Lär och ska som markörer för andrahandsuppgifter.

Med lär och ska kan du återge uppgifter från andra utan att framställa dem som något du själv har konstaterat. För att tolka uttrycken behöver du skilja informationskällan från talarens egen bedömning och se hur tidsformer och sammanhang påverkar betydelsen.

1.Återge en uppgift utan att gå i god för den

När lär och ska markerar andrahandsuppgifter är grundbetydelsen ungefär enligt vad andra säger. Detta kallas reportativ betydelse: du återger information som kommer från någon annan.

I båda fallen skiljer du mellan att återge uppgiften och att själv bekräfta den. Källan kan vara namngiven, allmänt känd eller helt ospecificerad.

2.Bilda uttrycken och placera händelsen i tiden

Både lär och ska följs av infinitiv utan att. Med ha + supinum uttrycker du något som ligger före den tidpunkt som sammanhanget gäller.

Konstruktion	Exempel med andrahandsbetydelse	Tidsförhållande
lär + infinitiv	Hotellet lär ligga nära stationen.	Ett aktuellt förhållande
ska + infinitiv	Enligt guiden ska hotellet ligga nära stationen.	Ett aktuellt förhållande
lär ha + supinum	Hotellet lär ha öppnat 1923.	En tidigare händelse
ska ha + supinum	Enligt arkivet ska hotellet ha öppnat 1923.	En tidigare händelse

Ska ha öppnat är alltså inte i sig ett uttryck för framtid. Tidsangivelsen och sammanhanget avgör tolkningen.

Formen lär används oförändrad i dessa konstruktioner. För en tidigare händelse skriver du exempelvis lär ha arbetat, inte lärde arbeta. Lärde hör till huvudverbet lära, som har en annan betydelse.

3.Välj mellan lär och ska

Det finns stor överlappning mellan formerna. Skillnaden är därför inte en fast skala från osäkert till säkert.

• Lär passar ofta när du återger vad som sägs eller är allmänt känt, utan att precisera vem som har lämnat uppgiften.
• Ska är vanligt när du återger en viss uppgift, exempelvis från en artikel, en rapport eller ett vittne.
• Båda kan användas med en uttrycklig källa. Lär är alltså inte begränsat till rykten, och ska kräver inte en namngiven källa.

Alla tre meningarna kan återge andrahandsinformation. Den första lämnar källan öppen. De två andra anger den uttryckligen.

Reportativt ska förekommer ofta i nyhetsrapportering. Lär kan i vissa sammanhang få en mer skriftspråklig prägel, men förekommer också naturligt i samtal: Hon lär vara riktigt duktig. Formen skall är möjlig i stället för ska, men har ofta en formell eller ålderdomlig ton.

4.Skilj källuppgift från bedömning och avsikt

Samma hjälpverb kan ha andra betydelser. En enskild mening räcker därför inte alltid för att avgöra om informationen kommer från någon annan.

Mening och sammanhang	Närmast till hands liggande tolkning
Enligt grannarna lär huset vara över hundra år gammalt.	Andrahandsuppgift
Med den här trafiken lär vi bli sena.	Talarens egen bedömning
Enligt tidningen ska ministern vara sjuk.	Andrahandsuppgift
Ministern ska besöka skolan i morgon. Det står i programmet.	Planerad händelse

Att en källa anges gör inte automatiskt ska reportativt. I Enligt reglerna ska dörren hållas stängd anger källan varifrån kravet kommer.

5.Behåll tydligheten vid negation och i bisats

I en vanlig huvudsats står inte efter det finita hjälpverbet. I en vanlig bisats står det före hjälpverbet.

I dessa sammanhang är den återgivna uppgiften att chefen inte kände till bristerna. Meningarna betyder inte att det saknas uppgifter om vad chefen visste.

Även här kan betydelser konkurrera. Du ska inte öppna dörren tolkas normalt som ett förbud, inte som andrahandsinformation. Han lär inte komma kan vara en egen bedömning eller bygga på vad andra har sagt. Ange källan eller skriv om meningen när sammanhanget inte räcker.

6.Kontrollera källa, tid och möjlig tolkning

1. Identifiera källan. Återger du någon annans uppgift eller drar du en egen slutsats?
2. Kontrollera tiden. Använd exempelvis lär ha lämnat eller ska ha lämnat för en tidigare händelse.
3. Pröva andra betydelser. Kan ska läsas som plan eller krav? Kan lär läsas som egen bedömning?
4. Förtydliga vid behov. Ange källan eller använd en tydlig formulering som enligt rapporten eller jag har hört att.

Grundprincipen är att lär och ska kan markera att uppgiften kommer från andra. De garanterar varken att uppgiften är sann eller att talaren tvivlar på den.