"language":9,"level":10,"displayOrder":161},"01a0e1ac-c717-72f0-8c9f-f95bf82c7aad","På, i och till i vardagen","pa-i-och-till-i-vardagen",31,{"id":163,"title":164,"slug":165,"language":9,"level":10,"displayOrder":166},"01a0e1ac-c6e9-7e19-8c43-5efab9d0a8b2","Och, men och eller","och-men-och-eller",32,{"id":168,"title":169,"slug":170,"language":9,"level":10,"displayOrder":171},"01a0e1ac-c4f1-7870-893d-fe333b9bb28a","Den här och den där","den-har-och-den-dar",33,{"id":173,"title":174,"slug":175,"language":9,"level":10,"displayOrder":176},"01a0e1ac-c6b4-7cd7-8959-a91cc11672a6","Mycket, många och lite","mycket-manga-och-lite",34,{"id":178,"title":179,"slug":180,"language":9,"level":10,"displayOrder":181},"01a0e1ac-c796-75fe-8943-c6cca5f7c54e","Presens för framtid med tidsuttryck","presens-for-framtid-med-tidsuttryck",35,{"id":183,"title":184,"slug":185,"language":9,"level":10,"displayOrder":186},"01a0e1ac-c858-7281-8bb7-29f80748210c","Stor bokstav och skiljetecken","stor-bokstav-och-skiljetecken",36,{"id":188,"title":189,"slug":190,"language":9,"level":191,"displayOrder":192},"01a0e1ac-c835-75a9-8e93-e84942da96ab","Sj-ljud, tj-ljud och stavning","sj-ljud-tj-ljud-och-stavning","A2",37,{"id":194,"title":195,"slug":196,"language":9,"level":191,"displayOrder":197},"01a0e1ac-c49e-71a2-ae06-7f5fe56ae4f8","Betoning i sammansatta ord","betoning-i-sammansatta-ord",38,{"id":199,"title":200,"slug":201,"language":9,"level":191,"displayOrder":202},"01a0e1ac-c771-78aa-a94f-53adb23cf705","Plural med ändelser och utan ändelse","plural-med-andelser-och-utan-andelse",39,{"id":204,"title":205,"slug":206,"language":9,"level":191,"displayOrder":207},"01a0e1ac-c486-7522-b483-532086b3dd74","Bestämd form i plural","bestamd-form-i-plural",40,{"id":209,"title":210,"slug":211,"language":9,"level":191,"displayOrder":212},"01a0e1ac-c586-75ee-b706-5955e9e3acf3","Genitiv med s","genitiv-med-s",41,{"id":214,"title":215,"slug":216,"language":9,"level":191,"displayOrder":217},"01a0e1ac-c912-7ec5-b448-04381373cec3","Yrken och roller utan artikel","yrken-och-roller-utan-artikel",42,{"id":219,"title":220,"slug":221,"language":9,"level":191,"displayOrder":222},"01a0e1ac-c418-7bc7-9e25-6631ab7686ce","Adjektiv i bestämd form","adjektiv-i-bestamd-form",43,{"id":224,"title":225,"slug":226,"language":9,"level":191,"displayOrder":227},"01a0e1ac-c672-7b9b-91df-7e4d8323b542","Liten, litet, små och lilla","liten-litet-sma-och-lilla",44,{"id":229,"title":230,"slug":231,"language":9,"level":191,"displayOrder":232},"01a0e1ac-c6bc-70d7-8ce7-fff5f1365f33","Någon, något och några","nagon-nagot-och-nagra",45,{"id":234,"title":235,"slug":236,"language":9,"level":191,"displayOrder":237},"01a0e1ac-c614-76c3-b373-8dfdb8cf807d","Ingen, inget och inga","ingen-inget-och-inga",46,{"id":239,"title":240,"slug":241,"language":9,"level":191,"displayOrder":242},"01a0e1ac-c44c-76c7-aa97-eccaf6af01ba","Alla, allt och båda","alla-allt-och-bada",47,{"id":244,"title":245,"slug":246,"language":9,"level":191,"displayOrder":247},"01a0e1ac-c829-7e27-bb05-58ab4b758647","Sig och andra reflexiva pronomen","sig-och-andra-reflexiva-pronomen",48,{"id":249,"title":250,"slug":251,"language":9,"level":191,"displayOrder":252},"01a0e1ac-c7cb-7b7e-a661-8e26efa71bb0","Reflexiva verb i vardagen","reflexiva-verb-i-vardagen",49,{"id":254,"title":255,"slug":256,"language":9,"level":191,"displayOrder":257},"01a0e1ac-c7aa-7e8d-8915-3a4a406b95a7","Preteritum av regelbundna verb","preteritum-av-regelbundna-verb",50,{"id":259,"title":260,"slug":261,"language":9,"level":191,"displayOrder":262},"01a0e1ac-c7b1-7582-a021-bc958bbc7c45","Preteritum av vanliga oregelbundna verb","preteritum-av-vanliga-oregelbundna-verb",51,{"id":264,"title":265,"slug":266,"language":9,"level":191,"displayOrder":267},"01a0e1ac-c74f-793f-9c78-9d8ca67be8ef","Perfekt med har och supinum","perfekt-med-har-och-supinum",52,{"id":269,"title":270,"slug":271,"language":9,"level":191,"displayOrder":272},"01a0e1ac-c744-71ef-a0b8-5daaaad30abf","Perfekt eller preteritum i vardagen","perfekt-eller-preteritum-i-vardagen",53,{"id":274,"title":275,"slug":276,"language":9,"level":191,"displayOrder":277},"01a0e1ac-c83b-7158-b03f-9797662cf916","Ska och kommer att för framtid","ska-och-kommer-att-for-framtid",54,{"id":279,"title":280,"slug":281,"language":9,"level":191,"displayOrder":282},"01a0e1ac-c51e-71e4-8c42-8904c8c04e33","Får, behöver och bör","far-behover-och-bor",55,{"id":284,"title":285,"slug":286,"language":9,"level":191,"displayOrder":287},"01a0e1ac-c84d-7c20-b698-5d76f4d5cce0","Skulle vilja i artiga önskemål","skulle-vilja-i-artiga-onskemal",56,{"id":289,"title":290,"slug":291,"language":9,"level":191,"displayOrder":292},"01a0e1ac-c5c7-7118-b500-a44873ba85d7","Huvudsatsens ordföljd med hjälpverb","huvudsatsens-ordfoljd-med-hjalpverb",57,{"id":294,"title":295,"slug":296,"language":9,"level":191,"displayOrder":297},"01a0e1ac-c882-7f7e-9d19-8d29df0fe795","Tid, sätt och plats i huvudsatsen","tid-satt-och-plats-i-huvudsatsen",58,{"id":299,"title":300,"slug":301,"language":9,"level":191,"displayOrder":302},"01a0e1ac-c46f-7cad-934f-2af9aaa57e22","Att-satser efter säga och tro","att-satser-efter-saga-och-tro",59,{"id":304,"title":305,"slug":306,"language":9,"level":191,"displayOrder":307},"01a0e1ac-c6fe-7f20-a044-708f701967b7","Ordföljd med inte i bisatser","ordfoljd-med-inte-i-bisatser",60,{"id":309,"title":310,"slug":311,"language":9,"level":191,"displayOrder":312},"01a0e1ac-c4cd-7767-b075-61af11ab9f76","Bisatser med eftersom och när","bisatser-med-eftersom-och-nar",61,{"id":314,"title":315,"slug":316,"language":9,"level":191,"displayOrder":317},"01a0e1ac-c906-7979-95dc-5ef1dd78c05f","Villkor med om","villkor-med-om",62,{"id":319,"title":320,"slug":321,"language":9,"level":191,"displayOrder":322},"01a0e1ac-c7e1-73c2-ba1e-d7973ccdac50","Relativa bisatser med som","relativa-bisatser-med-som",63,{"id":324,"title":325,"slug":326,"language":9,"level":191,"displayOrder":327},"01a0e1ac-c53e-78c1-8053-6d3a150d4d35","För och så mellan huvudsatser","for-och-sa-mellan-huvudsatser",64,{"id":329,"title":330,"slug":331,"language":9,"level":191,"displayOrder":332},"01a0e1ac-c54c-73cd-bc99-b3b0d9d96e4e","Först, sedan och till slut","forst-sedan-och-till-slut",65,{"id":334,"title":335,"slug":336,"language":9,"level":191,"displayOrder":337},"01a0e1ac-c560-78ab-84ce-41a2b5c57727","Frågor med vilken, vilket och vilka","fragor-med-vilken-vilket-och-vilka",66,{"id":339,"title":340,"slug":341,"language":9,"level":191,"displayOrder":342},"01a0e1ac-c88f-75db-b3cd-8fbcb1844281","Tidsuttryck med i, på, om och för sedan","tidsuttryck-med-i-pa-om-och-for-sedan",67,{"id":344,"title":345,"slug":346,"language":9,"level":191,"displayOrder":347},"01a0e1ac-c56d-741c-8643-2a28605d0cb7","Från, till och genom för rörelse","fran-till-och-genom-for-rorelse",68,{"id":349,"title":350,"slug":351,"language":9,"level":191,"displayOrder":352},"01a0e1ac-c63b-7935-9261-c58e65a822f4","Komparativ och superlativ","komparativ-och-superlativ",69,{"id":354,"title":355,"slug":356,"language":9,"level":191,"displayOrder":357},"01a0e1ac-c70e-75de-8c05-85f635a5e373","Oregelbunden jämförelse av adjektiv","oregelbunden-jamforelse-av-adjektiv",70,{"id":359,"title":360,"slug":361,"language":9,"level":191,"displayOrder":362},"01a0e1ac-c66d-7281-9ec1-d32cdcf02bc7","Lika som och inte lika som","lika-som-och-inte-lika-som",71,{"id":364,"title":365,"slug":366,"language":9,"level":191,"displayOrder":367},"01a0e1ac-c43a-7ac3-a8f0-abb7f70ee6dc","Adverb som bildas med t","adverb-som-bildas-med-t",72,{"id":369,"title":370,"slug":371,"language":9,"level":191,"displayOrder":372},"01a0e1ac-c706-7d57-9fe6-f4672a1af983","Ordningstal","ordningstal",73,{"id":374,"title":375,"slug":376,"language":9,"level":191,"displayOrder":377},"01a0e1ac-c697-7f1f-b2ac-ca0b069ed257","Mer, fler, mindre och färre","mer-fler-mindre-och-farre",74,{"id":379,"title":380,"slug":381,"language":9,"level":191,"displayOrder":382},"01a0e1ac-c8b5-7a09-948e-a1fe707a800c","Vanliga partikelverb i vardagen","vanliga-partikelverb-i-vardagen",75,{"id":384,"title":385,"slug":386,"language":9,"level":191,"displayOrder":387},"01a0e1ac-c80f-7991-a9c3-36ff0f0a0123","Sammansatta substantiv","sammansatta-substantiv",76,{"id":389,"title":390,"slug":391,"language":9,"level":392,"displayOrder":393},"01a0e1ac-c82f-7a79-8200-feba0cbd78dd","Sin, sitt och sina eller hans, hennes och deras","sin-sitt-och-sina-eller-hans-hennes-och-deras","B1",77,{"id":395,"title":396,"slug":397,"language":9,"level":392,"displayOrder":398},"01a0e1ac-c679-72b2-9adf-f7cd37c31a8f","Man, en och ens","man-en-och-ens",78,{"id":400,"title":401,"slug":402,"language":9,"level":392,"displayOrder":403},"01a0e1ac-c8cb-790c-b42b-73b9cb120af7","Varje, var och en och varandra","varje-var-och-en-och-varandra",79,{"id":405,"title":406,"slug":407,"language":9,"level":392,"displayOrder":408},"01a0e1ac-c808-7f46-8975-fe4465eb4f29","Samma, annan och själv","samma-annan-och-sjalv",80,{"id":410,"title":411,"slug":412,"language":9,"level":392,"displayOrder":413},"01a0e1ac-c4e5-7709-9697-f3390a8f880a","De