[{"data":1,"prerenderedAt":-1},["ShallowReactive",2],{"grammar-topic-hubs-sv":3,"grammar-pages-sv":4,"grammar-page-sv-tema-rema-och-informationsvikt":1002,"grammar-lesson-path-sv-tema-rema-och-informationsvikt-tema-och-dislokation-c1":1017,"grammar-exercises-by-page-01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61":1070,"grammar-quick-check-01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61":1085,"grammar-lesson-body-01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61-7s7ivyc3p":1108},[],[5,12,17,22,27,32,37,42,47,52,57,62,67,72,77,82,87,92,97,102,107,112,117,122,127,132,137,142,147,152,157,162,167,172,177,182,187,193,198,203,208,213,218,223,228,233,238,243,248,253,258,263,268,273,278,283,288,293,298,303,308,313,318,323,328,333,338,343,348,353,358,363,368,373,378,383,388,394,399,404,409,414,419,424,429,434,439,444,449,454,459,464,469,474,479,484,489,494,499,504,509,514,519,524,529,534,539,544,549,554,559,564,569,574,579,584,589,595,600,605,610,615,620,625,630,635,640,645,650,655,660,665,670,675,680,685,690,695,700,705,710,715,720,725,730,735,740,745,750,755,760,765,770,776,781,786,791,796,801,806,811,816,821,826,831,836,841,846,851,856,861,866,871,876,881,886,891,896,901,906,911,917,922,927,932,937,942,947,952,957,962,967,972,977,982,987,992,997],{"id":6,"title":7,"slug":8,"language":9,"level":10,"displayOrder":11},"01a0e1ac-c507-798b-a3d9-09b5952e082e","Det svenska alfabetet","det-svenska-alfabetet","sv","A1",1,{"id":13,"title":14,"slug":15,"language":9,"level":10,"displayOrder":16},"01a0e1ac-c651-77b6-87e0-a8efaf3837b4","Långa och korta vokaler","langa-och-korta-vokaler",2,{"id":18,"title":19,"slug":20,"language":9,"level":10,"displayOrder":21},"01a0e1ac-c4a5-7ce4-b7ab-905c12e2d912","Betoning i vanliga ord","betoning-i-vanliga-ord",3,{"id":23,"title":24,"slug":25,"language":9,"level":10,"displayOrder":26},"01a0e1ac-c76b-772e-b67d-e019b554f60b","Personliga pronomen som subjekt","personliga-pronomen-som-subjekt",4,{"id":28,"title":29,"slug":30,"language":9,"level":10,"displayOrder":31},"01a0e1ac-c8c5-7a81-a0f8-d91a4661eb31","Vara och ha i presens","vara-och-ha-i-presens",5,{"id":33,"title":34,"slug":35,"language":9,"level":10,"displayOrder":36},"01a0e1ac-c518-76b7-b3e9-72a78d754b13","Enkla påståenden med subjekt och verb","enkla-pastaenden-med-subjekt-och-verb",6,{"id":38,"title":39,"slug":40,"language":9,"level":10,"displayOrder":41},"01a0e1ac-c512-7a2a-8ab2-31c8a79f7999","En-ord och ett-ord","en-ord-och-ett-ord",7,{"id":43,"title":44,"slug":45,"language":9,"level":10,"displayOrder":46},"01a0e1ac-c6dc-7576-9573-6a87339323a2","Obestämd och bestämd form i singular","obestamd-och-bestamd-form-i-singular",8,{"id":48,"title":49,"slug":50,"language":9,"level":10,"displayOrder":51},"01a0e1ac-c78f-731d-914a-14de8bcbeb60","Presens av vanliga verb","presens-av-vanliga-verb",9,{"id":53,"title":54,"slug":55,"language":9,"level":10,"displayOrder":56},"01a0e1ac-c626-79cc-afbe-6335bcf67c8a","Ja- och nej-frågor","ja-och-nej-fragor",10,{"id":58,"title":59,"slug":60,"language":9,"level":10,"displayOrder":61},"01a0e1ac-c55a-790f-bb00-38d667bbb1a4","Frågor med vad, vem och var","fragor-med-vad-vem-och-var",11,{"id":63,"title":64,"slug":65,"language":9,"level":10,"displayOrder":66},"01a0e1ac-c61b-74f0-8bf3-5beb9af646e8","Inte i enkla huvudsatser","inte-i-enkla-huvudsatser",12,{"id":68,"title":69,"slug":70,"language":9,"level":10,"displayOrder":71},"01a0e1ac-c621-73f3-91a7-331b858cac03","Ja, nej och jo som svar","ja-nej-och-jo-som-svar",13,{"id":73,"title":74,"slug":75,"language":9,"level":10,"displayOrder":76},"01a0e1ac-c59a-796b-a397-6886e570a093","Grundtal och antal","grundtal-och-antal",14,{"id":78,"title":79,"slug":80,"language":9,"level":10,"displayOrder":81},"01a0e1ac-c636-779a-87b9-5c741c96b6ff","Klockslag och datum","klockslag-och-datum",15,{"id":83,"title":84,"slug":85,"language":9,"level":10,"displayOrder":86},"01a0e1ac-c4f6-7d83-ac19-3ff2f8ced00e","Den och det som pronomen","den-och-det-som-pronomen",16,{"id":88,"title":89,"slug":90,"language":9,"level":10,"displayOrder":91},"01a0e1ac-c6a5-779b-b2dc-5206c75b5837","Min, din och andra possessiva pronomen","min-din-och-andra-possessiva-pronomen",17,{"id":93,"title":94,"slug":95,"language":9,"level":10,"displayOrder":96},"01a0e1ac-c423-7444-afd1-3e5d985435f1","Adjektiv med en-ord och ett-ord","adjektiv-med-en-ord-och-ett-ord",18,{"id":98,"title":99,"slug":100,"language":9,"level":10,"displayOrder":101},"01a0e1ac-c8ba-796e-a9cf-31037307029a","Vanliga pluralformer","vanliga-pluralformer",19,{"id":103,"title":104,"slug":105,"language":9,"level":10,"displayOrder":106},"01a0e1ac-c41e-71e1-a270-c7755e3d203a","Adjektiv i plural","adjektiv-i-plural",20,{"id":108,"title":109,"slug":110,"language":9,"level":10,"displayOrder":111},"01a0e1ac-c8f5-738d-87b1-dd82ef49c326","Vi, ni och de i samtal","vi-ni-och-de-i-samtal",21,{"id":113,"title":114,"slug":115,"language":9,"level":10,"displayOrder":116},"01a0e1ac-c69e-7adb-ab45-cbbf69d7eb5f","Mig, dig och andra objektspronomen","mig-dig-och-andra-objektspronomen",22,{"id":118,"title":119,"slug":120,"language":9,"level":10,"displayOrder":121},"01a0e1ac-c5d2-7e5e-a98f-20a157125cc2","I, på och under för plats","i-pa-och-under-for-plats",23,{"id":123,"title":124,"slug":125,"language":9,"level":10,"displayOrder":126},"01a0e1ac-c5ad-75c5-a4a5-7a928865713e","Här, där, hit och dit","har-dar-hit-och-dit",24,{"id":128,"title":129,"slug":130,"language":9,"level":10,"displayOrder":131},"01a0e1ac-c555-70bd-880c-864d7e3c1e58","Frågor med när, hur och varför","fragor-med-nar-hur-och-varfor",25,{"id":133,"title":134,"slug":135,"language":9,"level":10,"displayOrder":136},"01a0e1ac-c5f0-7e89-baba-aefe09361013","Infinitiv efter vanliga hjälpverb","infinitiv-efter-vanliga-hjalpverb",26,{"id":138,"title":139,"slug":140,"language":9,"level":10,"displayOrder":141},"01a0e1ac-c631-765c-b93d-afe81019aeaf","Kan, vill och måste","kan-vill-och-maste",27,{"id":143,"title":144,"slug":145,"language":9,"level":10,"displayOrder":146},"01a0e1ac-c5d8-71d2-951f-b85bedeef0de","Imperativ i uppmaningar","imperativ-i-uppmaningar",28,{"id":148,"title":149,"slug":150,"language":9,"level":10,"displayOrder":151},"01a0e1ac-c6f1-7537-abd9-ecdf92c976d6","Ofta, ibland och aldrig","ofta-ibland-och-aldrig",29,{"id":153,"title":154,"slug":155,"language":9,"level":10,"displayOrder":156},"01a0e1ac-c8ea-74c8-b217-397dd06a42e6","Verbet på andra plats efter tidsuttryck","verbet-pa-andra-plats-efter-tidsuttryck",30,{"id":158,"title":159,"slug":160,"language":9,"level":10,"displayOrder":161},"01a0e1ac-c717-72f0-8c9f-f95bf82c7aad","På, i och till i vardagen","pa-i-och-till-i-vardagen",31,{"id":163,"title":164,"slug":165,"language":9,"level":10,"displayOrder":166},"01a0e1ac-c6e9-7e19-8c43-5efab9d0a8b2","Och, men och eller","och-men-och-eller",32,{"id":168,"title":169,"slug":170,"language":9,"level":10,"displayOrder":171},"01a0e1ac-c4f1-7870-893d-fe333b9bb28a","Den här och den där","den-har-och-den-dar",33,{"id":173,"title":174,"slug":175,"language":9,"level":10,"displayOrder":176},"01a0e1ac-c6b4-7cd7-8959-a91cc11672a6","Mycket, många och lite","mycket-manga-och-lite",34,{"id":178,"title":179,"slug":180,"language":9,"level":10,"displayOrder":181},"01a0e1ac-c796-75fe-8943-c6cca5f7c54e","Presens för framtid med tidsuttryck","presens-for-framtid-med-tidsuttryck",35,{"id":183,"title":184,"slug":185,"language":9,"level":10,"displayOrder":186},"01a0e1ac-c858-7281-8bb7-29f80748210c","Stor bokstav och skiljetecken","stor-bokstav-och-skiljetecken",36,{"id":188,"title":189,"slug":190,"language":9,"level":191,"displayOrder":192},"01a0e1ac-c835-75a9-8e93-e84942da96ab","Sj-ljud, tj-ljud och stavning","sj-ljud-tj-ljud-och-stavning","A2",37,{"id":194,"title":195,"slug":196,"language":9,"level":191,"displayOrder":197},"01a0e1ac-c49e-71a2-ae06-7f5fe56ae4f8","Betoning i sammansatta ord","betoning-i-sammansatta-ord",38,{"id":199,"title":200,"slug":201,"language":9,"level":191,"displayOrder":202},"01a0e1ac-c771-78aa-a94f-53adb23cf705","Plural med ändelser och utan ändelse","plural-med-andelser-och-utan-andelse",39,{"id":204,"title":205,"slug":206,"language":9,"level":191,"displayOrder":207},"01a0e1ac-c486-7522-b483-532086b3dd74","Bestämd form i plural","bestamd-form-i-plural",40,{"id":209,"title":210,"slug":211,"language":9,"level":191,"displayOrder":212},"01a0e1ac-c586-75ee-b706-5955e9e3acf3","Genitiv med s","genitiv-med-s",41,{"id":214,"title":215,"slug":216,"language":9,"level":191,"displayOrder":217},"01a0e1ac-c912-7ec5-b448-04381373cec3","Yrken och roller utan artikel","yrken-och-roller-utan-artikel",42,{"id":219,"title":220,"slug":221,"language":9,"level":191,"displayOrder":222},"01a0e1ac-c418-7bc7-9e25-6631ab7686ce","Adjektiv i bestämd form","adjektiv-i-bestamd-form",43,{"id":224,"title":225,"slug":226,"language":9,"level":191,"displayOrder":227},"01a0e1ac-c672-7b9b-91df-7e4d8323b542","Liten, litet, små och lilla","liten-litet-sma-och-lilla",44,{"id":229,"title":230,"slug":231,"language":9,"level":191,"displayOrder":232},"01a0e1ac-c6bc-70d7-8ce7-fff5f1365f33","Någon, något och några","nagon-nagot-och-nagra",45,{"id":234,"title":235,"slug":236,"language":9,"level":191,"displayOrder":237},"01a0e1ac-c614-76c3-b373-8dfdb8cf807d","Ingen, inget och