Adjektiv som substantiv.

Med de ansvariga, det oväntade och den röda kan du tala om personer, företeelser och föremål utan ett utsatt substantiv. Sådana uttryck liknar varandra till formen, men skiljer sig åt i betydelse och i hur mycket sammanhang du behöver för att tolka dem.

1.Tre sätt att använda adjektivet självständigt

Ett adjektiv kan vara kärnan i ett uttryck som fungerar som exempelvis subjekt eller objekt. Det kallas ofta substantiverat adjektiv. Termen beskriver användningen; den innebär inte att ordet alltid har blivit ett vanligt substantiv.

Användning	Exempel	Tolkning
Beteckning för personer	De ansvariga har informerats.	Personerna som har ansvar
Abstrakt betydelse	Det oväntade lockar henne.	Det som är oväntat
Utelämnat substantiv	Jag tar den röda.	Exempelvis den röda tröjan, om tröjor redan är aktuella

I det sista fallet talar man om ellips: ett ord utelämnas eftersom sammanhanget gör det möjligt att förstå vad som avses. Gränsen mellan etablerad substantivering och tillfällig ellips är inte alltid skarp.

För att förstå den blå behöver du veta vilket föremål som avses. De arbetslösa förstås däremot normalt som personer utan arbete, även utan ett tidigare nämnt substantiv.

2.Personbeteckningar och bestämning

När adjektivet betecknar personer följer det ofta välbekanta adjektivmönster, men du behöver också känna till vilka uttryck som är etablerade.

Betydelse och form	Exempel
Obestämd singular	En anställd ringde.
Bestämd singular	Den anställda ringde.
Obestämd plural	Anställda får rabatt.
Bestämd plural	De anställda får rabatt.

Anställda får rabatt kan ange en allmän regel för den som är anställd. De anställda får rabatt syftar ofta på personalen i en viss verksamhet. Bestämd plural kan också beteckna en grupp generellt: De äldre är ingen enhetlig grupp. Bestämd form betyder alltså inte alltid att en avgränsad grupp redan har nämnts.

När singularformen syftar på en man kan -e användas: den anställde, den misstänkte. Formen på -a kan också syfta på en man. E-formen förekommer särskilt i formell skrift och i etablerade personbeteckningar; den används inte som pluralform.

Vissa ord ligger nära vanliga substantiv och har egna etablerade mönster. Jämför en svensk – svensken – svenskar – svenskarna med en anställd – den anställda – anställda – de anställda. Du kan inte automatiskt ge alla substantiverade adjektiv substantivens ändelser.

3.Det abstrakta: det viktiga och något viktigt

Med det + adjektiv i bestämd form kan du tala om en egenskap, en aspekt eller ett innehåll utan att ange ett konkret substantiv.

Uttrycken betyder ungefär det som är viktigt, det som är främmande och så vidare. De är vanliga i resonemang där du behöver lyfta fram eller jämföra abstrakta aspekter.

Efter något, inget och allt står adjektivet däremot normalt i neutrumformen, ofta med -t.

Uttryck	Vad du lyfter fram
Det viktiga står först.	Det som är viktigt, som ett identifierbart innehåll
Hon berättade något viktigt.	Ett ospecificerat viktigt innehåll
Vi har inte missat något viktigt.	Någon viktig uppgift eller aspekt
Allt viktigt finns i sammanfattningen.	Samtliga viktiga uppgifter eller aspekter

Även superlativ kan användas självständigt: Det viktigaste är att ingen skadas. Här väljer du ut det som har störst vikt, inte bara det som är viktigt.

4.Sammanhanget styr den underförstådda betydelsen

När ett substantiv utelämnas behåller adjektivet den form som konstruktionen kräver. Pronomenet eller bestämningsordet hjälper dig att identifiera det som avses.

Det svarta kan alltså syfta på ett konkret paraply, men i ett annat sammanhang på en svart yta eller på något abstrakt. Formen ensam avgör inte tolkningen.

Jämför också:

• De unga behöver bli hörda. Här avses normalt unga människor.
• Vi jämför två bestånd av tallar. De unga växer snabbast. Här avses de unga tallarna.

Undvik därför att beskriva de + adjektiv som en konstruktion som alltid betecknar människor. Personbetydelsen är vanlig utan ett tydligt föremålssammanhang, men inte obligatorisk.

5.Genitiv, register och benämningar

Självständiga adjektivuttryck kan stå i genitiv:

• De anställdas arbetsmiljö behöver förbättras.
• Vi tog hänsyn till den skadades önskemål.
• De ungas inflytande har ökat.

I dessa uttryck markerar -s genitiv på det sista ordet. Skriv de anställdas villkor, inte de anställda villkor, när betydelsen är villkoren för de anställda.

Substantiverade adjektiv kan vara korta och praktiska, särskilt i myndighetsspråk: den sökande, den försäkrade, de berörda. Samtidigt kan personbeteckningar framställa människor främst som medlemmar av en kategori.

Abstrakta uttryck som det mänskliga och det oförutsägbara passar ofta i resonerande prosa. Om flera sådana uttryck samlas i samma mening kan texten bli svårgripbar. Precisera vid behov vad de syftar på.

6.Kontrollera form och tolkning

När du använder ett adjektiv utan substantiv, kontrollera följande:

1. Vad avses? En personkategori, något abstrakt eller ett föremål som framgår av sammanhanget?
2. Är uttrycket etablerat? Om inte, behöver du kanske skriva ut substantivet.
3. Vilken konstruktion använder du? Jämför de ansvariga, det viktiga, något viktigt och ett större.
4. Är syftningen tydlig? Läsaren ska kunna förstå vad det utelämnade substantivet eller det abstrakta uttrycket står för.
5. Passar benämningen situationen? Väg precision och korthet mot risken att uttrycket blir kategoriserande eller alltför abstrakt.

Grundskillnaden är denna: de ansvariga betecknar normalt personer, det viktiga lyfter fram ett abstrakt innehåll och den röda behöver ett sammanhang som visar vad som är rött.