och dem i skrift","de-och-dem-i-skrift",81,{"id":415,"title":416,"slug":417,"language":9,"level":392,"displayOrder":418},"01a0e1ac-c7b7-7c46-aca4-0017d53dcb98","Räknebara och oräknebara substantiv","raknebara-och-oraknebara-substantiv",82,{"id":420,"title":421,"slug":422,"language":9,"level":392,"displayOrder":423},"01a0e1ac-c48d-7dc9-b394-274bb0dca4db","Bestämdhet efter possessiva pronomen och genitiv","bestamdhet-efter-possessiva-pronomen-och-genitiv",83,{"id":425,"title":426,"slug":427,"language":9,"level":392,"displayOrder":428},"01a0e1ac-c50d-7228-8850-073ac25357c6","Dubbel bestämdhet med adjektiv","dubbel-bestamdhet-med-adjektiv",84,{"id":430,"title":431,"slug":432,"language":9,"level":392,"displayOrder":433},"01a0e1ac-c413-784c-8077-37ee974e7cd2","Adjektiv efter bli, verka och känna sig","adjektiv-efter-bli-verka-och-kanna-sig",85,{"id":435,"title":436,"slug":437,"language":9,"level":392,"displayOrder":438},"01a0e1ac-c4eb-794d-bd0e-96d0be6cfe59","Den bästa och bäst","den-basta-och-bast",86,{"id":440,"title":441,"slug":442,"language":9,"level":392,"displayOrder":443},"01a0e1ac-c8ef-7773-bb4d-2f6be0c5d3f4","Verbgrupper och böjningsmönster","verbgrupper-och-bojningsmonster",87,{"id":445,"title":446,"slug":447,"language":9,"level":392,"displayOrder":448},"01a0e1ac-c776-7699-953a-23777c8c4442","Pluskvamperfekt","pluskvamperfekt",88,{"id":450,"title":451,"slug":452,"language":9,"level":392,"displayOrder":453},"01a0e1ac-c874-7c33-ad85-c5d3ba7bad95","Tempus i sammanhängande berättelser","tempus-i-sammanhangande-berattelser",89,{"id":455,"title":456,"slug":457,"language":9,"level":392,"displayOrder":458},"01a0e1ac-c4d9-78ae-a67c-9507c91ff803","Brukar och brukade för vanor","brukar-och-brukade-for-vanor",90,{"id":460,"title":461,"slug":462,"language":9,"level":392,"displayOrder":463},"01a0e1ac-c5a7-764e-ba3d-b2e596226b45","Håller på att och andra uttryck för pågående handling","haller-pa-att-och-andra-uttryck-for-pagaende-handling",91,{"id":465,"title":466,"slug":467,"language":9,"level":392,"displayOrder":468},"01a0e1ac-c667-767b-bbec-602212926d70","Ligga, sitta och stå med och","ligga-sitta-och-sta-med-och",92,{"id":470,"title":471,"slug":472,"language":9,"level":392,"displayOrder":473},"01a0e1ac-c5f5-7de6-9382-9951f2398a5b","Infinitiv med och utan att","infinitiv-med-och-utan-att",93,{"id":475,"title":476,"slug":477,"language":9,"level":392,"displayOrder":478},"01a0e1ac-c67f-7e27-990d-916993f54e3a","Måste inte och behöver inte","maste-inte-och-behover-inte",94,{"id":480,"title":481,"slug":482,"language":9,"level":392,"displayOrder":483},"01a0e1ac-c64c-7218-80bb-176021f56cc9","Kunna, få och lyckas med möjlighet och tillåtelse","kunna-fa-och-lyckas-med-mojlighet-och-tillatelse",95,{"id":485,"title":486,"slug":487,"language":9,"level":392,"displayOrder":488},"01a0e1ac-c847-7ee2-a677-35ef706f5fcc","Skulle i framtid sedd från dåtid","skulle-i-framtid-sedd-fran-datid",96,{"id":490,"title":491,"slug":492,"language":9,"level":392,"displayOrder":493},"01a0e1ac-c5e8-7da1-bfa9-175c4ff28cd9","Indirekta frågor med frågeord och om","indirekta-fragor-med-frageord-och-om",97,{"id":495,"title":496,"slug":497,"language":9,"level":392,"displayOrder":498},"01a0e1ac-c887-7c03-a4db-e418c8e7695f","Tidsbisatser med innan, medan och tills","tidsbisatser-med-innan-medan-och-tills",98,{"id":500,"title":501,"slug":502,"language":9,"level":392,"displayOrder":503},"01a0e1ac-c6c3-71fc-b499-b87905284d0c","När eller om om framtiden","nar-eller-om-om-framtiden",99,{"id":505,"title":506,"slug":507,"language":9,"level":392,"displayOrder":508},"01a0e1ac-c894-7590-ad8e-00f058950c1d","Trots att och även om","trots-att-och-aven-om",100,{"id":510,"title":511,"slug":512,"language":9,"level":392,"displayOrder":513},"01a0e1ac-c538-73e9-a00c-a4c15243825f","För att och så att","for-att-och-sa-att",101,{"id":515,"title":516,"slug":517,"language":9,"level":392,"displayOrder":518},"01a0e1ac-c7d9-7584-8a42-f12aa127060c","Relativa bisatser med där och då","relativa-bisatser-med-dar-och-da",102,{"id":520,"title":521,"slug":522,"language":9,"level":392,"displayOrder":523},"01a0e1ac-c7ef-7aa6-a305-759d1564305d","Relativa bisatser utan som","relativa-bisatser-utan-som",103,{"id":525,"title":526,"slug":527,"language":9,"level":392,"displayOrder":528},"01a0e1ac-c4c0-7759-8038-8d2df03ef731","Bisats först i meningen","bisats-forst-i-meningen",104,{"id":530,"title":531,"slug":532,"language":9,"level":392,"displayOrder":533},"01a0e1ac-c603-7d80-bb12-e8a9659c8ce5","Ingen eller inte någon","ingen-eller-inte-nagon",105,{"id":535,"title":536,"slug":537,"language":9,"level":392,"displayOrder":538},"01a0e1ac-c7be-74a4-a4ba-dc75b8a819e1","Redan, ännu och fortfarande","redan-annu-och-fortfarande",106,{"id":540,"title":541,"slug":542,"language":9,"level":392,"displayOrder":543},"01a0e1ac-c47e-7e9b-8180-b864fc7014fc","Bara, också och även","bara-ocksa-och-aven",107,{"id":545,"title":546,"slug":547,"language":9,"level":392,"displayOrder":548},"01a0e1ac-c8de-7c2b-8d56-11b5d47dcf82","Verb med fasta prepositioner","verb-med-fasta-prepositioner",108,{"id":550,"title":551,"slug":552,"language":9,"level":392,"displayOrder":553},"01a0e1ac-c428-7b88-a439-f4614459a403","Adjektiv med fasta prepositioner","adjektiv-med-fasta-prepositioner",109,{"id":555,"title":556,"slug":557,"language":9,"level":392,"displayOrder":558},"01a0e1ac-c736-71d0-ba4d-9ed20d201cae","Passiv med s i vardagliga texter","passiv-med-s-i-vardagliga-texter",110,{"id":560,"title":561,"slug":562,"language":9,"level":392,"displayOrder":563},"01a0e1ac-c72e-7b12-9aea-82ead1085d2f","Passiv med bli och vara","passiv-med-bli-och-vara",111,{"id":565,"title":566,"slug":567,"language":9,"level":392,"displayOrder":568},"01a0e1ac-c764-76ed-90fe-41dbfaf9466e","Perfekt particip som adjektiv","perfekt-particip-som-adjektiv",112,{"id":570,"title":571,"slug":572,"language":9,"level":392,"displayOrder":573},"01a0e1ac-c727-7c6b-8371-ebe911d9e8b7","Partikelverb med objekt","partikelverb-med-objekt",113,{"id":575,"title":576,"slug":577,"language":9,"level":392,"displayOrder":578},"01a0e1ac-c77a-7e00-a7ad-35485952c6b2","Prefix och suffix som ändrar betydelsen","prefix-och-suffix-som-andrar-betydelsen",114,{"id":580,"title":581,"slug":582,"language":9,"level":392,"displayOrder":583},"01a0e1ac-c4df-767e-bb4e-a53edd4b531c","Därför, däremot och dessutom","darfor-daremot-och-dessutom",115,{"id":585,"title":586,"slug":587,"language":9,"level":392,"displayOrder":588},"01a0e1ac-c502-7050-a9bd-d0e84430557f","Det finns och andra presenterande uttryck","det-finns-och-andra-presenterande-uttryck",116,{"id":590,"title":591,"slug":592,"language":9,"level":593,"displayOrder":594},"01a0e1ac-c57f-7cbb-a2ba-675a27b64be8","Generell och specifik betydelse hos substantiv","generell-och-specifik-betydelse-hos-substantiv","B2",117,{"id":596,"title":597,"slug":598,"language":9,"level":593,"displayOrder":599},"01a0e1ac-c461-7b7d-aede-dafe234968cc","Artikelbruk med abstrakta substantiv","artikelbruk-med-abstrakta-substantiv",118,{"id":601,"title":602,"slug":603,"language":9,"level":593,"displayOrder":604},"01a0e1ac-c496-7a46-a26a-962045592288","Bestämdhet efter relativa bisatser","bestamdhet-efter-relativa-bisatser",119,{"id":606,"title":607,"slug":608,"language":9,"level":593,"displayOrder":609},"01a0e1ac-c8b0-7549-91de-4da4bb41f0be","Vad som, det som och vilket","vad-som-det-som-och-vilket",120,{"id":611,"title":612,"slug":613,"language":9,"level":593,"displayOrder":614},"01a0e1ac-c8d8-7c89-a2e8-50bbbb96e0e6","Vem som helst och vad som helst","vem-som-helst-och-vad-som-helst",121,{"id":616,"title":617,"slug":618,"language":9,"level":593,"displayOrder":619},"01a0e1ac-c8d2-78b0-b057-70f19e3e32ce","Varken, vardera och respektive","varken-vardera-och-respektive",122,{"id":621,"title":622,"slug":623,"language":9,"level":593,"displayOrder":624},"01a0e1ac-c434-7c34-a144-2b57a01bff46","Adjektivens ordning och betydelse","adjektivens-ordning-och-betydelse",123,{"id":626,"title":627,"slug":628,"language":9,"level":593,"displayOrder":629},"01a0e1ac-c453-7a63-ad72-00f8cc222fbe","Allt större, ju desto och gradvis förändring","allt-storre-ju-desto-och-gradvis-forandring",124,{"id":631,"title":632,"slug":633,"language":9,"level":593,"displayOrder":634},"01a0e1ac-c756-7049-a84a-d52231aa6ab8","Perfekt och preteritum med olika tidsperspektiv","perfekt-och-preteritum-med-olika-tidsperspektiv",125,{"id":636,"title":637,"slug":638,"language":9,"level":593,"displayOrder":639},"01a0e1ac-c841-75d2-988c-19199ed97132","Skulle ha och overkliga förlopp","skulle-ha-och-overkliga-forlopp",126,{"id":641,"title":642,"slug":643,"language":9,"level":593,"displayOrder":644},"01a0e1ac-c8fa-76a0-8725-a61c69a8e37f","Villkor i nutid och dåtid","villkor-i-nutid-och-datid",127,{"id":646,"title":647,"slug":648,"language":9,"level":593,"displayOrder":649},"01a0e1ac-c65c-741b-b780-2445e68ef4ea","Lär, torde och måste som