inga","ingen-inget-och-inga",46,{"id":239,"title":240,"slug":241,"language":9,"level":191,"displayOrder":242},"01a0e1ac-c44c-76c7-aa97-eccaf6af01ba","Alla, allt och båda","alla-allt-och-bada",47,{"id":244,"title":245,"slug":246,"language":9,"level":191,"displayOrder":247},"01a0e1ac-c829-7e27-bb05-58ab4b758647","Sig och andra reflexiva pronomen","sig-och-andra-reflexiva-pronomen",48,{"id":249,"title":250,"slug":251,"language":9,"level":191,"displayOrder":252},"01a0e1ac-c7cb-7b7e-a661-8e26efa71bb0","Reflexiva verb i vardagen","reflexiva-verb-i-vardagen",49,{"id":254,"title":255,"slug":256,"language":9,"level":191,"displayOrder":257},"01a0e1ac-c7aa-7e8d-8915-3a4a406b95a7","Preteritum av regelbundna verb","preteritum-av-regelbundna-verb",50,{"id":259,"title":260,"slug":261,"language":9,"level":191,"displayOrder":262},"01a0e1ac-c7b1-7582-a021-bc958bbc7c45","Preteritum av vanliga oregelbundna verb","preteritum-av-vanliga-oregelbundna-verb",51,{"id":264,"title":265,"slug":266,"language":9,"level":191,"displayOrder":267},"01a0e1ac-c74f-793f-9c78-9d8ca67be8ef","Perfekt med har och supinum","perfekt-med-har-och-supinum",52,{"id":269,"title":270,"slug":271,"language":9,"level":191,"displayOrder":272},"01a0e1ac-c744-71ef-a0b8-5daaaad30abf","Perfekt eller preteritum i vardagen","perfekt-eller-preteritum-i-vardagen",53,{"id":274,"title":275,"slug":276,"language":9,"level":191,"displayOrder":277},"01a0e1ac-c83b-7158-b03f-9797662cf916","Ska och kommer att för framtid","ska-och-kommer-att-for-framtid",54,{"id":279,"title":280,"slug":281,"language":9,"level":191,"displayOrder":282},"01a0e1ac-c51e-71e4-8c42-8904c8c04e33","Får, behöver och bör","far-behover-och-bor",55,{"id":284,"title":285,"slug":286,"language":9,"level":191,"displayOrder":287},"01a0e1ac-c84d-7c20-b698-5d76f4d5cce0","Skulle vilja i artiga önskemål","skulle-vilja-i-artiga-onskemal",56,{"id":289,"title":290,"slug":291,"language":9,"level":191,"displayOrder":292},"01a0e1ac-c5c7-7118-b500-a44873ba85d7","Huvudsatsens ordföljd med hjälpverb","huvudsatsens-ordfoljd-med-hjalpverb",57,{"id":294,"title":295,"slug":296,"language":9,"level":191,"displayOrder":297},"01a0e1ac-c882-7f7e-9d19-8d29df0fe795","Tid, sätt och plats i huvudsatsen","tid-satt-och-plats-i-huvudsatsen",58,{"id":299,"title":300,"slug":301,"language":9,"level":191,"displayOrder":302},"01a0e1ac-c46f-7cad-934f-2af9aaa57e22","Att-satser efter säga och tro","att-satser-efter-saga-och-tro",59,{"id":304,"title":305,"slug":306,"language":9,"level":191,"displayOrder":307},"01a0e1ac-c6fe-7f20-a044-708f701967b7","Ordföljd med inte i bisatser","ordfoljd-med-inte-i-bisatser",60,{"id":309,"title":310,"slug":311,"language":9,"level":191,"displayOrder":312},"01a0e1ac-c4cd-7767-b075-61af11ab9f76","Bisatser med eftersom och när","bisatser-med-eftersom-och-nar",61,{"id":314,"title":315,"slug":316,"language":9,"level":191,"displayOrder":317},"01a0e1ac-c906-7979-95dc-5ef1dd78c05f","Villkor med om","villkor-med-om",62,{"id":319,"title":320,"slug":321,"language":9,"level":191,"displayOrder":322},"01a0e1ac-c7e1-73c2-ba1e-d7973ccdac50","Relativa bisatser med som","relativa-bisatser-med-som",63,{"id":324,"title":325,"slug":326,"language":9,"level":191,"displayOrder":327},"01a0e1ac-c53e-78c1-8053-6d3a150d4d35","För och så mellan huvudsatser","for-och-sa-mellan-huvudsatser",64,{"id":329,"title":330,"slug":331,"language":9,"level":191,"displayOrder":332},"01a0e1ac-c54c-73cd-bc99-b3b0d9d96e4e","Först, sedan och till slut","forst-sedan-och-till-slut",65,{"id":334,"title":335,"slug":336,"language":9,"level":191,"displayOrder":337},"01a0e1ac-c560-78ab-84ce-41a2b5c57727","Frågor med vilken, vilket och vilka","fragor-med-vilken-vilket-och-vilka",66,{"id":339,"title":340,"slug":341,"language":9,"level":191,"displayOrder":342},"01a0e1ac-c88f-75db-b3cd-8fbcb1844281","Tidsuttryck med i, på, om och för sedan","tidsuttryck-med-i-pa-om-och-for-sedan",67,{"id":344,"title":345,"slug":346,"language":9,"level":191,"displayOrder":347},"01a0e1ac-c56d-741c-8643-2a28605d0cb7","Från, till och genom för rörelse","fran-till-och-genom-for-rorelse",68,{"id":349,"title":350,"slug":351,"language":9,"level":191,"displayOrder":352},"01a0e1ac-c63b-7935-9261-c58e65a822f4","Komparativ och superlativ","komparativ-och-superlativ",69,{"id":354,"title":355,"slug":356,"language":9,"level":191,"displayOrder":357},"01a0e1ac-c70e-75de-8c05-85f635a5e373","Oregelbunden jämförelse av adjektiv","oregelbunden-jamforelse-av-adjektiv",70,{"id":359,"title":360,"slug":361,"language":9,"level":191,"displayOrder":362},"01a0e1ac-c66d-7281-9ec1-d32cdcf02bc7","Lika som och inte lika som","lika-som-och-inte-lika-som",71,{"id":364,"title":365,"slug":366,"language":9,"level":191,"displayOrder":367},"01a0e1ac-c43a-7ac3-a8f0-abb7f70ee6dc","Adverb som bildas med t","adverb-som-bildas-med-t",72,{"id":369,"title":370,"slug":371,"language":9,"level":191,"displayOrder":372},"01a0e1ac-c706-7d57-9fe6-f4672a1af983","Ordningstal","ordningstal",73,{"id":374,"title":375,"slug":376,"language":9,"level":191,"displayOrder":377},"01a0e1ac-c697-7f1f-b2ac-ca0b069ed257","Mer, fler, mindre och färre","mer-fler-mindre-och-farre",74,{"id":379,"title":380,"slug":381,"language":9,"level":191,"displayOrder":382},"01a0e1ac-c8b5-7a09-948e-a1fe707a800c","Vanliga partikelverb i vardagen","vanliga-partikelverb-i-vardagen",75,{"id":384,"title":385,"slug":386,"language":9,"level":191,"displayOrder":387},"01a0e1ac-c80f-7991-a9c3-36ff0f0a0123","Sammansatta substantiv","sammansatta-substantiv",76,{"id":389,"title":390,"slug":391,"language":9,"level":392,"displayOrder":393},"01a0e1ac-c82f-7a79-8200-feba0cbd78dd","Sin, sitt och sina eller hans, hennes och deras","sin-sitt-och-sina-eller-hans-hennes-och-deras","B1",77,{"id":395,"title":396,"slug":397,"language":9,"level":392,"displayOrder":398},"01a0e1ac-c679-72b2-9adf-f7cd37c31a8f","Man, en och ens","man-en-och-ens",78,{"id":400,"title":401,"slug":402,"language":9,"level":392,"displayOrder":403},"01a0e1ac-c8cb-790c-b42b-73b9cb120af7","Varje, var och en och varandra","varje-var-och-en-och-varandra",79,{"id":405,"title":406,"slug":407,"language":9,"level":392,"displayOrder":408},"01a0e1ac-c808-7f46-8975-fe4465eb4f29","Samma, annan och själv","samma-annan-och-sjalv",80,{"id":410,"title":411,"slug":412,"language":9,"level":392,"displayOrder":413},"01a0e1ac-c4e5-7709-9697-f3390a8f880a","De och dem i skrift","de-och-dem-i-skrift",81,{"id":415,"title":416,"slug":417,"language":9,"level":392,"displayOrder":418},"01a0e1ac-c7b7-7c46-aca4-0017d53dcb98","Räknebara och oräknebara substantiv","raknebara-och-oraknebara-substantiv",82,{"id":420,"title":421,"slug":422,"language":9,"level":392,"displayOrder":423},"01a0e1ac-c48d-7dc9-b394-274bb0dca4db","Bestämdhet efter possessiva pronomen och genitiv","bestamdhet-efter-possessiva-pronomen-och-genitiv",83,{"id":425,"title":426,"slug":427,"language":9,"level":392,"displayOrder":428},"01a0e1ac-c50d-7228-8850-073ac25357c6","Dubbel bestämdhet med adjektiv","dubbel-bestamdhet-med-adjektiv",84,{"id":430,"title":431,"slug":432,"language":9,"level":392,"displayOrder":433},"01a0e1ac-c413-784c-8077-37ee974e7cd2","Adjektiv efter bli, verka och känna sig","adjektiv-efter-bli-verka-och-kanna-sig",85,{"id":435,"title":436,"slug":437,"language":9,"level":392,"displayOrder":438},"01a0e1ac-c4eb-794d-bd0e-96d0be6cfe59","Den bästa och bäst","den-basta-och-bast",86,{"id":440,"title":441,"slug":442,"language":9,"level":392,"displayOrder":443},"01a0e1ac-c8ef-7773-bb4d-2f6be0c5d3f4","Verbgrupper och böjningsmönster","verbgrupper-och-bojningsmonster",87,{"id":445,"title":446,"slug":447,"language":9,"level":392,"displayOrder":448},"01a0e1ac-c776-7699-953a-23777c8c4442","Pluskvamperfekt","pluskvamperfekt",88,{"id":450,"title":451,"slug":452,"language":9,"level":392,"displayOrder":453},"01a0e1ac-c874-7c33-ad85-c5d3ba7bad95","Tempus i sammanhängande berättelser","tempus-i-sammanhangande-berattelser",89,{"id":455,"title":456,"slug":457,"language":9,"level":392,"displayOrder":458},"01a0e1ac-c4d9-78ae-a67c-9507c91ff803","Brukar och brukade för vanor","brukar-och-brukade-for-vanor",90,{"id":460,"title":461,"slug":462,"language":9,"level":392,"displayOrder":463},"01a0e1ac-c5a7-764e-ba3d-b2e596226b45","Håller på att och andra uttryck för pågående handling","haller-pa-att-och-andra-uttryck-for-pagaende-handling",91,{"id":465,"title":466,"slug":467,"language":9,"level":392,"displayOrder":468},"01a0e1ac-c667-767b-bbec-602212926d70","Ligga, sitta och stå med och","ligga-sitta-och-sta-med-och",92,{"id":470,"title":471,"slug":472,"language":9,"level":392,"displayOrder":473},"01a0e1ac-c5f5-7de6-9382-9951f2398a5b","Infinitiv med och utan att","infinitiv-med-och-utan-att",93,{"id":475,"title":476,"slug":477,"language":9,"level":392,"displayOrder":478},"01a0e1ac-c67f-7e27-990d-916993f54e3a","Måste inte och behöver inte","maste-inte-och-behover-inte",94,{"id":480,"title":481,"slug":482,"language":9,"level":392,"displayOrder":483},"01a0e1ac-c64c-7218-80bb-176021f56cc9","Kunna, få och lyckas med möjlighet och tillåtelse","kunna-fa-och-lyckas-med-mojlighet-och-tillatelse",95,{"id":485,"title":486,"slug":487,"language":9,"level":392,"displayOrder":488},"01a0e1ac-c847-7ee2-a677-35ef706f5fcc","Skulle i framtid sedd från dåtid","skulle-i-framtid-sedd-fran-datid",96,{"id":490,"title":491,"slug":492,"language":9,"level":392,"displayOrder":493},"01a0e1ac-c5e8-7da1-bfa9-175c4ff28cd9","Indirekta