bedömningar","lar-torde-och-maste-som-bedomningar",128,{"id":651,"title":652,"slug":653,"language":9,"level":593,"displayOrder":654},"01a0e1ac-c4d2-7cc2-a920-616a81a1c074","Borde ha, kunde ha och behövde inte","borde-ha-kunde-ha-och-behovde-inte",129,{"id":656,"title":657,"slug":658,"language":9,"level":593,"displayOrder":659},"01a0e1ac-c661-7b13-b79e-e7544b6b6462","Låta, få och göra med infinitiv","lata-fa-och-gora-med-infinitiv",130,{"id":661,"title":662,"slug":663,"language":9,"level":593,"displayOrder":664},"01a0e1ac-c8e4-7684-ab2b-c8e654af0d55","Verb som ändrar betydelse med partikel","verb-som-andrar-betydelse-med-partikel",131,{"id":666,"title":667,"slug":668,"language":9,"level":593,"displayOrder":669},"01a0e1ac-c73c-7f50-883c-da57629ddcd8","Passivval med fokus på handling och resultat","passivval-med-fokus-pa-handling-och-resultat",132,{"id":671,"title":672,"slug":673,"language":9,"level":593,"displayOrder":674},"01a0e1ac-c6f8-7180-9a25-9cd46a30f6b8","Opersonlig passiv","opersonlig-passiv",133,{"id":676,"title":677,"slug":678,"language":9,"level":593,"displayOrder":679},"01a0e1ac-c79c-7e1a-9bb8-781c0ca9434d","Presens particip i beskrivningar","presens-particip-i-beskrivningar",134,{"id":681,"title":682,"slug":683,"language":9,"level":593,"displayOrder":684},"01a0e1ac-c75d-7357-a69b-ff9e763d51a1","Perfekt particip med oregelbunden böjning","perfekt-particip-med-oregelbunden-bojning",135,{"id":686,"title":687,"slug":688,"language":9,"level":593,"displayOrder":689},"01a0e1ac-c7e8-7811-b8ff-d49b8597b07f","Relativa bisatser med vars","relativa-bisatser-med-vars",136,{"id":691,"title":692,"slug":693,"language":9,"level":593,"displayOrder":694},"01a0e1ac-c787-7e31-b87a-b66824d38780","Prepositioner i relativa bisatser","prepositioner-i-relativa-bisatser",137,{"id":696,"title":697,"slug":698,"language":9,"level":593,"displayOrder":699},"01a0e1ac-c900-7670-8d3e-164de4f7eaa9","Villkor med ifall, såvida och om inte","villkor-med-ifall-savida-och-om-inte",138,{"id":701,"title":702,"slug":703,"language":9,"level":593,"displayOrder":704},"01a0e1ac-c686-7caf-ae82-47d86a6183f6","Medan för samtidighet och kontrast","medan-for-samtidighet-och-kontrast",139,{"id":706,"title":707,"slug":708,"language":9,"level":593,"displayOrder":709},"01a0e1ac-c62b-7dcd-ba94-afbd9b718fe0","Jämförande bisatser med än och som","jamforande-bisatser-med-an-och-som",140,{"id":711,"title":712,"slug":713,"language":9,"level":593,"displayOrder":714},"01a0e1ac-c5e2-7e08-be28-c4662eff8cf7","Indirekt tal och förskjutet tidsperspektiv","indirekt-tal-och-forskjutet-tidsperspektiv",141,{"id":716,"title":717,"slug":718,"language":9,"level":593,"displayOrder":719},"01a0e1ac-c8aa-7ce0-917b-214faed01aaa","Utelämning av har och hade i bisatser","utelamning-av-har-och-hade-i-bisatser",142,{"id":721,"title":722,"slug":723,"language":9,"level":593,"displayOrder":724},"01a0e1ac-c816-7285-a12e-775e56ff999c","Satsadverbialens placering i huvud- och bisatser","satsadverbialens-placering-i-huvud-och-bisatser",143,{"id":726,"title":727,"slug":728,"language":9,"level":593,"displayOrder":729},"01a0e1ac-c6e3-7600-a59b-837b679ad6d2","Objektets placering i förhållande till inte","objektets-placering-i-forhallande-till-inte",144,{"id":731,"title":732,"slug":733,"language":9,"level":593,"displayOrder":734},"01a0e1ac-c6cb-7b34-94c4-9f5839361709","Negationens räckvidd","negationens-rackvidd",145,{"id":736,"title":737,"slug":738,"language":9,"level":593,"displayOrder":739},"01a0e1ac-c899-7dd8-8564-8f8bbe0f0028","Utbrutna satser med det är som","utbrutna-satser-med-det-ar-som",146,{"id":741,"title":742,"slug":743,"language":9,"level":593,"displayOrder":744},"01a0e1ac-c545-731c-8e33-ad24e74d49db","Formellt subjekt med att-sats och infinitiv","formellt-subjekt-med-att-sats-och-infinitiv",147,{"id":746,"title":747,"slug":748,"language":9,"level":593,"displayOrder":749},"01a0e1ac-c566-7eb8-a40a-24b24eebb912","Framflyttade satsdelar och kontrast","framflyttade-satsdelar-och-kontrast",148,{"id":751,"title":752,"slug":753,"language":9,"level":593,"displayOrder":754},"01a0e1ac-c476-77de-beb7-b895c76bbc5a","Både och, antingen eller och varken eller","bade-och-antingen-eller-och-varken-eller",149,{"id":756,"title":757,"slug":758,"language":9,"level":593,"displayOrder":759},"01a0e1ac-c85d-725a-a156-7fb8a1c36b1f","Syftning och referenskedjor i text","syftning-och-referenskedjor-i-text",150,{"id":761,"title":762,"slug":763,"language":9,"level":593,"displayOrder":764},"01a0e1ac-c780-7172-9edf-2e3111839f82","Prepositioner eller bisatser för orsak och villkor","prepositioner-eller-bisatser-for-orsak-och-villkor",151,{"id":766,"title":767,"slug":768,"language":9,"level":593,"displayOrder":769},"01a0e1ac-c6d3-7ef8-9e81-fa07c9653e42","Nominaliseringar med ning, ande och het","nominaliseringar-med-ning-ande-och-het",152,{"id":771,"title":772,"slug":773,"language":9,"level":774,"displayOrder":775},"01a0e1ac-c89f-7b04-a88d-4b362d509000","Utbyggda nominalfraser och inbäddade bestämningar","utbyggda-nominalfraser-och-inbaddade-bestamningar","C1",153,{"id":777,"title":778,"slug":779,"language":9,"level":774,"displayOrder":780},"01a0e1ac-c45a-7b80-8bb1-d5cd992e8176","Artikelbortfall i fasta uttryck och sakprosa","artikelbortfall-i-fasta-uttryck-och-sakprosa",154,{"id":782,"title":783,"slug":784,"language":9,"level":774,"displayOrder":785},"01a0e1ac-c7c4-7e43-b4c6-0b02b1057adc","Reflexiv syftning i komplexa meningar","reflexiv-syftning-i-komplexa-meningar",155,{"id":787,"title":788,"slug":789,"language":9,"level":774,"displayOrder":790},"01a0e1ac-c5b3-75f1-a986-9de415cc13a4","Hen, den och könsneutral syftning","hen-den-och-konsneutral-syftning",156,{"id":792,"title":793,"slug":794,"language":9,"level":774,"displayOrder":795},"01a0e1ac-c42e-79a3-a99e-66fd2f561f7d","Adjektiv som substantiv","adjektiv-som-substantiv",157,{"id":797,"title":798,"slug":799,"language":9,"level":774,"displayOrder":800},"01a0e1ac-c4ba-745f-9b3f-8f736952afaa","Betydelseskillnader mellan attributiv och predikativ form","betydelseskillnader-mellan-attributiv-och-predikativ-form",158,{"id":802,"title":803,"slug":804,"language":9,"level":774,"displayOrder":805},"01a0e1ac-c5ba-761f-90ef-010cb2e6f92d","Historiskt presens i berättelser","historiskt-presens-i-berattelser",159,{"id":807,"title":808,"slug":809,"language":9,"level":774,"displayOrder":810},"01a0e1ac-c879-7823-9c83-c223876127cb","Tempusväxling mellan referat och kommentar","tempusvaxling-mellan-referat-och-kommentar",160,{"id":812,"title":813,"slug":814,"language":9,"level":774,"displayOrder":815},"01a0e1ac-c800-7d6d-9190-9366dee1f492","Sägs, påstås och förefaller med infinitiv","sags-pastas-och-forefaller-med-infinitiv",161,{"id":817,"title":818,"slug":819,"language":9,"level":774,"displayOrder":820},"01a0e1ac-c6ac-7bbb-adfd-73ac2c4cd6f0","Modala partiklar med ju, väl och nog","modala-partiklar-med-ju-val-och-nog",162,{"id":822,"title":823,"slug":824,"language":9,"level":774,"displayOrder":825},"01a0e1ac-c656-777c-8904-316672f3cdde","Lär och ska som markörer för andrahandsuppgifter","lar-och-ska-som-markorer-for-andrahandsuppgifter",163,{"id":827,"title":828,"slug":829,"language":9,"level":774,"displayOrder":830},"01a0e1ac-c5fb-775f-b0cc-b064f2cd7d75","Infinitivfraser med underförstått subjekt","infinitivfraser-med-underforstatt-subjekt",164,{"id":832,"title":833,"slug":834,"language":9,"level":774,"displayOrder":835},"01a0e1ac-c81c-7d06-b8f9-5b37400e83fe","Satsflätor i frågor och påståenden","satsflator-i-fragor-och-pastaenden",165,{"id":837,"title":838,"slug":839,"language":9,"level":774,"displayOrder":840},"01a0e1ac-c4c7-7c8a-b1a5-e5992e22f1d0","Bisatser inuti bisatser","bisatser-inuti-bisatser",166,{"id":842,"title":843,"slug":844,"language":9,"level":774,"displayOrder":845},"01a0e1ac-c5cd-7436-b2ac-62abc2c5cd43","Huvudsatsordföljd i att-satser","huvudsatsordfoljd-i-att-satser",167,{"id":847,"title":848,"slug":849,"language":9,"level":774,"displayOrder":850},"01a0e1ac-c691-7842-a82f-909ce0ca1f58","Medgivande med hur än och vad än","medgivande-med-hur-an-och-vad-an",168,{"id":852,"title":853,"slug":854,"language":9,"level":774,"displayOrder":855},"01a0e1ac-c720-7aac-b7f2-50bf59959e1b","Participfraser som förkortade bisatser","participfraser-som-forkortade-bisatser",169,{"id":857,"title":858,"slug":859,"language":9,"level":774,"displayOrder":860},"01a0e1ac-c4fb-7e2f-8d3e-5721a93eb4b5","Deponensverb och andra verb på s","deponensverb-och-andra-verb-pa-s",170,{"id":862,"title":863,"slug":864,"language":9,"level":774,"displayOrder":865},"01a0e1ac-c8a5-76e9-b84d-ce2928be053d","Utelämnade satsdelar i samordning","utelamnade-satsdelar-i-samordning",171,{"id":867,"title":868,"slug":869,"language":9,"level":774,"displayOrder":870},"01a0e1ac-c8bf-7a89-af11-be71c5f6ba47","Vänsterdislokation och återupptagande pronomen","vansterdislokation-och-aterupptagande-pronomen",172,{"id":872,"title":873,"slug":874,"language":9,"level":774,"displayOrder":875},"01a0e1ac-c5c0-7eeb-bd26-0e00fe3cd011","Högerdislokation och efterställda