frågor med frågeord och om","indirekta-fragor-med-frageord-och-om",97,{"id":495,"title":496,"slug":497,"language":9,"level":392,"displayOrder":498},"01a0e1ac-c887-7c03-a4db-e418c8e7695f","Tidsbisatser med innan, medan och tills","tidsbisatser-med-innan-medan-och-tills",98,{"id":500,"title":501,"slug":502,"language":9,"level":392,"displayOrder":503},"01a0e1ac-c6c3-71fc-b499-b87905284d0c","När eller om om framtiden","nar-eller-om-om-framtiden",99,{"id":505,"title":506,"slug":507,"language":9,"level":392,"displayOrder":508},"01a0e1ac-c894-7590-ad8e-00f058950c1d","Trots att och även om","trots-att-och-aven-om",100,{"id":510,"title":511,"slug":512,"language":9,"level":392,"displayOrder":513},"01a0e1ac-c538-73e9-a00c-a4c15243825f","För att och så att","for-att-och-sa-att",101,{"id":515,"title":516,"slug":517,"language":9,"level":392,"displayOrder":518},"01a0e1ac-c7d9-7584-8a42-f12aa127060c","Relativa bisatser med där och då","relativa-bisatser-med-dar-och-da",102,{"id":520,"title":521,"slug":522,"language":9,"level":392,"displayOrder":523},"01a0e1ac-c7ef-7aa6-a305-759d1564305d","Relativa bisatser utan som","relativa-bisatser-utan-som",103,{"id":525,"title":526,"slug":527,"language":9,"level":392,"displayOrder":528},"01a0e1ac-c4c0-7759-8038-8d2df03ef731","Bisats först i meningen","bisats-forst-i-meningen",104,{"id":530,"title":531,"slug":532,"language":9,"level":392,"displayOrder":533},"01a0e1ac-c603-7d80-bb12-e8a9659c8ce5","Ingen eller inte någon","ingen-eller-inte-nagon",105,{"id":535,"title":536,"slug":537,"language":9,"level":392,"displayOrder":538},"01a0e1ac-c7be-74a4-a4ba-dc75b8a819e1","Redan, ännu och fortfarande","redan-annu-och-fortfarande",106,{"id":540,"title":541,"slug":542,"language":9,"level":392,"displayOrder":543},"01a0e1ac-c47e-7e9b-8180-b864fc7014fc","Bara, också och även","bara-ocksa-och-aven",107,{"id":545,"title":546,"slug":547,"language":9,"level":392,"displayOrder":548},"01a0e1ac-c8de-7c2b-8d56-11b5d47dcf82","Verb med fasta prepositioner","verb-med-fasta-prepositioner",108,{"id":550,"title":551,"slug":552,"language":9,"level":392,"displayOrder":553},"01a0e1ac-c428-7b88-a439-f4614459a403","Adjektiv med fasta prepositioner","adjektiv-med-fasta-prepositioner",109,{"id":555,"title":556,"slug":557,"language":9,"level":392,"displayOrder":558},"01a0e1ac-c736-71d0-ba4d-9ed20d201cae","Passiv med s i vardagliga texter","passiv-med-s-i-vardagliga-texter",110,{"id":560,"title":561,"slug":562,"language":9,"level":392,"displayOrder":563},"01a0e1ac-c72e-7b12-9aea-82ead1085d2f","Passiv med bli och vara","passiv-med-bli-och-vara",111,{"id":565,"title":566,"slug":567,"language":9,"level":392,"displayOrder":568},"01a0e1ac-c764-76ed-90fe-41dbfaf9466e","Perfekt particip som adjektiv","perfekt-particip-som-adjektiv",112,{"id":570,"title":571,"slug":572,"language":9,"level":392,"displayOrder":573},"01a0e1ac-c727-7c6b-8371-ebe911d9e8b7","Partikelverb med objekt","partikelverb-med-objekt",113,{"id":575,"title":576,"slug":577,"language":9,"level":392,"displayOrder":578},"01a0e1ac-c77a-7e00-a7ad-35485952c6b2","Prefix och suffix som ändrar betydelsen","prefix-och-suffix-som-andrar-betydelsen",114,{"id":580,"title":581,"slug":582,"language":9,"level":392,"displayOrder":583},"01a0e1ac-c4df-767e-bb4e-a53edd4b531c","Därför, däremot och dessutom","darfor-daremot-och-dessutom",115,{"id":585,"title":586,"slug":587,"language":9,"level":392,"displayOrder":588},"01a0e1ac-c502-7050-a9bd-d0e84430557f","Det finns och andra presenterande uttryck","det-finns-och-andra-presenterande-uttryck",116,{"id":590,"title":591,"slug":592,"language":9,"level":593,"displayOrder":594},"01a0e1ac-c57f-7cbb-a2ba-675a27b64be8","Generell och specifik betydelse hos substantiv","generell-och-specifik-betydelse-hos-substantiv","B2",117,{"id":596,"title":597,"slug":598,"language":9,"level":593,"displayOrder":599},"01a0e1ac-c461-7b7d-aede-dafe234968cc","Artikelbruk med abstrakta substantiv","artikelbruk-med-abstrakta-substantiv",118,{"id":601,"title":602,"slug":603,"language":9,"level":593,"displayOrder":604},"01a0e1ac-c496-7a46-a26a-962045592288","Bestämdhet efter relativa bisatser","bestamdhet-efter-relativa-bisatser",119,{"id":606,"title":607,"slug":608,"language":9,"level":593,"displayOrder":609},"01a0e1ac-c8b0-7549-91de-4da4bb41f0be","Vad som, det som och vilket","vad-som-det-som-och-vilket",120,{"id":611,"title":612,"slug":613,"language":9,"level":593,"displayOrder":614},"01a0e1ac-c8d8-7c89-a2e8-50bbbb96e0e6","Vem som helst och vad som helst","vem-som-helst-och-vad-som-helst",121,{"id":616,"title":617,"slug":618,"language":9,"level":593,"displayOrder":619},"01a0e1ac-c8d2-78b0-b057-70f19e3e32ce","Varken, vardera och respektive","varken-vardera-och-respektive",122,{"id":621,"title":622,"slug":623,"language":9,"level":593,"displayOrder":624},"01a0e1ac-c434-7c34-a144-2b57a01bff46","Adjektivens ordning och betydelse","adjektivens-ordning-och-betydelse",123,{"id":626,"title":627,"slug":628,"language":9,"level":593,"displayOrder":629},"01a0e1ac-c453-7a63-ad72-00f8cc222fbe","Allt större, ju desto och gradvis förändring","allt-storre-ju-desto-och-gradvis-forandring",124,{"id":631,"title":632,"slug":633,"language":9,"level":593,"displayOrder":634},"01a0e1ac-c756-7049-a84a-d52231aa6ab8","Perfekt och preteritum med olika tidsperspektiv","perfekt-och-preteritum-med-olika-tidsperspektiv",125,{"id":636,"title":637,"slug":638,"language":9,"level":593,"displayOrder":639},"01a0e1ac-c841-75d2-988c-19199ed97132","Skulle ha och overkliga förlopp","skulle-ha-och-overkliga-forlopp",126,{"id":641,"title":642,"slug":643,"language":9,"level":593,"displayOrder":644},"01a0e1ac-c8fa-76a0-8725-a61c69a8e37f","Villkor i nutid och dåtid","villkor-i-nutid-och-datid",127,{"id":646,"title":647,"slug":648,"language":9,"level":593,"displayOrder":649},"01a0e1ac-c65c-741b-b780-2445e68ef4ea","Lär, torde och måste som bedömningar","lar-torde-och-maste-som-bedomningar",128,{"id":651,"title":652,"slug":653,"language":9,"level":593,"displayOrder":654},"01a0e1ac-c4d2-7cc2-a920-616a81a1c074","Borde ha, kunde ha och behövde inte","borde-ha-kunde-ha-och-behovde-inte",129,{"id":656,"title":657,"slug":658,"language":9,"level":593,"displayOrder":659},"01a0e1ac-c661-7b13-b79e-e7544b6b6462","Låta, få och göra med infinitiv","lata-fa-och-gora-med-infinitiv",130,{"id":661,"title":662,"slug":663,"language":9,"level":593,"displayOrder":664},"01a0e1ac-c8e4-7684-ab2b-c8e654af0d55","Verb som ändrar betydelse med partikel","verb-som-andrar-betydelse-med-partikel",131,{"id":666,"title":667,"slug":668,"language":9,"level":593,"displayOrder":669},"01a0e1ac-c73c-7f50-883c-da57629ddcd8","Passivval med fokus på handling och resultat","passivval-med-fokus-pa-handling-och-resultat",132,{"id":671,"title":672,"slug":673,"language":9,"level":593,"displayOrder":674},"01a0e1ac-c6f8-7180-9a25-9cd46a30f6b8","Opersonlig passiv","opersonlig-passiv",133,{"id":676,"title":677,"slug":678,"language":9,"level":593,"displayOrder":679},"01a0e1ac-c79c-7e1a-9bb8-781c0ca9434d","Presens particip i beskrivningar","presens-particip-i-beskrivningar",134,{"id":681,"title":682,"slug":683,"language":9,"level":593,"displayOrder":684},"01a0e1ac-c75d-7357-a69b-ff9e763d51a1","Perfekt particip med oregelbunden böjning","perfekt-particip-med-oregelbunden-bojning",135,{"id":686,"title":687,"slug":688,"language":9,"level":593,"displayOrder":689},"01a0e1ac-c7e8-7811-b8ff-d49b8597b07f","Relativa bisatser med vars","relativa-bisatser-med-vars",136,{"id":691,"title":692,"slug":693,"language":9,"level":593,"displayOrder":694},"01a0e1ac-c787-7e31-b87a-b66824d38780","Prepositioner i relativa bisatser","prepositioner-i-relativa-bisatser",137,{"id":696,"title":697,"slug":698,"language":9,"level":593,"displayOrder":699},"01a0e1ac-c900-7670-8d3e-164de4f7eaa9","Villkor med ifall, såvida och om inte","villkor-med-ifall-savida-och-om-inte",138,{"id":701,"title":702,"slug":703,"language":9,"level":593,"displayOrder":704},"01a0e1ac-c686-7caf-ae82-47d86a6183f6","Medan för samtidighet och kontrast","medan-for-samtidighet-och-kontrast",139,{"id":706,"title":707,"slug":708,"language":9,"level":593,"displayOrder":709},"01a0e1ac-c62b-7dcd-ba94-afbd9b718fe0","Jämförande bisatser med än och som","jamforande-bisatser-med-an-och-som",140,{"id":711,"title":712,"slug":713,"language":9,"level":593,"displayOrder":714},"01a0e1ac-c5e2-7e08-be28-c4662eff8cf7","Indirekt tal och förskjutet tidsperspektiv","indirekt-tal-och-forskjutet-tidsperspektiv",141,{"id":716,"title":717,"slug":718,"language":9,"level":593,"displayOrder":719},"01a0e1ac-c8aa-7ce0-917b-214faed01aaa","Utelämning av har och hade i bisatser","utelamning-av-har-och-hade-i-bisatser",142,{"id":721,"title":722,"slug":723,"language":9,"level":593,"displayOrder":724},"01a0e1ac-c816-7285-a12e-775e56ff999c","Satsadverbialens placering i huvud- och bisatser","satsadverbialens-placering-i-huvud-och-bisatser",143,{"id":726,"title":727,"slug":728,"language":9,"level":593,"displayOrder":729},"01a0e1ac-c6e3-7600-a59b-837b679ad6d2","Objektets placering i förhållande till inte","objektets-placering-i-forhallande-till-inte",144,{"id":731,"title":732,"slug":733,"language":9,"level":593,"displayOrder":734},"01a0e1ac-c6cb-7b34-94c4-9f5839361709","Negationens räckvidd","negationens-rackvidd",145,{"id":736,"title":737,"slug":738,"language":9,"level":593,"displayOrder":739},"01a0e1ac-c899-7dd8-8564-8f8bbe0f0028","Utbrutna