förtydliganden","hogerdislokation-och-efterstallda-fortydliganden",173,{"id":877,"title":878,"slug":879,"language":9,"level":774,"displayOrder":880},"01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61","Tema, rema och informationsvikt","tema-rema-och-informationsvikt",174,{"id":882,"title":883,"slug":884,"language":9,"level":774,"displayOrder":885},"01a0e1ac-c531-7c30-b4ea-6cfa4058fe90","Fokus med just, rentav och inte ens","fokus-med-just-rentav-och-inte-ens",175,{"id":887,"title":888,"slug":889,"language":9,"level":774,"displayOrder":890},"01a0e1ac-c87e-73a4-a0d1-5e1e811a4710","Textbindning för medgivande och invändning","textbindning-for-medgivande-och-invandning",176,{"id":892,"title":893,"slug":894,"language":9,"level":774,"displayOrder":895},"01a0e1ac-c641-7203-824a-d9f46b1f1b35","Komplexa prepositionsfraser i sakprosa","komplexa-prepositionsfraser-i-sakprosa",177,{"id":897,"title":898,"slug":899,"language":9,"level":774,"displayOrder":900},"01a0e1ac-c52a-79bc-912e-fc3dcb9d06eb","Foge-s och andra fogeelement","foge-s-och-andra-fogeelement",178,{"id":902,"title":903,"slug":904,"language":9,"level":774,"displayOrder":905},"01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da","Talspråklig och skriftspråklig syntax","talspraklig-och-skriftspraklig-syntax",179,{"id":907,"title":908,"slug":909,"language":9,"level":774,"displayOrder":910},"01a0e1ac-c58c-7b3b-a3b2-99c2af662a5d","Grammatiska val i akademisk och formell text","grammatiska-val-i-akademisk-och-formell-text",180,{"id":912,"title":913,"slug":914,"language":9,"level":915,"displayOrder":916},"01a0e1ac-c446-70b8-9a18-08b5e2eb233a","Äldre verbformer i litteratur","aldre-verbformer-i-litteratur","C2",181,{"id":918,"title":919,"slug":920,"language":9,"level":915,"displayOrder":921},"01a0e1ac-c646-7a1b-9863-bff64902bfbb","Konjunktivrester med vore, leve och vare","konjunktivrester-med-vore-leve-och-vare",182,{"id":923,"title":924,"slug":925,"language":9,"level":915,"displayOrder":926},"01a0e1ac-c440-7331-bd25-a4fe1caabf5b","Äldre pronomen och tilltalsformer","aldre-pronomen-och-tilltalsformer",183,{"id":928,"title":929,"slug":930,"language":9,"level":915,"displayOrder":931},"01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4","Finlandssvenska grammatiska särdrag","finlandssvenska-grammatiska-sardrag",184,{"id":933,"title":934,"slug":935,"language":9,"level":915,"displayOrder":936},"01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91","Regional variation i böjning och syntax","regional-variation-i-bojning-och-syntax",185,{"id":938,"title":939,"slug":940,"language":9,"level":915,"displayOrder":941},"01a0e1ac-c5a0-7cf0-b79d-207723c7db74","Gruppgenitiv och genitivens räckvidd","gruppgenitiv-och-genitivens-rackvidd",186,{"id":943,"title":944,"slug":945,"language":9,"level":915,"displayOrder":946},"01a0e1ac-c823-7936-be21-11e9bb30b5fb","Semantisk kongruens och formell kongruens","semantisk-kongruens-och-formell-kongruens",187,{"id":948,"title":949,"slug":950,"language":9,"level":915,"displayOrder":951},"01a0e1ac-c578-7270-bf2b-e9be7a0477ff","Fria relativa bisatser i komplexa konstruktioner","fria-relativa-bisatser-i-komplexa-konstruktioner",188,{"id":953,"title":954,"slug":955,"language":9,"level":915,"displayOrder":956},"01a0e1ac-c5dd-7489-8c3c-ee3f87edb3c5","Inbäddade frågor med infinitiv","inbaddade-fragor-med-infinitiv",189,{"id":958,"title":959,"slug":960,"language":9,"level":915,"displayOrder":961},"01a0e1ac-c90c-7627-a8f0-83a66d1a78cf","Villkorssatser utan om","villkorssatser-utan-om",190,{"id":963,"title":964,"slug":965,"language":9,"level":915,"displayOrder":966},"01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df","Gränser för satsflätor och långväga beroenden","granser-for-satsflator-och-langvaga-beroenden",191,{"id":968,"title":969,"slug":970,"language":9,"level":915,"displayOrder":971},"01a0e1ac-c40d-7780-b0f8-fce8570e60cc","Absoluta konstruktioner med particip","absoluta-konstruktioner-med-particip",192,{"id":973,"title":974,"slug":975,"language":9,"level":915,"displayOrder":976},"01a0e1ac-c852-7b3f-bcc1-47a19d4d5d5e","Spetsställning av verbfraser och predikativ","spetsstallning-av-verbfraser-och-predikativ",193,{"id":978,"title":979,"slug":980,"language":9,"level":915,"displayOrder":981},"01a0e1ac-c7a3-7e34-b776-366166e8c031","Presentering med obestämt subjekt och komplexa led","presentering-med-obestamt-subjekt-och-komplexa-led",194,{"id":983,"title":984,"slug":985,"language":9,"level":915,"displayOrder":986},"01a0e1ac-c7f9-724a-b9da-ca94fcb2aec9","Retoriska frågor och underförstådd negation","retoriska-fragor-och-underforstadd-negation",195,{"id":988,"title":989,"slug":990,"language":9,"level":915,"displayOrder":991},"01a0e1ac-c468-7df5-9428-0dd53b5ce85f","Asyndes och polysyndes som stilgrepp","asyndes-och-polysyndes-som-stilgrepp",196,{"id":993,"title":994,"slug":995,"language":9,"level":915,"displayOrder":996},"01a0e1ac-c572-7c31-8a15-f076455571d7","Fri indirekt anföring i berättande text","fri-indirekt-anforing-i-berattande-text",197,{"id":998,"title":999,"slug":1000,"language":9,"level":915,"displayOrder":1001},"01a0e1ac-c863-75d5-bd3c-eb9970a09f8b","Syntaktisk tvetydighet och medveten precisering","syntaktisk-tvetydighet-och-medveten-precisering",198,{"id":902,"title":903,"slug":904,"seoDescription":1003,"content":1004,"language":9,"level":774,"displayOrder":905,"grammarTopics":1005,"createdAt":1011,"updatedAt":1012,"vocabularyLists":1013,"primaryTopicHub":1014,"readyImages":1016},"Jämför talspråklig och skriftspråklig syntax: meningsfragment, dubblerade satsled, satskoppling och ordföljd. Anpassa formen utan att ändra ditt budskap.","Samtal och bearbetad skrift ställer olika krav på syntaxen, alltså hur ord fogas samman till fraser och satser. Här får du jämföra meningsfragment, dubblerade satsled, satskoppling och ordföljd samt anpassa konstruktionerna utan att ändra budskapet.\n\n## 1. Situationen styr syntaxen\n\nI samtal bygger talarna ofta yttranden tillsammans. Betoning, pauser och den gemensamma situationen hjälper lyssnaren att förstå. Talaren kan dessutom rätta sig eller lägga till information efter hand. En skriven text behöver oftare bära sammanhanget själv.\n\nSkillnaden gäller därför **kommunikationsvillkor och stil**, inte två helt skilda grammatiska system. Ett förberett föredrag kan ha skriftspråklig syntax, medan en chatt kan ligga nära samtalsspråket.\n\n| Syntaktiskt drag | Vanlig funktion i samtal | Möjlig lösning i bearbetad sakprosa |\n| --- | --- | --- |\n| Meningsfragment | Utnyttjar det som redan är känt | Skriv ut det som läsaren annars måste gissa |\n| Dubblerat satsled | Lyfter fram ett ämne eller förtydligar en syftning | Integrera ledet i satsen |\n| Flera satser med *och* eller *men* | För berättelsen vidare steg för steg | Markera sambandet tydligare vid behov |\n| Tillägg och omstarter | Visar hur tanken utvecklas | Ordna informationen före publicering |\n\n:::note\nTalspråklig syntax är inte automatiskt felaktig. Meningsfragment och efterställda tillägg förekommer också medvetet i exempelvis journalistik och skönlitteratur. Bedöm konstruktionen utifrån textens syfte och mottagare.\n:::\n\n:::note\n**Skriftformer och register:** Både **sa** och **sade** är accepterade i standardskrift; *sade* kan ge en mer formell ton. I neutral sakprosa används normalt **de** som subjekt och **dem** som objekt eller efter preposition: *De såg oss. Vi såg dem. Vi talade med dem.* **Dom** förekommer i ledigare skrift och återger det vanliga uttalet av båda formerna. **Mig** är den neutrala skriftformen, medan **mej** ger en ledigare prägel. Detta gäller ordformer och stavningsval, till skillnad från sidans syntaktiska frågor om hur fraser och satser byggs upp.\n:::\n\n## 2. Meningsfragment och utelämnade led\n\nEtt meningsfragment saknar en fullständig satsstruktur men kan ändå fungera som ett självständigt yttrande. Vid *ellips* utelämnas något som går att förstå ur sammanhanget.\n\n:::example\n– När kommer leveransen?\n– **På fredag.**\n\n– Har du skickat avtalet?\n– **Inte än.**\n\n– Vem tar kontakt med kunden?\n– **Jag kan.**\n:::\n\nSvaren är naturliga eftersom frågorna ger den information som saknas. I det sista svaret förstås *ta kontakt med kunden* utan att uttrycket upprepas.\n\nÄven subjektet kan utelämnas i vissa informella yttranden när det är självklart: **Kommer strax!** I ett meddelande från en person betyder det normalt *Jag kommer strax*. Det innebär inte att svenskan generellt tillåter subjektlösa påståendesatser.\n\nI fristående sakprosa kan du behöva skriva **Leveransen kommer på fredag**. Men skriv inte ut allt mekaniskt: även skrift tillåter ellips när sammanhanget är tydligt, exempelvis *Sara beställde kaffe och Amir te*.\n\n:::tip\nFråga inte bara om en fullständig sats går att konstruera. Fråga om läsaren faktiskt behöver den information som du har utelämnat.\n:::\n\n## 3. Dubblerade satsled och tillägg\n\nI samtal kan talaren först nämna ett ämne och sedan återuppta det med ett pronomen eller ett annat hänvisande ord. Konstruktionen kallas ofta *vänsterdislokation*.\n\n:::example\n**Den nya chefen, hon** börjar på måndag.\n\n**Den där rapporten, den** har jag redan läst.\n\n**I Göteborg, där** bodde vi i tio år.\n:::\n\nDet första ledet fungerar som en ram för den följande satsen. I *Den där rapporten, den har jag redan läst* står **den** först i själva huvudsatsen. Det finita verbet **har** kommer därefter, enligt V2-regeln. Ramen står utanför denna struktur.\n\nI neutral sakprosa kan leden integreras:\n\n- **Den nya chefen börjar** på måndag.\n- **Den där rapporten har** jag redan läst.\n- **I Göteborg bodde** vi i tio år.\n\nMotsvarande förtydligande kan komma sist, som en *högerdislokation*: **Hon är väldigt hjälpsam, den nya chefen.** Här preciserar slutledet vem *hon* syftar på. Den mer neutrala varianten är **Den nya chefen är väldigt hjälpsam**.\n\nOmskrivningen bevarar sakuppgiften men kan försvaga betoningen eller den samtalsnära tonen. Kommatecknen i exemplen hjälper till att visa strukturen; de återger inte varje möjlig paus i tal.\n\n### Återupptagande så och då\n\nEfter en inledande adverbiell bisats kan **så** eller **då** återuppta ramen: **När vi kom hem, så åt vi** eller **När vi kom hem, då åt vi**. Det återupptagande ordet står då först i huvudsatsen och följs av det finita verbet **åt**. Konstruktionen är vanlig i tal, där den hjälper lyssnaren att följa övergången från ram till påstående.\n\nI bearbetad skrift kan du ofta strama åt meningen till **När vi kom hem åt vi**. Återupptagningen är dock inte generellt fel i skrift: särskilt efter en lång inledande bisats kan den underlätta läsningen. Behåll **då** om det behövs för en avsedd tidsbetoning eller kontrast.\n\n## 4. Satskoppling, omstarter och planering\n\nSamtal utvecklas i realtid. Därför är det vanligt att talaren fogar till en sats i taget i stället för att planera en längre mening från början.\n\n:::example\n**Samtalsnära:** Vi kom till stationen, och tåget var inställt, så vi tog bussen.\n\n**Mer sammanhållet i skrift:** När vi kom till stationen var tåget inställt. Därför tog vi bussen.\n:::\n\nBåda versionerna är grammatiska. Den första låter händelserna följa på varandra; den andra markerar tidsförhållandet och konsekvensen tydligare. Samordning är alltså inte ett fel, och underordning är inte alltid en förbättring.\n\nEn omstart visar däremot att talaren ändrar den påbörjade konstruktionen:\n\n:::example\n**Tal med självrättning:** Vi skulle träffas på torsdag – nej, på fredag, efter lunch.\n\n**Bearbetad skrift:** Vi skulle träffas på fredag efter lunch.\n:::\n\nVid bearbetning kan du:\n\n- ta bort en övergiven formulering om den saknar betydelse;\n- föra in ett sent tillägg där det hör hemma;\n- markera ett tids-, orsaks- eller motsatsförhållande när det redan framgår av innehållet.\n\nVar försiktig med att byta **och** mot **eftersom**. Då gör du ett orsakssamband uttryckligt som talaren kanske inte avsåg.\n\n### Pseudosamordning\n\nI **Hon satt och läste** förenar *och* två verb, men uttrycket beskriver en sammanhållen situation: hon läste medan hon satt. Detta kallas *pseudosamordning*. Det första verbet kan ange kroppsställning och samtidigt framhäva att aktiviteten pågår, som i **Han stod och väntade**.\n\nSådana konstruktioner är vanliga i tal men fungerar också i bearbetad skrift. Behåll dem när kroppsställningen eller den pågående aktiviteten är relevant. **Hon läste** är kortare, men utelämnar informationen om att hon satt; **Hon läste sittande** behåller den informationen men ändrar framställningens rytm och fokus. Byt därför inte mekaniskt ut pseudosamordningar.\n\n## 5. Huvudsatsordföljd efter att\n\nNeutral bisatsordföljd innebär att ett satsadverbial som **inte** står före det finita verbet. I samtal förekommer dock huvudsatsordföljd i vissa *att*-satser, särskilt efter verb som *säga* och *tro*, när innehållet presenteras som ett relativt självständigt påstående.\n\n:::example\n**Neutral bisatsordföljd:** Hon sa att hon **inte kunde** komma.\n\n**Samtalsnära huvudsatsordföljd:** Hon sa att hon **kunde inte** komma.\n:::\n\nI den andra versionen står det finita verbet **kunde** före **inte**, som i huvudsatsen *Hon kunde inte komma*. Detta kallas *inbäddad V2*. Konstruktionen förekommer även i samtalsnära skrift, men neutral bisatsordföljd är det säkra valet i bearbetad sakprosa.\n\nMönstret är vanligast efter säga- och tro-verb i *att*-satser med påståendekaraktär. Efter faktiva verb som **ångra**, där bisatsens innehåll förutsätts vara sant, är inbäddad V2 betydligt svårare att acceptera. Jämför **Hon tror att hon har inte svarat** (möjligt i samtal) med **Hon ångrar att hon inte har svarat** (neutral ordföljd). Varianten **Hon ångrar att hon har inte svarat** fungerar inte som en neutral motsvarighet. Det räcker alltså inte att bisatsen inleds med *att*; även det överordnade verbet och bisatsens funktion spelar roll.\n\n:::warning\nMönstret kan inte överföras fritt till andra bisatser. I standardsvenska skriver du **Jag undrar varför hon inte kommer**, inte **Jag undrar varför hon kommer inte**. En indirekt fråga ger inte samma möjlighet till inbäddad V2.\n:::\n\n## 6. Bearbeta utan att ändra innebörden\n\nEn användbar omskrivning gör sammanhanget tydligt men bevarar både sakuppgifter och graden av säkerhet.\n\n:::example\n**Samtalsnära:** Den där tidsplanen, den håller nog inte. För kort tid mellan testerna. Vi behöver en vecka till, tror jag.\n\n**Bearbetad skrift:** Tidsplanen håller nog inte, eftersom tiden mellan testerna är för kort. Jag tror att vi behöver ytterligare en vecka.\n:::\n\nHär har tre saker ändrats:\n\n1. Det dubblerade ledet **den där tidsplanen, den** har integrerats i satsen.\n2. Fragmentet **För kort tid mellan testerna** har blivit en fullständig bisats som uttrycker förklaringen.\n3. Det efterställda **tror jag** har blivit en inledande huvudsats.\n\nOrden **nog** och **tror** finns kvar. Om du stryker dem blir påståendena säkrare än i originalet. Observera också att **tror jag** inte bara är talspråkligt; placeringen sist kan vara ett medvetet stilval även i skrift.\n\n### Typiskt skriftspråklig syntax: koncentration och tyngd\n\nBearbetad skrift har också konstruktioner som samlar information tätare än vad som är vanligt i spontant samtal. De kan göra resonemang precisa, men kräver att läsaren håller flera led i minnet.\n\n| Konstruktion | Exempel | Funktion och möjlig nackdel |\n| --- | --- | --- |\n| Nominalisering | **Genomförandet av reformen** kräver tid. | Gör en handling till ett substantivuttryck som kan fungera som ämne; det kan bli oklart vem som handlar. |\n| S-passiv | Ansökningarna **granskas** av nämnden. | Sätter det som påverkas i fokus; den som handlar kan anges med *av* eller utelämnas om den är oviktig eller redan känd. |\n| Participfras | Förslaget, **omarbetat efter remissrundan**, skickades till nämnden. | Samlar en upplysning som annars kan uttryckas med en relativsats: *som hade omarbetats efter remissrundan*. |\n| Tungt fundament | **Efter en noggrann granskning av samtliga inkomna ansökningar** fattade nämnden sitt beslut. | Ger en utförlig ram före det finita verbet, men fördröjer huvudbudskapet. |\n\nEtt fundament är det led som står före det finita verbet i en påståendehuvudsats. Det kan innehålla många ord och ändå räknas som ett enda satsled: i tabellens sista exempel följer **fattade** direkt efter hela tidsadverbialet, så V2-regeln är uppfylld.\n\nTyngden blir särskilt märkbar när konstruktionerna staplas. Nominaliseringar i flera led kan dölja handlingarna, och passiv utan utsatt aktör kan dölja ansvaret. En participfras måste tydligt knytas till det den beskriver; i tabellen är det *förslaget* som har omarbetats.\n\n:::example\n**Tungt:** Efter slutförandet av nämndens granskning av de efter remissrundan omarbetade förslagen genomfördes en revidering av tidsplanen av projektledaren.\n\n**Lättare att följa:** När nämnden hade granskat de förslag som hade omarbetats efter remissrundan reviderade projektledaren tidsplanen.\n:::\n\nOmskrivningen gör handlingarna till verb och anger tydligt vem som gör vad. Välj nominalisering, passiv och participfras när de hjälper dig att hålla fokus eller knyta an till tidigare information. Lös upp dem när läsaren annars måste packa upp flera handlingar ur samma fras.\n\n## 7. Checklista för ditt stilval\n\n- **Pröva sammanhanget:** Finns informationen i texten, eller kräver förståelsen en gemensam situation?\n- **Pröva strukturen:** Hjälper fragment och dubbleringar mottagaren, eller stör de läsningen?\n- **Pröva sambanden:** Gör dem tydliga utan att lägga till nya betydelser.\n- **Pröva ordföljden:** Välj normalt bisatsordföljd i bearbetad sakprosa.\n- **Bevara nyanserna:** En smidigare mening ska inte bli ett starkare påstående.