satser med det är som","utbrutna-satser-med-det-ar-som",146,{"id":741,"title":742,"slug":743,"language":9,"level":593,"displayOrder":744},"01a0e1ac-c545-731c-8e33-ad24e74d49db","Formellt subjekt med att-sats och infinitiv","formellt-subjekt-med-att-sats-och-infinitiv",147,{"id":746,"title":747,"slug":748,"language":9,"level":593,"displayOrder":749},"01a0e1ac-c566-7eb8-a40a-24b24eebb912","Framflyttade satsdelar och kontrast","framflyttade-satsdelar-och-kontrast",148,{"id":751,"title":752,"slug":753,"language":9,"level":593,"displayOrder":754},"01a0e1ac-c476-77de-beb7-b895c76bbc5a","Både och, antingen eller och varken eller","bade-och-antingen-eller-och-varken-eller",149,{"id":756,"title":757,"slug":758,"language":9,"level":593,"displayOrder":759},"01a0e1ac-c85d-725a-a156-7fb8a1c36b1f","Syftning och referenskedjor i text","syftning-och-referenskedjor-i-text",150,{"id":761,"title":762,"slug":763,"language":9,"level":593,"displayOrder":764},"01a0e1ac-c780-7172-9edf-2e3111839f82","Prepositioner eller bisatser för orsak och villkor","prepositioner-eller-bisatser-for-orsak-och-villkor",151,{"id":766,"title":767,"slug":768,"language":9,"level":593,"displayOrder":769},"01a0e1ac-c6d3-7ef8-9e81-fa07c9653e42","Nominaliseringar med ning, ande och het","nominaliseringar-med-ning-ande-och-het",152,{"id":771,"title":772,"slug":773,"language":9,"level":774,"displayOrder":775},"01a0e1ac-c89f-7b04-a88d-4b362d509000","Utbyggda nominalfraser och inbäddade bestämningar","utbyggda-nominalfraser-och-inbaddade-bestamningar","C1",153,{"id":777,"title":778,"slug":779,"language":9,"level":774,"displayOrder":780},"01a0e1ac-c45a-7b80-8bb1-d5cd992e8176","Artikelbortfall i fasta uttryck och sakprosa","artikelbortfall-i-fasta-uttryck-och-sakprosa",154,{"id":782,"title":783,"slug":784,"language":9,"level":774,"displayOrder":785},"01a0e1ac-c7c4-7e43-b4c6-0b02b1057adc","Reflexiv syftning i komplexa meningar","reflexiv-syftning-i-komplexa-meningar",155,{"id":787,"title":788,"slug":789,"language":9,"level":774,"displayOrder":790},"01a0e1ac-c5b3-75f1-a986-9de415cc13a4","Hen, den och könsneutral syftning","hen-den-och-konsneutral-syftning",156,{"id":792,"title":793,"slug":794,"language":9,"level":774,"displayOrder":795},"01a0e1ac-c42e-79a3-a99e-66fd2f561f7d","Adjektiv som substantiv","adjektiv-som-substantiv",157,{"id":797,"title":798,"slug":799,"language":9,"level":774,"displayOrder":800},"01a0e1ac-c4ba-745f-9b3f-8f736952afaa","Betydelseskillnader mellan attributiv och predikativ form","betydelseskillnader-mellan-attributiv-och-predikativ-form",158,{"id":802,"title":803,"slug":804,"language":9,"level":774,"displayOrder":805},"01a0e1ac-c5ba-761f-90ef-010cb2e6f92d","Historiskt presens i berättelser","historiskt-presens-i-berattelser",159,{"id":807,"title":808,"slug":809,"language":9,"level":774,"displayOrder":810},"01a0e1ac-c879-7823-9c83-c223876127cb","Tempusväxling mellan referat och kommentar","tempusvaxling-mellan-referat-och-kommentar",160,{"id":812,"title":813,"slug":814,"language":9,"level":774,"displayOrder":815},"01a0e1ac-c800-7d6d-9190-9366dee1f492","Sägs, påstås och förefaller med infinitiv","sags-pastas-och-forefaller-med-infinitiv",161,{"id":817,"title":818,"slug":819,"language":9,"level":774,"displayOrder":820},"01a0e1ac-c6ac-7bbb-adfd-73ac2c4cd6f0","Modala partiklar med ju, väl och nog","modala-partiklar-med-ju-val-och-nog",162,{"id":822,"title":823,"slug":824,"language":9,"level":774,"displayOrder":825},"01a0e1ac-c656-777c-8904-316672f3cdde","Lär och ska som markörer för andrahandsuppgifter","lar-och-ska-som-markorer-for-andrahandsuppgifter",163,{"id":827,"title":828,"slug":829,"language":9,"level":774,"displayOrder":830},"01a0e1ac-c5fb-775f-b0cc-b064f2cd7d75","Infinitivfraser med underförstått subjekt","infinitivfraser-med-underforstatt-subjekt",164,{"id":832,"title":833,"slug":834,"language":9,"level":774,"displayOrder":835},"01a0e1ac-c81c-7d06-b8f9-5b37400e83fe","Satsflätor i frågor och påståenden","satsflator-i-fragor-och-pastaenden",165,{"id":837,"title":838,"slug":839,"language":9,"level":774,"displayOrder":840},"01a0e1ac-c4c7-7c8a-b1a5-e5992e22f1d0","Bisatser inuti bisatser","bisatser-inuti-bisatser",166,{"id":842,"title":843,"slug":844,"language":9,"level":774,"displayOrder":845},"01a0e1ac-c5cd-7436-b2ac-62abc2c5cd43","Huvudsatsordföljd i att-satser","huvudsatsordfoljd-i-att-satser",167,{"id":847,"title":848,"slug":849,"language":9,"level":774,"displayOrder":850},"01a0e1ac-c691-7842-a82f-909ce0ca1f58","Medgivande med hur än och vad än","medgivande-med-hur-an-och-vad-an",168,{"id":852,"title":853,"slug":854,"language":9,"level":774,"displayOrder":855},"01a0e1ac-c720-7aac-b7f2-50bf59959e1b","Participfraser som förkortade bisatser","participfraser-som-forkortade-bisatser",169,{"id":857,"title":858,"slug":859,"language":9,"level":774,"displayOrder":860},"01a0e1ac-c4fb-7e2f-8d3e-5721a93eb4b5","Deponensverb och andra verb på s","deponensverb-och-andra-verb-pa-s",170,{"id":862,"title":863,"slug":864,"language":9,"level":774,"displayOrder":865},"01a0e1ac-c8a5-76e9-b84d-ce2928be053d","Utelämnade satsdelar i samordning","utelamnade-satsdelar-i-samordning",171,{"id":867,"title":868,"slug":869,"language":9,"level":774,"displayOrder":870},"01a0e1ac-c8bf-7a89-af11-be71c5f6ba47","Vänsterdislokation och återupptagande pronomen","vansterdislokation-och-aterupptagande-pronomen",172,{"id":872,"title":873,"slug":874,"language":9,"level":774,"displayOrder":875},"01a0e1ac-c5c0-7eeb-bd26-0e00fe3cd011","Högerdislokation och efterställda förtydliganden","hogerdislokation-och-efterstallda-fortydliganden",173,{"id":877,"title":878,"slug":879,"language":9,"level":774,"displayOrder":880},"01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61","Tema, rema och informationsvikt","tema-rema-och-informationsvikt",174,{"id":882,"title":883,"slug":884,"language":9,"level":774,"displayOrder":885},"01a0e1ac-c531-7c30-b4ea-6cfa4058fe90","Fokus med just, rentav och inte ens","fokus-med-just-rentav-och-inte-ens",175,{"id":887,"title":888,"slug":889,"language":9,"level":774,"displayOrder":890},"01a0e1ac-c87e-73a4-a0d1-5e1e811a4710","Textbindning för medgivande och invändning","textbindning-for-medgivande-och-invandning",176,{"id":892,"title":893,"slug":894,"language":9,"level":774,"displayOrder":895},"01a0e1ac-c641-7203-824a-d9f46b1f1b35","Komplexa prepositionsfraser i sakprosa","komplexa-prepositionsfraser-i-sakprosa",177,{"id":897,"title":898,"slug":899,"language":9,"level":774,"displayOrder":900},"01a0e1ac-c52a-79bc-912e-fc3dcb9d06eb","Foge-s och andra fogeelement","foge-s-och-andra-fogeelement",178,{"id":902,"title":903,"slug":904,"language":9,"level":774,"displayOrder":905},"01a0e1ac-c869-74ea-ac67-779e39ceb1da","Talspråklig och skriftspråklig syntax","talspraklig-och-skriftspraklig-syntax",179,{"id":907,"title":908,"slug":909,"language":9,"level":774,"displayOrder":910},"01a0e1ac-c58c-7b3b-a3b2-99c2af662a5d","Grammatiska val i akademisk och formell text","grammatiska-val-i-akademisk-och-formell-text",180,{"id":912,"title":913,"slug":914,"language":9,"level":915,"displayOrder":916},"01a0e1ac-c446-70b8-9a18-08b5e2eb233a","Äldre verbformer i litteratur","aldre-verbformer-i-litteratur","C2",181,{"id":918,"title":919,"slug":920,"language":9,"level":915,"displayOrder":921},"01a0e1ac-c646-7a1b-9863-bff64902bfbb","Konjunktivrester med vore, leve och vare","konjunktivrester-med-vore-leve-och-vare",182,{"id":923,"title":924,"slug":925,"language":9,"level":915,"displayOrder":926},"01a0e1ac-c440-7331-bd25-a4fe1caabf5b","Äldre pronomen och tilltalsformer","aldre-pronomen-och-tilltalsformer",183,{"id":928,"title":929,"slug":930,"language":9,"level":915,"displayOrder":931},"01a0e1ac-c524-7714-a73b-ed63765bbba4","Finlandssvenska grammatiska särdrag","finlandssvenska-grammatiska-sardrag",184,{"id":933,"title":934,"slug":935,"language":9,"level":915,"displayOrder":936},"01a0e1ac-c7d2-737b-8390-9f846d4a8b91","Regional variation i böjning och syntax","regional-variation-i-bojning-och-syntax",185,{"id":938,"title":939,"slug":940,"language":9,"level":915,"displayOrder":941},"01a0e1ac-c5a0-7cf0-b79d-207723c7db74","Gruppgenitiv och genitivens räckvidd","gruppgenitiv-och-genitivens-rackvidd",186,{"id":943,"title":944,"slug":945,"language":9,"level":915,"displayOrder":946},"01a0e1ac-c823-7936-be21-11e9bb30b5fb","Semantisk kongruens och formell kongruens","semantisk-kongruens-och-formell-kongruens",187,{"id":948,"title":949,"slug":950,"language":9,"level":915,"displayOrder":951},"01a0e1ac-c578-7270-bf2b-e9be7a0477ff","Fria relativa bisatser i komplexa konstruktioner","fria-relativa-bisatser-i-komplexa-konstruktioner",188,{"id":953,"title":954,"slug":955,"language":9,"level":915,"displayOrder":956},"01a0e1ac-c5dd-7489-8c3c-ee3f87edb3c5","Inbäddade frågor med infinitiv","inbaddade-fragor-med-infinitiv",189,{"id":958,"title":959,"slug":960,"language":9,"level":915,"displayOrder":961},"01a0e1ac-c90c-7627-a8f0-83a66d1a78cf","Villkorssatser utan om","villkorssatser-utan-om",190,{"id":963,"title":964,"slug":965,"language":9,"level":915,"displayOrder":966},"01a0e1ac-c593-72b3-b166-225f285569df","Gränser för satsflätor och långväga beroenden","granser-for-satsflator-och-langvaga-beroenden",191,{"id":968,"title":969,"slug":970,"language":9,"level":915,"displayOrder":971},"01a0e1ac-c40d-7780-b0f8-fce8570e60cc","Absoluta