\n\nMålet är inte att göra skrift så olik tal som möjligt. Målet är att välja en syntax som fungerar när mottagaren ska förstå just ditt budskap.",[1006],{"id":1007,"name":1008,"level":774,"language":9,"isCompleted":1009,"completionPercentage":1010,"totalExercises":36,"completedExercises":1010},"01a0e1ac-c398-7e92-8f2e-656dc362535b","Från samtalsnära syntax till precis sakprosa",false,0,"2026-09-27T07:03:12+00:00","2026-10-11T12:53:46+00:00",[],{"name":1008,"slug":1015,"language":9},"fran-samtal-till-precis-sakprosa-c1",[],{"id":1007,"name":1008,"slug":1015,"language":9,"level":774,"introduction":1018,"lessonCount":16,"totalExercises":36,"objectives":1019,"prerequisites":1023,"lessons":1025},"När en text ska fungera utan samtalets gemensamma situation behöver vissa led och samband skrivas ut. Du börjar med att bearbeta fragment, tillägg och muntlig ordföljd utan att förlora nyanser. Sedan väljer du aktiv eller passiv form, nominaliseringar, tempus och modalitet för att göra en formell texts ansvar och resonemang tydliga.",[1020,1021,1022],"Anpassa samtalsnära konstruktioner till bearbetad skrift.","Synliggöra aktörer och skilja källans påståenden från egna slutsatser.","Förenkla tät syntax med bevarad precision och säkerhetsgrad.",[1024],"Du känner till aktiv och passiv form, bisatser och vanliga tempus.",[1026,1037],{"id":902,"contentId":1027,"slug":904,"title":903,"level":774,"summary":1028,"order":11,"exercises":1029},"pg_1456d798-1ed1-4d4f-a0bc-a949bce44079","Bedöm fragment, dubbleringar och satskoppling och bearbeta dem utan att ändra innehåll eller säkerhet.",[1030,1034],{"id":1031,"title":1032,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-fda1-75d8-9ce2-d7db2264a8b5","Talspråklig och skriftspråklig syntax – Välj rätt form","word_select",{"id":1035,"title":1036,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-fdc2-7c63-9ab5-bd72d7a2b5c2","Talspråklig och skriftspråklig syntax – Betydelse i sammanhang",{"id":907,"contentId":1038,"slug":909,"title":908,"level":774,"summary":1039,"order":16,"exercises":1040},"pg_7364cb19-ab39-4446-bb8b-d0a39fd126a6","Tillämpa registervalen på aktörsansvar, nominalisering, källmarkering, tempus och logiska samband i formell text.",[1041,1044,1047,1051],{"id":1042,"title":1043,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-da81-7b43-b2cc-7497efd17ab6","Grammatiska val i akademisk och formell text – Välj rätt form",{"id":1045,"title":1046,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-da9e-7263-959c-f00582671995","Grammatiska val i akademisk och formell text – Betydelse i sammanhang",{"id":1048,"title":1049,"order":16,"type":1050},"01a0e1ac-dac1-7f33-a1b1-5d5d1cc9ad9e","Bygg meningar om ansvar och processer","sentence_builder",{"id":1052,"title":1053,"order":21,"type":1050},"01a0e1ac-dad5-7182-8294-632f74508a38","Bygg meningar om samband och slutsatser",[1055,1061],{"@id":1056,"@type":1057,"id":1031,"grammarPage":1058,"title":1032,"instructions":1059,"displayOrder":1010,"type":1033,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1060},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-fda1-75d8-9ce2-d7db2264a8b5","GrammarExercise","\u002Fapi\u002Fgrammar_pages\u002F01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da","Välj det alternativ som gör uttrycket korrekt i sammanhanget.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_7e636ff9-baf6-4f9c-975e-d2927b58e0fd_hero.webp?v=1790492605",{"@id":1062,"@type":1057,"id":1035,"grammarPage":1058,"title":1036,"instructions":1063,"displayOrder":11,"type":1033,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1064},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-fdc2-7c63-9ab5-bd72d7a2b5c2","Välj det alternativ som passar betydelsen och sammanhanget.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_372de32f-45e8-40be-818a-a609ea2019a7_hero.webp?v=1790492605",{"id":1031,"grammarPage":1058,"title":1032,"instructions":1059,"seoTitle":1066,"seoDescription":1067,"displayOrder":1010,"type":1033,"questions":1068,"ogImageUrl":1060},"Talspråklig och skriftspråklig syntax – formval","Öva talspråklig och skriftspråklig syntax med lucktexter om möten, arbete och meddelanden. Välj ordföljd och formulering utifrån angivet sammanhang.",[1069],{"id":1070,"sentenceTemplate":1071,"displayOrder":1010,"explanation":1072,"exampleSentence":1073,"blanks":1074},"01a0e1ac-fda1-7968-9ce2-d7db242fa34b","Under hela pausen __1__ i korridoren medan mötet pågick bakom stängda dörrar.","Efter tidsadverbialet under hela pausen kommer det finita verbet satt före subjektet journalisterna. Satt och väntade är en pseudosamordning med gemensamt subjekt. Subjektet står efter satt, inte efter och.","Besökaren stod och pratade i telefon utanför entrén.",[1075],{"id":1076,"blankNumber":11,"options":1077},"01a0e1ac-fda1-78e0-9ce2-d7db24245f6a",[1078,1082,1085],{"id":1079,"optionText":1080,"isCorrect":1081,"displayOrder":1010},"01a0e1ac-fda1-77e8-9ce2-d7db228743f6","satt journalisterna och väntade",true,{"id":1083,"optionText":1084,"isCorrect":1009,"displayOrder":11},"01a0e1ac-fda1-7854-9ce2-d7db22d281fd","journalisterna satt och väntade",{"id":1086,"optionText":1087,"isCorrect":1009,"displayOrder":16},"01a0e1ac-fda1-789c-9ce2-d7db238b381f","satt och journalisterna väntade",{"html":1089,"toc":1090},"\u003Cp>Samtal och bearbetad skrift ställer olika krav på syntaxen, alltså hur ord fogas samman till fraser och satser. Här får du jämföra meningsfragment, dubblerade satsled, satskoppling och ordföljd samt anpassa konstruktionerna utan att ändra budskapet.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"situationen-styr-syntaxen\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">1.\u003C\u002Fspan>Situationen styr syntaxen\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>I samtal bygger talarna ofta yttranden tillsammans. Betoning, pauser och den gemensamma situationen hjälper lyssnaren att förstå. Talaren kan dessutom rätta sig eller lägga till information efter hand. En skriven text behöver oftare bära sammanhanget själv.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Skillnaden gäller därför \u003Cstrong>kommunikationsvillkor och stil\u003C\u002Fstrong>, inte två helt skilda grammatiska system. Ett förberett föredrag kan ha skriftspråklig syntax, medan en chatt kan ligga nära samtalsspråket.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Syntaktiskt drag\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Vanlig funktion i samtal\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Möjlig lösning i bearbetad sakprosa\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Meningsfragment\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Utnyttjar det som redan är känt\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Skriv ut det som läsaren annars måste gissa\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Dubblerat satsled\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Lyfter fram ett ämne eller förtydligar en syftning\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Integrera ledet i satsen\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Flera satser med \u003Cem>och\u003C\u002Fem> eller \u003Cem>men\u003C\u002Fem>\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>För berättelsen vidare steg för steg\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Markera sambandet tydligare vid behov\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Tillägg och omstarter\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Visar hur tanken utvecklas\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Ordna informationen före publicering\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>Talspråklig syntax är inte automatiskt felaktig. Meningsfragment och efterställda tillägg förekommer också medvetet i exempelvis journalistik och skönlitteratur. Bedöm konstruktionen utifrån textens syfte och mottagare.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>\u003Cstrong>Skriftformer och register:\u003C\u002Fstrong> Både \u003Cstrong>sa\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>sade\u003C\u002Fstrong> är accepterade i standardskrift; \u003Cem>sade\u003C\u002Fem> kan ge en mer formell ton. I neutral sakprosa används normalt \u003Cstrong>de\u003C\u002Fstrong> som subjekt och \u003Cstrong>dem\u003C\u002Fstrong> som objekt eller efter preposition: \u003Cem>De såg oss. Vi såg dem. Vi talade med dem.\u003C\u002Fem> \u003Cstrong>Dom\u003C\u002Fstrong> förekommer i ledigare skrift och återger det vanliga uttalet av båda formerna. \u003Cstrong>Mig\u003C\u002Fstrong> är den neutrala skriftformen, medan \u003Cstrong>mej\u003C\u002Fstrong> ger en ledigare prägel. Detta gäller ordformer och stavningsval, till skillnad från sidans syntaktiska frågor om hur fraser och satser byggs upp.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"meningsfragment-och-utelmnade-led\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">2.\u003C\u002Fspan>Meningsfragment och utelämnade led\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Ett meningsfragment saknar en fullständig satsstruktur men kan ändå fungera som ett självständigt yttrande. Vid \u003Cem>ellips\u003C\u002Fem> utelämnas något som går att förstå ur sammanhanget.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>– När kommer leveransen?\u003Cbr>– \u003Cstrong>På fredag.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>– Har du skickat avtalet?\u003Cbr>– \u003Cstrong>Inte än.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>– Vem tar kontakt med kunden?\u003Cbr>– \u003Cstrong>Jag kan.\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Svaren är naturliga eftersom frågorna ger den information som saknas. I det sista svaret förstås \u003Cem>ta kontakt med kunden\u003C\u002Fem> utan att uttrycket upprepas.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Även subjektet kan utelämnas i vissa informella yttranden när det är självklart: \u003Cstrong>Kommer strax!\u003C\u002Fstrong> I ett meddelande från en person betyder det normalt \u003Cem>Jag kommer strax\u003C\u002Fem>. Det innebär inte att svenskan generellt tillåter subjektlösa påståendesatser.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I fristående sakprosa kan du behöva skriva \u003Cstrong>Leveransen kommer på fredag\u003C\u002Fstrong>. Men skriv inte ut allt mekaniskt: även skrift tillåter ellips när sammanhanget är tydligt, exempelvis \u003Cem>Sara beställde kaffe och Amir te\u003C\u002Fem>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--tip\">\u003Cp>Fråga inte bara om en fullständig sats går att konstruera. Fråga om läsaren faktiskt behöver den information som du har utelämnat.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"dubblerade-satsled-och-tillgg\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.\u003C\u002Fspan>Dubblerade satsled och tillägg\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>I samtal kan talaren först nämna ett ämne och sedan återuppta det med ett pronomen eller ett annat hänvisande ord. Konstruktionen kallas ofta \u003Cem>vänsterdislokation\u003C\u002Fem>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Den nya chefen, hon\u003C\u002Fstrong> börjar på måndag.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Den där rapporten, den\u003C\u002Fstrong> har jag redan läst.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>I Göteborg, där\u003C\u002Fstrong> bodde vi i tio år.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Det första ledet fungerar som en ram för den följande satsen. I \u003Cem>Den där rapporten, den har jag redan läst\u003C\u002Fem> står \u003Cstrong>den\u003C\u002Fstrong> först i själva huvudsatsen. Det finita verbet \u003Cstrong>har\u003C\u002Fstrong> kommer därefter, enligt V2-regeln. Ramen står utanför denna struktur.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I neutral sakprosa kan leden integreras:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Den nya chefen börjar\u003C\u002Fstrong> på måndag.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Den där rapporten har\u003C\u002Fstrong> jag redan läst.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>I Göteborg bodde\u003C\u002Fstrong> vi i tio år.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Motsvarande förtydligande kan komma sist, som en \u003Cem>högerdislokation\u003C\u002Fem>: \u003Cstrong>Hon är väldigt hjälpsam, den nya chefen.\u003C\u002Fstrong> Här preciserar slutledet vem \u003Cem>hon\u003C\u002Fem> syftar på. Den mer neutrala varianten är \u003Cstrong>Den nya chefen är väldigt hjälpsam\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Omskrivningen bevarar sakuppgiften men kan försvaga betoningen eller den samtalsnära tonen. Kommatecknen i exemplen hjälper till att visa strukturen; de återger inte varje möjlig paus i tal.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"terupptagande-s-och-d\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.1\u003C\u002Fspan>Återupptagande så och då\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Efter en inledande adverbiell bisats kan \u003Cstrong>så\u003C\u002Fstrong> eller \u003Cstrong>då\u003C\u002Fstrong> återuppta ramen: \u003Cstrong>När vi kom hem, så åt vi\u003C\u002Fstrong> eller \u003Cstrong>När vi kom hem, då åt vi\u003C\u002Fstrong>. Det återupptagande ordet står då först i huvudsatsen och följs av det finita verbet \u003Cstrong>åt\u003C\u002Fstrong>. Konstruktionen är vanlig i tal, där den hjälper lyssnaren att följa övergången från ram till påstående.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I bearbetad skrift kan du ofta strama åt meningen till \u003Cstrong>När vi kom hem åt vi\u003C\u002Fstrong>. Återupptagningen är dock inte generellt fel i skrift: särskilt efter en lång inledande bisats kan den underlätta läsningen. Behåll \u003Cstrong>då\u003C\u002Fstrong> om det behövs för en avsedd tidsbetoning eller kontrast.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"satskoppling-omstarter-och-planering\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">4.\u003C\u002Fspan>Satskoppling, omstarter och planering\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Samtal utvecklas i realtid. Därför är det vanligt att talaren fogar till en sats i taget i stället för att planera en längre mening från början.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Samtalsnära:\u003C\u002Fstrong> Vi kom till stationen, och tåget var inställt, så vi tog bussen.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Mer sammanhållet i skrift:\u003C\u002Fstrong> När vi kom till stationen var tåget inställt. Därför tog vi bussen.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Båda versionerna är grammatiska. Den första låter händelserna följa på varandra; den andra markerar tidsförhållandet och konsekvensen tydligare. Samordning är alltså inte ett fel, och underordning är inte alltid en förbättring.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>En omstart visar däremot att talaren ändrar den påbörjade konstruktionen:\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Tal med självrättning:\u003C\u002Fstrong> Vi skulle träffas på torsdag – nej, på fredag, efter lunch.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Bearbetad skrift:\u003C\u002Fstrong> Vi skulle träffas på fredag efter lunch.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Vid bearbetning kan du:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>ta bort en övergiven formulering om den saknar betydelse;\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>föra in ett sent tillägg där det hör hemma;\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>markera ett tids-, orsaks- eller motsatsförhållande när det redan framgår av innehållet.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Var försiktig med att byta \u003Cstrong>och\u003C\u002Fstrong> mot \u003Cstrong>eftersom\u003C\u002Fstrong>. Då gör du ett orsakssamband uttryckligt som talaren kanske inte avsåg.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"pseudosamordning\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">4.1\u003C\u002Fspan>Pseudosamordning\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>I \u003Cstrong>Hon satt och läste\u003C\u002Fstrong> förenar \u003Cem>och\u003C\u002Fem> två verb, men uttrycket beskriver en sammanhållen situation: hon läste medan hon satt. Detta kallas \u003Cem>pseudosamordning\u003C\u002Fem>. Det första verbet kan ange kroppsställning och samtidigt framhäva att aktiviteten pågår, som i \u003Cstrong>Han stod och väntade\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Sådana konstruktioner är vanliga i tal men fungerar också i bearbetad skrift. Behåll dem när kroppsställningen eller den pågående aktiviteten är relevant. \u003Cstrong>Hon läste\u003C\u002Fstrong> är kortare, men utelämnar informationen om att hon satt; \u003Cstrong>Hon läste sittande\u003C\u002Fstrong> behåller den informationen men ändrar framställningens rytm och fokus. Byt därför inte mekaniskt ut pseudosamordningar.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"huvudsatsordfljd-efter-att\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.\u003C\u002Fspan>Huvudsatsordföljd efter att\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Neutral bisatsordföljd innebär att ett satsadverbial som \u003Cstrong>inte\u003C\u002Fstrong> står före det finita verbet. I samtal förekommer dock huvudsatsordföljd i vissa \u003Cem>att\u003C\u002Fem>-satser, särskilt efter verb som \u003Cem>säga\u003C\u002Fem> och \u003Cem>tro\u003C\u002Fem>, när innehållet presenteras som ett relativt självständigt påstående.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Neutral bisatsordföljd:\u003C\u002Fstrong> Hon sa att hon \u003Cstrong>inte kunde\u003C\u002Fstrong> komma.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Samtalsnära huvudsatsordföljd:\u003C\u002Fstrong> Hon sa att hon \u003Cstrong>kunde inte\u003C\u002Fstrong> komma.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I den andra versionen står det finita verbet \u003Cstrong>kunde\u003C\u002Fstrong> före \u003Cstrong>inte\u003C\u002Fstrong>, som i huvudsatsen \u003Cem>Hon kunde inte komma\u003C\u002Fem>. Detta kallas \u003Cem>inbäddad V2\u003C\u002Fem>. Konstruktionen förekommer även i samtalsnära skrift, men neutral bisatsordföljd är det säkra valet i bearbetad sakprosa.