konstruktioner med particip","absoluta-konstruktioner-med-particip",192,{"id":973,"title":974,"slug":975,"language":9,"level":915,"displayOrder":976},"01a0e1ac-c852-7b3f-bcc1-47a19d4d5d5e","Spetsställning av verbfraser och predikativ","spetsstallning-av-verbfraser-och-predikativ",193,{"id":978,"title":979,"slug":980,"language":9,"level":915,"displayOrder":981},"01a0e1ac-c7a3-7e34-b776-366166e8c031","Presentering med obestämt subjekt och komplexa led","presentering-med-obestamt-subjekt-och-komplexa-led",194,{"id":983,"title":984,"slug":985,"language":9,"level":915,"displayOrder":986},"01a0e1ac-c7f9-724a-b9da-ca94fcb2aec9","Retoriska frågor och underförstådd negation","retoriska-fragor-och-underforstadd-negation",195,{"id":988,"title":989,"slug":990,"language":9,"level":915,"displayOrder":991},"01a0e1ac-c468-7df5-9428-0dd53b5ce85f","Asyndes och polysyndes som stilgrepp","asyndes-och-polysyndes-som-stilgrepp",196,{"id":993,"title":994,"slug":995,"language":9,"level":915,"displayOrder":996},"01a0e1ac-c572-7c31-8a15-f076455571d7","Fri indirekt anföring i berättande text","fri-indirekt-anforing-i-berattande-text",197,{"id":998,"title":999,"slug":1000,"language":9,"level":915,"displayOrder":1001},"01a0e1ac-c863-75d5-bd3c-eb9970a09f8b","Syntaktisk tvetydighet och medveten precisering","syntaktisk-tvetydighet-och-medveten-precisering",198,{"id":877,"title":878,"slug":879,"seoDescription":1003,"content":1004,"language":9,"level":774,"displayOrder":880,"grammarTopics":1005,"createdAt":1011,"updatedAt":1012,"vocabularyLists":1013,"primaryTopicHub":1014,"readyImages":1016},"Lär dig hur tema och rema styr informationsflödet i svenska och hur kontext, betoning och informationsvikt hjälper dig att skapa sammanhängande texter.","Du kan skriva en grammatiskt korrekt mening som ändå är svår att följa. Med **tema**, **rema** och **informationsvikt** kan du förklara varför: läsaren behöver en tydlig utgångspunkt och hjälp att uppfatta vad som för texten vidare. Här arbetar du med hur kontext, ordföljd och betoning samverkar i sammanhängande svenska.\n\n## 1. Tema är utgångspunkten, rema för texten vidare\n\n**Tema** är det som ett yttrande tar sin utgångspunkt i. **Rema** är det som sägs om denna utgångspunkt och som för budskapet vidare. Indelningen beskriver alltså meningens funktion i sitt sammanhang, inte bara dess grammatiska form.\n\n:::example\n**Sammanhang:** Du har frågat hur det går med renoveringen av biblioteket.\n\n**Biblioteket** öppnar igen i september.\n\nHär är *biblioteket* tema. *Öppnar igen i september* är rema: det är beskedet om biblioteket.\n:::\n\nTema är ofta redan känt eller lätt att identifiera. Rema innehåller ofta ny information. Men **tema är inte alltid känt, och rema är inte alltid helt nytt**. Ett nytt samtalsämne kan introduceras som tema, och ett rema kan innehålla både bekanta uppgifter och en ny slutsats.\n\nÄven ramar för tid och plats kan fungera som tematiska utgångspunkter: **Under hösten** ska biblioteket få längre öppettider.\n\n## 2. Skilj informationsstruktur från satsdelar\n\nSubjekt, objekt och adverbial är grammatiska funktioner. Tema och rema handlar däremot om hur informationen organiseras. Därför finns ingen fast motsvarighet mellan de två indelningarna.\n\nI en påståendehuvudsats kallas ledet före det finita verbet **fundament**. Fundamentet är ofta en tematisk utgångspunkt, men det kan också innehålla starkt framhävd information.\n\n| Sammanhang | Mening | Informationsstruktur |\n| --- | --- | --- |\n| Vad händer med rapporten? | **Rapporten** publiceras på fredag. | Rapporten är tema; resten ger beskedet. |\n| Vad händer på fredag? | **På fredag** publiceras rapporten. | Tidsuttrycket ger en tematisk ram. |\n| Publiceras rapporten på torsdag? | Nej, **på fredag** publiceras den. | Fundamentet innehåller den korrigerande informationen. |\n| Vill du läsa den här boken? | **Den boken** har jag redan läst. | Objektet är tema och står i fundamentet; subjektet är jag. |\n\nSamma ordföljd kan alltså få olika informationsstruktur i olika sammanhang. Du behöver fråga både **vad meningen utgår från** och **vilken uppgift mottagaren ska lägga särskilt märke till**.\n\n:::warning\nAnalysera inte automatiskt det första ledet som känd information eller allt efter verbet som ny information. Kontexten och betoningen kan ändra vad som framhävs.\n:::\n\n## 3. Fokus visar den viktigaste skillnaden\n\n**Fokus** är den del av yttrandet som framhävs som särskilt relevant, exempelvis ett svar, en rättelse eller ett val mellan alternativ. Fokus och rema hänger ofta ihop, men de är inte samma sak: ett längre rema kan innehålla ett smalt fokus.\n\n:::example\n**Vad gjorde Nora med avtalet?**\n\nHon **skickade det till chefen**.\n\nHär ligger fokus på vad Nora gjorde.\n\n**Vem skickade Nora avtalet till?**\n\nHon skickade det till **chefen**.\n\nHär är fokus smalare: mottagaren är den efterfrågade uppgiften.\n\n**Skickade Nora avtalet till kunden?**\n\nNej, hon skickade det till **chefen**.\n\nNu är samma ord ett kontrasterande fokus som rättar ett tidigare antagande.\n:::\n\nI tal hjälper betoningen lyssnaren att hitta fokus. I skrift behöver sammanhanget och formuleringen göra mer av arbetet. Fetstilen i exemplen visar vad som framhävs; den är inte en rekommendation att markera fokus typografiskt i vanlig löptext.\n\n:::note\nEn mening behöver inte alltid delas upp i ett tydligt tema och ett tydligt avgränsat rema. Vid ett plötsligt utrop som **Taket rasar!** kan hela händelsen presenteras som ny och stå i fokus.\n:::\n\n### Konstruktioner som styr informationsfördelningen\n\nSvenskan har flera konstruktioner som hjälper dig att framhäva ett led, introducera något nytt eller behålla textens tema. Ett inledande *det* behöver inte syfta på något känt och är därför inte automatiskt ett innehållsligt tema.\n\n| Konstruktion | Exempel | Effekt på informationsstrukturen |\n| --- | --- | --- |\n| Utbrytning | Det var **chefen** som skickade avtalet. | Chefen lyfts fram som fokus; att någon skickade avtalet behandlas som bakgrund. |\n| Presentering med det | Det står **en cykel** utanför. | En ny referent introduceras efter verbet i stället för att stå som subjekt först. Hela situationen kan också vara ny information. |\n| Extraposition med det | Det är viktigt **att alla får information i tid**. | Det fungerar som formellt subjekt och att-satsen placeras sist. Fokus kan ligga på innehållet i att-satsen eller på bedömningen viktigt, beroende på sammanhanget. |\n| Passiv | Avtalet är färdigt. **Det** skickades till kunden av Nora. | Avtalet kan fortsätta som tema trots att det är föremålet för handlingen. Om frågan är vem som skickade det kan Nora få fokus sist. |\n\nUtbrytning ger alltså ett tydligt utpekat fokus, medan presentering öppnar för en ny referent. Extraposition underlättar placeringen av ett tungt led, och passiv gör det möjligt att låta handlingens föremål bli subjekt och tematisk utgångspunkt. Passiv kräver inte att den som utför handlingen nämns: **Avtalet skickades till kunden** räcker om avsändaren saknar betydelse här.\n\n## 4. Informationsvikt och tunga slutled\n\nSvenskan har en tendens att placera viktig ny information sent i meningen. Det ger mottagaren en utgångspunkt innan den mest betydelsefulla uppgiften kommer. Tendensen samverkar ofta med **slutvikt**: långa och strukturellt komplexa led placeras gärna mot slutet.\n\nSkilj ändå mellan två slags tyngd:\n\n- **Informationsmässig tyngd:** hur viktig en uppgift är för det aktuella budskapet.\n- **Strukturell tyngd:** hur långt eller grammatiskt komplext ett uttryck är.\n\nEtt enda ord kan bära meningens viktigaste information. Ett långt uttryck kan däremot beteckna något som redan är känt.\n\n:::example\n**Kort men informationsmässigt viktigt:**\n\n– När måste ansökan vara inne?\n\n– Den måste vara inne **i dag**.\n\n**Långt led sist:**\n\nKommunen presenterade **ett förslag som innebär att alla skolor får tillgång till ett gemensamt digitalt bibliotek**.\n\nDet långa objektet kommer efter en kort inledning som anger vem som gjorde vad.\n:::\n\n### Flytta ett tungt subjekt till slutet\n\nMed *det*-extraposition kan en lång subjektssats placeras efter bedömningen:\n\n:::example\n**Tungt subjekt först:**\n\n**Att alla skolor får tillgång till ett gemensamt digitalt bibliotek** är positivt.\n\n**Med extraposition:**\n\nDet är positivt **att alla skolor får tillgång till ett gemensamt digitalt bibliotek**.\n\nDen första versionen passar när tillgången till biblioteket redan är det som diskuteras. Den andra låter läsaren möta bedömningen före den långa satsen; *det* fyller subjektets plats.\n:::\n\nPassiv kan förena slutvikt med temakontinuitet. Om rapporten redan är samtalsämnet kan **En arbetsgrupp med representanter från samtliga berörda skolor skrev rapporten** bli **Rapporten skrevs av en arbetsgrupp med representanter från samtliga berörda skolor**. Det tidigare subjektet blir ett långt agentled sist, medan rapporten blir subjekt och behålls som tema.\n\n:::note\n**Lätta pronomen och objektsflyttning:** I en huvudsats där huvudverbet är finit står ett obetonat objektspronomen ofta före *inte*: **Jag såg honom inte**. Ett substantiviskt objekt står normalt efter: **Jag såg inte Johan**. Ett betonat pronomen kan också stå efter: **Jag såg inte HONOM, utan henne**.\n\nFlyttningen fungerar inte på samma sätt när huvudverbet står kvar efter *inte*: **Jag har inte sett honom**. Med två obetonade objektspronomen kan båda stå före *inte*, med mottagaren före saken: **Jag gav honom det inte**. Med hjälpverb blir motsvarande ordning **Jag har inte gett honom det**. Placeringen beror alltså både på informationsvikt och på satsens grammatiska struktur.\n:::\n\nSlutvikt är en tendens, inte en regel som upphäver grammatiken eller textens sammanhang. Ett långt led kan behöva stå tidigt om det är den naturliga utgångspunkten. Om meningen blir svårläst kan du dela upp den i stället för att flytta leden mekaniskt.\n\n## 5. Låt meningarna knyta an till varandra\n\nInformationsstrukturen hjälper också läsaren mellan meningarna. Två användbara mönster är att behålla samma tema och att låta något från ett rema bli tema i nästa mening.\n\n| Mönster | Exempel | Effekt |\n| --- | --- | --- |\n| Samma tema fortsätter | **Utredningen** är nu klar. **Den** innehåller tre förslag och ska diskuteras på måndag. | Läsaren kan följa samma ämne. |\n| Rema blir nytt tema | Kommunen vill bygga **en ny simhall**. **Simhallen** ska ligga nära stationen. | Texten går vidare genom en tydlig anknytning. |\n\nDu behöver inte börja varje mening med samma ord. Variation är värdefull när den följer innehållets utveckling, men slumpmässiga byten av utgångspunkt kan göra sambanden otydliga.\n\n:::example\n**Svagare anknytning:**\n\nKommunen vill bygga en ny simhall. Nära stationen ligger också flera butiker.\n\n**Tydligare anknytning:**\n\nKommunen vill bygga en ny simhall. **Simhallen** ska ligga nära stationen, där det också finns flera butiker.\n\nDen andra versionen visar uttryckligen hur platsen och butikerna hör ihop med planerna.\n:::\n\nDen första versionen är inte grammatiskt fel. Problemet är att läsaren själv måste fylla i sambandet. Informationsstruktur handlar därför ofta om **tydlighet och lämplighet**, inte om rätt eller fel.\n\n## 6. Kontrollera informationsflödet\n\nNär du bearbetar en text kan du använda följande ordning:\n\n1. **Bestäm utgångspunkten.** Vad handlar meningen om i just detta sammanhang?\n2. **Identifiera tillskottet.** Vad får läsaren veta, och vilken del behöver framhävas?\n3. **Pröva placeringen.** Kan viktig eller omfattande information komma senare utan att sambandet försvagas?\n4. **Kontrollera anknytningen.** Förstår läsaren hur nästa mening hör ihop med den föregående?\n\n**Tema** ger en utgångspunkt, **rema** för budskapet vidare och **fokus** markerar det särskilt relevanta. Låt sammanhanget styra: varken första platsen eller sista platsen har en och samma informationsfunktion i alla meningar.",[1006],{"id":1007,"name":1008,"level":774,"language":9,"isCompleted":1009,"completionPercentage":1010,"totalExercises":56,"completedExercises":1010},"01a0e1ac-c3a3-78ae-866f-feb67c7abc60","Tema och förtydliganden före och efter satsen",false,0,"2026-09-27T07:03:12+00:00","2026-10-11T12:53:46+00:00",[],{"name":1008,"slug":1015,"language":9},"tema-och-dislokation-c1",[],{"id":1007,"name":1008,"slug":1015,"language":9,"level":774,"introduction":1018,"lessonCount":21,"totalExercises":56,"objectives":1019,"prerequisites":1023,"lessons":1025},"Ett samtalsämne kan introduceras före påståendet eller preciseras efteråt. Först undersöker du tema, rema och fokus så att placering inte förväxlas med grammatisk funktion. Sedan jämför du vänsterdislokationens återupptagande pronomen med högerdislokationens slutled och väljer konstruktion efter referens, betoning och texttyp.",[1020,1021,1022],"Skilja informationsfunktion från subjekt, objekt och fundament.","Återuppta ett ämne före satsen med korrekt pronomenform.","Avgöra om ett slutled preciserar en referent eller rättar innehållet.",[1024],"Du behärskar huvudsatsens V2-ordföljd och pronomenens subjekts- och objektsformer.",[1026,1041,1054],{"id":877,"contentId":1027,"slug":879,"title":878,"level":774,"summary":1028,"order":11,"exercises":1029},"pg_599e24c1-c67d-409e-b39a-4438fb669457","Skilj tematisk utgångspunkt från fokus och använd kontext och slutvikt för ett begripligt informationsflöde.",[1030,1034,1037],{"id":1031,"title":1032,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-fddf-7a2a-be6b-0f412dda9529","Tema, rema och informationsvikt – Välj rätt form","word_select",{"id":1035,"title":1036,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-fdfc-7bb8-bb28-0d1aaba670de","Tema, rema och informationsvikt – Betydelse i sammanhang",{"id":1038,"title":1039,"order":16,"type":1040},"01a0e1ac-fe16-7734-b5d8-cb40516ffa36","Informationsstruktur – bygg fokuserande konstruktioner","sentence_builder",{"id":867,"contentId":1042,"slug":869,"title":868,"level":774,"summary":1043,"order":16,"exercises":1044},"pg_f898a285-14b5-49a0-a1fd-55ffe1decd2c","Introducera ett ämne utanför satsen och återuppta det med ett pronomen som har rätt funktion och form.",[1045,1048,1051],{"id":1046,"title":1047,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ad-0212-7ae0-a28d-33a692c1e7ea","Vänsterdislokation och återupptagande pronomen – Välj rätt form",{"id":1049,"title":1050,"order":11,"type":1033},"01a0e1ad-022c-7a09-a2fb-2162c4e4ee90","Vänsterdislokation och återupptagande pronomen – Betydelse i sammanhang",{"id":1052,"title":1053,"order":16,"type":1040},"01a0e1ad-0243-7f51-b7ea-6b8c9044fef3","Vänsterdislokation – bygg vardagliga repliker",{"id":872,"contentId":1055,"slug":874,"title":873,"level":774,"summary":1056,"order":21,"exercises":1057},"pg_822a5e15-a03f-4042-9dbc-338f3e1e5219","Jämför ämnesinledning med precisering i efterhand och skilj högerdislokation från rättelser och vanliga slutled.",[1058,1061,1064,1067],{"id":1059,"title":1060,"order":1010,"type":1033},"01a0e1ac-dccf-7caf-8b91-51eab1a7df5d","Högerdislokation och efterställda förtydliganden – Välj rätt form",{"id":1062,"title":1063,"order":11,"type":1033},"01a0e1ac-dceb-74c3-8f93-fc218b42b3f7","Högerdislokation och efterställda förtydliganden – Betydelse i sammanhang",{"id":1065,"title":1066,"order":16,"type":1040},"01a0e1ac-dd09-7469-bc17-7fd852c2f429","Högerdislokation – omdömen på jobbet",{"id":1068,"title":1069,"order":21,"type":1040},"01a0e1ac-dd21-7236-ab32-0a461ab96995","Efterställda tillägg – vardagliga samtal",[1071,1077,1081],{"@id":1072,"@type":1073,"id":1031,"grammarPage":1074,"title":1032,"instructions":1075,"displayOrder":1010,"type":1033,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1076},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-fddf-7a2a-be6b-0f412dda9529","GrammarExercise","\u002Fapi\u002Fgrammar_pages\u002F01a0e1ac-c86f-72af-80f5-f2e806acce61","Välj den form eller beskrivning som stämmer med konstruktionen och det angivna sammanhanget.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_4ccbebc4-b516-44b7-9ca5-a58916fbb26a_hero.webp?v=1790492605",{"@id":1078,"@type":1073,"id":1035,"grammarPage":1074,"title":1036,"instructions":1079,"displayOrder":11,"type":1033,"questionCount":66,"blankCount":66,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1080},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-fdfc-7bb8-bb28-0d1aaba670de","Läs sammanhanget och välj den beskrivning som stämmer med informationens funktion.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_26273545-369f-4520-99fa-5087eec9ae40_hero.webp?v=1790492605",{"@id":1082,"@type":1073,"id":1038,"grammarPage":1074,"title":1039,"instructions":1083,"displayOrder":16,"type":1040,"questionCount":56,"blankCount":56,"isCompleted":1009,"ogImageUrl":1084},"\u002Fapi\u002Fgrammar_exercises\u002F01a0e1ac-fe16-7734-b5d8-cb40516ffa36","Ordna ordbrickorna till en fullständig mening. Använd inte de falska brickorna.","\u002Fuploads\u002Fimages\u002Fgpimg_da440509-fd6f-49c7-8d24-79d218a6f733_hero.webp?v=1790492605",{"id":1031,"grammarPage":1074,"title":1032,"instructions":1075,"seoTitle":1086,"seoDescription":1087,"displayOrder":1010,"type":1033,"questions":1088,"ogImageUrl":1076},"Tema och rema – öva konstruktioner och ordföljd","Öva tema, rema och informationsvikt med flervalsluckor om ordföljd, passiv och det-konstruktioner i meningar om arbetsliv, vardag och gemensamma planer.",[1089],{"id":1090,"sentenceTemplate":1091,"displayOrder":1010,"explanation":1092,"exampleSentence":1093,"blanks":1094},"01a0e1ac-fddf-7da2-be6b-0f4130a759e2","Svaret ska börja med tidsramen: På måndag __1__ den nya kursen.","När tidsramen På måndag står i fundamentet följer det finita verbet börjar före subjektet vi. En tematisk ram upphäver inte huvudsatsens ordföljd.","Efter lunch går gruppen igenom schemat.",[1095],{"id":1096,"blankNumber":11,"options":1097},"01a0e1ac-fddf-7d16-be6b-0f41300a272c",[1098,1101,1105],{"id":1099,"optionText":1100,"isCorrect":1009,"displayOrder":1010},"01a0e1ac-fddf-7c1e-be6b-0f412ebaf091","vi börjar",{"id":1102,"optionText":1103,"isCorrect":1104,"displayOrder":11},"01a0e1ac-fddf-7c8e-be6b-0f412f01a0df","börjar vi",true,{"id":1106,"optionText":1107,"isCorrect":1009,"displayOrder":16},"01a0e1ac-fddf-7cd6-be6b-0f412f84220e","vi börja",{"html":1109,"toc":1110},"\u003Cp>Du kan skriva en grammatiskt korrekt mening som ändå är svår att följa. Med \u003Cstrong>tema\u003C\u002Fstrong>, \u003Cstrong>rema\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>informationsvikt\u003C\u002Fstrong> kan du förklara varför: läsaren behöver en tydlig utgångspunkt och hjälp att uppfatta vad som för texten vidare. Här arbetar du med hur kontext, ordföljd och betoning samverkar i sammanhängande svenska.