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Mönstret är vanligast efter säga- och tro-verb i \u003Cem>att\u003C\u002Fem>-satser med påståendekaraktär. Efter faktiva verb som \u003Cstrong>ångra\u003C\u002Fstrong>, där bisatsens innehåll förutsätts vara sant, är inbäddad V2 betydligt svårare att acceptera. Jämför \u003Cstrong>Hon tror att hon har inte svarat\u003C\u002Fstrong> (möjligt i samtal) med \u003Cstrong>Hon ångrar att hon inte har svarat\u003C\u002Fstrong> (neutral ordföljd). Varianten \u003Cstrong>Hon ångrar att hon har inte svarat\u003C\u002Fstrong> fungerar inte som en neutral motsvarighet. Det räcker alltså inte att bisatsen inleds med \u003Cem>att\u003C\u002Fem>; även det överordnade verbet och bisatsens funktion spelar roll.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--warning\">\u003Cp>Mönstret kan inte överföras fritt till andra bisatser. I standardsvenska skriver du \u003Cstrong>Jag undrar varför hon inte kommer\u003C\u002Fstrong>, inte \u003Cstrong>Jag undrar varför hon kommer inte\u003C\u002Fstrong>. En indirekt fråga ger inte samma möjlighet till inbäddad V2.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"bearbeta-utan-att-ndra-innebrden\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">6.\u003C\u002Fspan>Bearbeta utan att ändra innebörden\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>En användbar omskrivning gör sammanhanget tydligt men bevarar både sakuppgifter och graden av säkerhet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Samtalsnära:\u003C\u002Fstrong> Den där tidsplanen, den håller nog inte. För kort tid mellan testerna. Vi behöver en vecka till, tror jag.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Bearbetad skrift:\u003C\u002Fstrong> Tidsplanen håller nog inte, eftersom tiden mellan testerna är för kort. Jag tror att vi behöver ytterligare en vecka.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Här har tre saker ändrats:\u003C\u002Fp>\n\u003Col>\n\u003Cli>Det dubblerade ledet \u003Cstrong>den där tidsplanen, den\u003C\u002Fstrong> har integrerats i satsen.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>Fragmentet \u003Cstrong>För kort tid mellan testerna\u003C\u002Fstrong> har blivit en fullständig bisats som uttrycker förklaringen.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>Det efterställda \u003Cstrong>tror jag\u003C\u002Fstrong> har blivit en inledande huvudsats.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Fol>\n\u003Cp>Orden \u003Cstrong>nog\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>tror\u003C\u002Fstrong> finns kvar. Om du stryker dem blir påståendena säkrare än i originalet. Observera också att \u003Cstrong>tror jag\u003C\u002Fstrong> inte bara är talspråkligt; placeringen sist kan vara ett medvetet stilval även i skrift.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch3 id=\"typiskt-skriftsprklig-syntax-koncentration-och-tyngd\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">6.1\u003C\u002Fspan>Typiskt skriftspråklig syntax: koncentration och tyngd\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Bearbetad skrift har också konstruktioner som samlar information tätare än vad som är vanligt i spontant samtal. De kan göra resonemang precisa, men kräver att läsaren håller flera led i minnet.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Konstruktion\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Exempel\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Funktion och möjlig nackdel\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Nominalisering\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Genomförandet av reformen\u003C\u002Fstrong> kräver tid.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Gör en handling till ett substantivuttryck som kan fungera som ämne; det kan bli oklart vem som handlar.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>S-passiv\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Ansökningarna \u003Cstrong>granskas\u003C\u002Fstrong> av nämnden.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Sätter det som påverkas i fokus; den som handlar kan anges med \u003Cem>av\u003C\u002Fem> eller utelämnas om den är oviktig eller redan känd.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Participfras\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Förslaget, \u003Cstrong>omarbetat efter remissrundan\u003C\u002Fstrong>, skickades till nämnden.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Samlar en upplysning som annars kan uttryckas med en relativsats: \u003Cem>som hade omarbetats efter remissrundan\u003C\u002Fem>.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Tungt fundament\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Efter en noggrann granskning av samtliga inkomna ansökningar\u003C\u002Fstrong> fattade nämnden sitt beslut.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Ger en utförlig ram före det finita verbet, men fördröjer huvudbudskapet.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Ett fundament är det led som står före det finita verbet i en påståendehuvudsats. Det kan innehålla många ord och ändå räknas som ett enda satsled: i tabellens sista exempel följer \u003Cstrong>fattade\u003C\u002Fstrong> direkt efter hela tidsadverbialet, så V2-regeln är uppfylld.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Tyngden blir särskilt märkbar när konstruktionerna staplas. Nominaliseringar i flera led kan dölja handlingarna, och passiv utan utsatt aktör kan dölja ansvaret. En participfras måste tydligt knytas till det den beskriver; i tabellen är det \u003Cem>förslaget\u003C\u002Fem> som har omarbetats.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Tungt:\u003C\u002Fstrong> Efter slutförandet av nämndens granskning av de efter remissrundan omarbetade förslagen genomfördes en revidering av tidsplanen av projektledaren.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Lättare att följa:\u003C\u002Fstrong> När nämnden hade granskat de förslag som hade omarbetats efter remissrundan reviderade projektledaren tidsplanen.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Omskrivningen gör handlingarna till verb och anger tydligt vem som gör vad. Välj nominalisering, passiv och participfras när de hjälper dig att hålla fokus eller knyta an till tidigare information. Lös upp dem när läsaren annars måste packa upp flera handlingar ur samma fras.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"checklista-fr-ditt-stilval\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">7.\u003C\u002Fspan>Checklista för ditt stilval\u003C\u002Fh2>\n\u003Cul>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva sammanhanget:\u003C\u002Fstrong> Finns informationen i texten, eller kräver förståelsen en gemensam situation?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva strukturen:\u003C\u002Fstrong> Hjälper fragment och dubbleringar mottagaren, eller stör de läsningen?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva sambanden:\u003C\u002Fstrong> Gör dem tydliga utan att lägga till nya betydelser.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva ordföljden:\u003C\u002Fstrong> Välj normalt bisatsordföljd i bearbetad sakprosa.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Bevara nyanserna:\u003C\u002Fstrong> En smidigare mening ska inte bli ett starkare påstående.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Målet är inte att göra skrift så olik tal som möjligt. Målet är att välja en syntax som fungerar när mottagaren ska förstå just ditt budskap.\u003C\u002Fp>\n",[1091,1095,1099,1103,1107,1111,1115,1119,1123,1127],{"id":1092,"text":1093,"depth":16,"number":1094},"situationen-styr-syntaxen","Situationen styr syntaxen","1",{"id":1096,"text":1097,"depth":16,"number":1098},"meningsfragment-och-utelmnade-led","Meningsfragment och utelämnade led","2",{"id":1100,"text":1101,"depth":16,"number":1102},"dubblerade-satsled-och-tillgg","Dubblerade satsled och tillägg","3",{"id":1104,"text":1105,"depth":21,"number":1106},"terupptagande-s-och-d","Återupptagande så och då","3.1",{"id":1108,"text":1109,"depth":16,"number":1110},"satskoppling-omstarter-och-planering","Satskoppling, omstarter och planering","4",{"id":1112,"text":1113,"depth":21,"number":1114},"pseudosamordning","Pseudosamordning","4.1",{"id":1116,"text":1117,"depth":16,"number":1118},"huvudsatsordfljd-efter-att","Huvudsatsordföljd efter att","5",{"id":1120,"text":1121,"depth":16,"number":1122},"bearbeta-utan-att-ndra-innebrden","Bearbeta utan att ändra innebörden","6",{"id":1124,"text":1125,"depth":21,"number":1126},"typiskt-skriftsprklig-syntax-koncentration-och-tyngd","Typiskt skriftspråklig syntax: koncentration och tyngd","6.1",{"id":1128,"text":1129,"depth":16,"number":1130},"checklista-fr-ditt-stilval","Checklista för ditt stilval","7"]