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"tema-r-utgngspunkten-rema-fr-texten-vidare\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">1.\u003C\u002Fspan>Tema är utgångspunkten, rema för texten vidare\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Tema\u003C\u002Fstrong> är det som ett yttrande tar sin utgångspunkt i. \u003Cstrong>Rema\u003C\u002Fstrong> är det som sägs om denna utgångspunkt och som för budskapet vidare. Indelningen beskriver alltså meningens funktion i sitt sammanhang, inte bara dess grammatiska form.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Sammanhang:\u003C\u002Fstrong> Du har frågat hur det går med renoveringen av biblioteket.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Biblioteket\u003C\u002Fstrong> öppnar igen i september.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här är \u003Cem>biblioteket\u003C\u002Fem> tema. \u003Cem>Öppnar igen i september\u003C\u002Fem> är rema: det är beskedet om biblioteket.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Tema är ofta redan känt eller lätt att identifiera. Rema innehåller ofta ny information. Men \u003Cstrong>tema är inte alltid känt, och rema är inte alltid helt nytt\u003C\u002Fstrong>. Ett nytt samtalsämne kan introduceras som tema, och ett rema kan innehålla både bekanta uppgifter och en ny slutsats.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Även ramar för tid och plats kan fungera som tematiska utgångspunkter: \u003Cstrong>Under hösten\u003C\u002Fstrong> ska biblioteket få längre öppettider.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"skilj-informationsstruktur-frn-satsdelar\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">2.\u003C\u002Fspan>Skilj informationsstruktur från satsdelar\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Subjekt, objekt och adverbial är grammatiska funktioner. Tema och rema handlar däremot om hur informationen organiseras. Därför finns ingen fast motsvarighet mellan de två indelningarna.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>I en påståendehuvudsats kallas ledet före det finita verbet \u003Cstrong>fundament\u003C\u002Fstrong>. Fundamentet är ofta en tematisk utgångspunkt, men det kan också innehålla starkt framhävd information.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Sammanhang\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Mening\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Informationsstruktur\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Vad händer med rapporten?\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Rapporten\u003C\u002Fstrong> publiceras på fredag.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Rapporten är tema; resten ger beskedet.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Vad händer på fredag?\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>På fredag\u003C\u002Fstrong> publiceras rapporten.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Tidsuttrycket ger en tematisk ram.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Publiceras rapporten på torsdag?\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Nej, \u003Cstrong>på fredag\u003C\u002Fstrong> publiceras den.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Fundamentet innehåller den korrigerande informationen.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Vill du läsa den här boken?\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Den boken\u003C\u002Fstrong> har jag redan läst.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Objektet är tema och står i fundamentet; subjektet är jag.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Samma ordföljd kan alltså få olika informationsstruktur i olika sammanhang. Du behöver fråga både \u003Cstrong>vad meningen utgår från\u003C\u002Fstrong> och \u003Cstrong>vilken uppgift mottagaren ska lägga särskilt märke till\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--warning\">\u003Cp>Analysera inte automatiskt det första ledet som känd information eller allt efter verbet som ny information. Kontexten och betoningen kan ändra vad som framhävs.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch2 id=\"fokus-visar-den-viktigaste-skillnaden\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.\u003C\u002Fspan>Fokus visar den viktigaste skillnaden\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Fokus\u003C\u002Fstrong> är den del av yttrandet som framhävs som särskilt relevant, exempelvis ett svar, en rättelse eller ett val mellan alternativ. Fokus och rema hänger ofta ihop, men de är inte samma sak: ett längre rema kan innehålla ett smalt fokus.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Vad gjorde Nora med avtalet?\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Hon \u003Cstrong>skickade det till chefen\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här ligger fokus på vad Nora gjorde.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Vem skickade Nora avtalet till?\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Hon skickade det till \u003Cstrong>chefen\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Här är fokus smalare: mottagaren är den efterfrågade uppgiften.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Skickade Nora avtalet till kunden?\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Nej, hon skickade det till \u003Cstrong>chefen\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Nu är samma ord ett kontrasterande fokus som rättar ett tidigare antagande.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>I tal hjälper betoningen lyssnaren att hitta fokus. I skrift behöver sammanhanget och formuleringen göra mer av arbetet. Fetstilen i exemplen visar vad som framhävs; den är inte en rekommendation att markera fokus typografiskt i vanlig löptext.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>En mening behöver inte alltid delas upp i ett tydligt tema och ett tydligt avgränsat rema. Vid ett plötsligt utrop som \u003Cstrong>Taket rasar!\u003C\u002Fstrong> kan hela händelsen presenteras som ny och stå i fokus.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch3 id=\"konstruktioner-som-styr-informationsfrdelningen\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">3.1\u003C\u002Fspan>Konstruktioner som styr informationsfördelningen\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Svenskan har flera konstruktioner som hjälper dig att framhäva ett led, introducera något nytt eller behålla textens tema. Ett inledande \u003Cem>det\u003C\u002Fem> behöver inte syfta på något känt och är därför inte automatiskt ett innehållsligt tema.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Konstruktion\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Exempel\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Effekt på informationsstrukturen\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Utbrytning\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Det var \u003Cstrong>chefen\u003C\u002Fstrong> som skickade avtalet.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Chefen lyfts fram som fokus; att någon skickade avtalet behandlas som bakgrund.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Presentering med det\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Det står \u003Cstrong>en cykel\u003C\u002Fstrong> utanför.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>En ny referent introduceras efter verbet i stället för att stå som subjekt först. Hela situationen kan också vara ny information.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Extraposition med det\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Det är viktigt \u003Cstrong>att alla får information i tid\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Det fungerar som formellt subjekt och att-satsen placeras sist. Fokus kan ligga på innehållet i att-satsen eller på bedömningen viktigt, beroende på sammanhanget.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Passiv\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Avtalet är färdigt. \u003Cstrong>Det\u003C\u002Fstrong> skickades till kunden av Nora.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Avtalet kan fortsätta som tema trots att det är föremålet för handlingen. Om frågan är vem som skickade det kan Nora få fokus sist.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Utbrytning ger alltså ett tydligt utpekat fokus, medan presentering öppnar för en ny referent. Extraposition underlättar placeringen av ett tungt led, och passiv gör det möjligt att låta handlingens föremål bli subjekt och tematisk utgångspunkt. Passiv kräver inte att den som utför handlingen nämns: \u003Cstrong>Avtalet skickades till kunden\u003C\u002Fstrong> räcker om avsändaren saknar betydelse här.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"informationsvikt-och-tunga-slutled\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">4.\u003C\u002Fspan>Informationsvikt och tunga slutled\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Svenskan har en tendens att placera viktig ny information sent i meningen. Det ger mottagaren en utgångspunkt innan den mest betydelsefulla uppgiften kommer. Tendensen samverkar ofta med \u003Cstrong>slutvikt\u003C\u002Fstrong>: långa och strukturellt komplexa led placeras gärna mot slutet.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Skilj ändå mellan två slags tyngd:\u003C\u002Fp>\n\u003Cul>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Informationsmässig tyngd:\u003C\u002Fstrong> hur viktig en uppgift är för det aktuella budskapet.\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Strukturell tyngd:\u003C\u002Fstrong> hur långt eller grammatiskt komplext ett uttryck är.\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Ful>\n\u003Cp>Ett enda ord kan bära meningens viktigaste information. Ett långt uttryck kan däremot beteckna något som redan är känt.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Kort men informationsmässigt viktigt:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>– När måste ansökan vara inne?\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>– Den måste vara inne \u003Cstrong>i dag\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Långt led sist:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Kommunen presenterade \u003Cstrong>ett förslag som innebär att alla skolor får tillgång till ett gemensamt digitalt bibliotek\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Det långa objektet kommer efter en kort inledning som anger vem som gjorde vad.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Ch3 id=\"flytta-ett-tungt-subjekt-till-slutet\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">4.1\u003C\u002Fspan>Flytta ett tungt subjekt till slutet\u003C\u002Fh3>\n\u003Cp>Med \u003Cem>det\u003C\u002Fem>-extraposition kan en lång subjektssats placeras efter bedömningen:\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Tungt subjekt först:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Att alla skolor får tillgång till ett gemensamt digitalt bibliotek\u003C\u002Fstrong> är positivt.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Med extraposition:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Det är positivt \u003Cstrong>att alla skolor får tillgång till ett gemensamt digitalt bibliotek\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Den första versionen passar när tillgången till biblioteket redan är det som diskuteras. Den andra låter läsaren möta bedömningen före den långa satsen; \u003Cem>det\u003C\u002Fem> fyller subjektets plats.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Passiv kan förena slutvikt med temakontinuitet. Om rapporten redan är samtalsämnet kan \u003Cstrong>En arbetsgrupp med representanter från samtliga berörda skolor skrev rapporten\u003C\u002Fstrong> bli \u003Cstrong>Rapporten skrevs av en arbetsgrupp med representanter från samtliga berörda skolor\u003C\u002Fstrong>. Det tidigare subjektet blir ett långt agentled sist, medan rapporten blir subjekt och behålls som tema.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--note\">\u003Cp>\u003Cstrong>Lätta pronomen och objektsflyttning:\u003C\u002Fstrong> I en huvudsats där huvudverbet är finit står ett obetonat objektspronomen ofta före \u003Cem>inte\u003C\u002Fem>: \u003Cstrong>Jag såg honom inte\u003C\u002Fstrong>. Ett substantiviskt objekt står normalt efter: \u003Cstrong>Jag såg inte Johan\u003C\u002Fstrong>. Ett betonat pronomen kan också stå efter: \u003Cstrong>Jag såg inte HONOM, utan henne\u003C\u002Fstrong>.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Flyttningen fungerar inte på samma sätt när huvudverbet står kvar efter \u003Cem>inte\u003C\u002Fem>: \u003Cstrong>Jag har inte sett honom\u003C\u002Fstrong>. Med två obetonade objektspronomen kan båda stå före \u003Cem>inte\u003C\u002Fem>, med mottagaren före saken: \u003Cstrong>Jag gav honom det inte\u003C\u002Fstrong>. Med hjälpverb blir motsvarande ordning \u003Cstrong>Jag har inte gett honom det\u003C\u002Fstrong>. Placeringen beror alltså både på informationsvikt och på satsens grammatiska struktur.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Slutvikt är en tendens, inte en regel som upphäver grammatiken eller textens sammanhang. Ett långt led kan behöva stå tidigt om det är den naturliga utgångspunkten. Om meningen blir svårläst kan du dela upp den i stället för att flytta leden mekaniskt.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"lt-meningarna-knyta-an-till-varandra\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">5.\u003C\u002Fspan>Låt meningarna knyta an till varandra\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>Informationsstrukturen hjälper också läsaren mellan meningarna. Två användbara mönster är att behålla samma tema och att låta något från ett rema bli tema i nästa mening.\u003C\u002Fp>\n\u003Ctable>\n\u003Cthead>\n\u003Ctr>\n\u003Cth>Mönster\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Exempel\u003C\u002Fth>\n\u003Cth>Effekt\u003C\u002Fth>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Fthead>\n\u003Ctbody>\u003Ctr>\n\u003Ctd>Samma tema fortsätter\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>\u003Cstrong>Utredningen\u003C\u002Fstrong> är nu klar. \u003Cstrong>Den\u003C\u002Fstrong> innehåller tre förslag och ska diskuteras på måndag.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Läsaren kan följa samma ämne.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003Ctr>\n\u003Ctd>Rema blir nytt tema\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Kommunen vill bygga \u003Cstrong>en ny simhall\u003C\u002Fstrong>. \u003Cstrong>Simhallen\u003C\u002Fstrong> ska ligga nära stationen.\u003C\u002Ftd>\n\u003Ctd>Texten går vidare genom en tydlig anknytning.\u003C\u002Ftd>\n\u003C\u002Ftr>\n\u003C\u002Ftbody>\u003C\u002Ftable>\n\u003Cp>Du behöver inte börja varje mening med samma ord. Variation är värdefull när den följer innehållets utveckling, men slumpmässiga byten av utgångspunkt kan göra sambanden otydliga.\u003C\u002Fp>\n\u003Cdiv class=\"grammar-callout grammar-callout--example\">\u003Cp>\u003Cstrong>Svagare anknytning:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Kommunen vill bygga en ny simhall. Nära stationen ligger också flera butiker.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Tydligare anknytning:\u003C\u002Fstrong>\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Kommunen vill bygga en ny simhall. \u003Cstrong>Simhallen\u003C\u002Fstrong> ska ligga nära stationen, där det också finns flera butiker.\u003C\u002Fp>\n\u003Cp>Den andra versionen visar uttryckligen hur platsen och butikerna hör ihop med planerna.\u003C\u002Fp>\n\u003C\u002Fdiv>\n\u003Cp>Den första versionen är inte grammatiskt fel. Problemet är att läsaren själv måste fylla i sambandet. Informationsstruktur handlar därför ofta om \u003Cstrong>tydlighet och lämplighet\u003C\u002Fstrong>, inte om rätt eller fel.\u003C\u002Fp>\n\u003Ch2 id=\"kontrollera-informationsfldet\">\u003Cspan class=\"section-number\" aria-hidden=\"true\">6.\u003C\u002Fspan>Kontrollera informationsflödet\u003C\u002Fh2>\n\u003Cp>När du bearbetar en text kan du använda följande ordning:\u003C\u002Fp>\n\u003Col>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Bestäm utgångspunkten.\u003C\u002Fstrong> Vad handlar meningen om i just detta sammanhang?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Identifiera tillskottet.\u003C\u002Fstrong> Vad får läsaren veta, och vilken del behöver framhävas?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Pröva placeringen.\u003C\u002Fstrong> Kan viktig eller omfattande information komma senare utan att sambandet försvagas?\u003C\u002Fli>\n\u003Cli>\u003Cstrong>Kontrollera anknytningen.\u003C\u002Fstrong> Förstår läsaren hur nästa mening hör ihop med den föregående?\u003C\u002Fli>\n\u003C\u002Fol>\n\u003Cp>\u003Cstrong>Tema\u003C\u002Fstrong> ger en utgångspunkt, \u003Cstrong>rema\u003C\u002Fstrong> för budskapet vidare och \u003Cstrong>fokus\u003C\u002Fstrong> markerar det särskilt relevanta. Låt sammanhanget styra: varken första platsen eller sista platsen har en och samma informationsfunktion i alla meningar.\u003C\u002Fp>\n",[1111,1115,1119,1123,1127,1131,1135,1139],{"id":1112,"text":1113,"depth":16,"number":1114},"tema-r-utgngspunkten-rema-fr-texten-vidare","Tema är utgångspunkten, rema för texten vidare","1",{"id":1116,"text":1117,"depth":16,"number":1118},"skilj-informationsstruktur-frn-satsdelar","Skilj informationsstruktur från satsdelar","2",{"id":1120,"text":1121,"depth":16,"number":1122},"fokus-visar-den-viktigaste-skillnaden","Fokus visar den viktigaste skillnaden","3",{"id":1124,"text":1125,"depth":21,"number":1126},"konstruktioner-som-styr-informationsfrdelningen","Konstruktioner som styr informationsfördelningen","3.1",{"id":1128,"text":1129,"depth":16,"number":1130},"informationsvikt-och-tunga-slutled","Informationsvikt och tunga slutled","4",{"id":1132,"text":1133,"depth":21,"number":1134},"flytta-ett-tungt-subjekt-till-slutet","Flytta ett tungt subjekt till slutet","4.1",{"id":1136,"text":1137,"depth":16,"number":1138},"lt-meningarna-knyta-an-till-varandra","Låt meningarna knyta an till varandra","5",{"id":1140,"text":1141,"depth":16,"number":1142},"kontrollera-informationsfldet","Kontrollera informationsflödet","6"]