Deponensverb och andra verb på s
Lär dig skilja deponensverb från passiv, ömsesidiga s-verb och egenskapsverb samt välja rätt böjning, komplement och tolkning i avancerad svenska.
Samma slutbokstav, olika funktioner
Ett verb som slutar på s är inte automatiskt passivt. I förslaget granskas markerar s-formen passiv, men i jag hoppas hör s:et till verbets vanliga form. För att tolka s-verb behöver du skilja mellan verbets böjning, betydelse och sätt att kombineras med andra ord.
Här får du fördjupa skillnaden mellan deponensverb, ömsesidiga s-verb, s-verb för sinnesintryck och s-verb som uttrycker en egenskap eller benägenhet. Du får också se varför samma form ibland kan tolkas på flera sätt.
Deponensverb: s-form utan passiv betydelse
Deponensverb har s-form men inte passiv betydelse. De saknar normalt en motsvarande form utan s med samma betydelse. Hit hör exempelvis hoppas, minnas, trivas, finnas, lyckas, andas, låtsas, svettas och kräkas. Även umgås, slåss och brottas har s-form som grundform; de kan samtidigt beskriva handlingar mellan flera deltagare.
I hon minns mötet är hon den som minns, inte någon som blir ihågkommen. Verbet kan dessutom ha ett direkt objekt: mötet. En s-form behöver alltså varken vara passiv eller sakna objekt.
- Jag hoppas att utredningen blir klar snart.
- Hon minns fortfarande deras första samtal.
- Vi trivs med det nya arbetssättet.
- Det finns flera möjliga förklaringar.
- Gruppen lyckades lösa problemet.
- Hon andas lugnt men svettas efter ansträngningen.
- Han låtsas att han inte hör frågan.
- Hon mådde illa och kräktes under resan.
- Vi umgås även utanför arbetet.
- De slogs på skolgården.
- Organisationen brottas med ekonomiska problem.
En liknande form utan s kan finnas men betyda något annat. Hoppas är inte passiv av hoppa, och finnas betyder inte samma sak som finna. Likheten i stavning räcker inte för att avgöra sambandet.
Böjning och komplement hör till verbet
Lär dig de viktigaste formerna tillsammans. Du kan inte skapa hela böjningen genom att bara lägga till s på ett annat verb.
| Infinitiv | Presens | Preteritum | Supinum efter har eller hade |
|---|---|---|---|
| hoppas | hoppas | hoppades | hoppats |
| minnas | minns | mindes | mints |
| trivas | trivs | trivdes | trivts |
| finnas | finns | fanns | funnits |
| lyckas | lyckas | lyckades | lyckats |
| andas | andas | andades | andats |
| låtsas | låtsas | låtsades | låtsats |
| svettas | svettas | svettades | svettats |
| kräkas | kräks | kräktes | kräkts |
| umgås | umgås | umgicks | umgåtts |
| slåss | slåss | slogs | slagits |
| brottas | brottas | brottades | brottats |
I hoppas, låtsas och andas är presens identiskt med infinitiven: hon hoppas – hon kan hoppas, hon låtsas – hon kan låtsas, hon andas – hon kan andas. Lägg särskilt märke till de oregelbundna formerna umgicks – umgåtts och slogs – slagits.
Supinum används exempelvis i har mints, har trivts och hade lyckats. Även efter hjälpverb behåller infinitiven sitt s: kan minnas, ska finnas, vill lyckas.
De flesta deponensverb saknar perfekt particip och kan inte bilda bli-passiv i sin deponensbetydelse. Hon har hoppats på en lösning kan exempelvis inte göras passivt genom att byta har hoppats mot blir hoppad. Supinum är alltså inte ett perfekt particip. Vissa verb har ändå motsvarande participformer i adjektivisk användning, till exempel en lyckad förhandling; det innebär inte att verbet lyckas kan bilda vanlig bli-passiv.
Valet av komplement måste också läras in med verbet:
| Verb och konstruktion | Exempel |
|---|---|
| hoppas på + substantiv | Vi hoppas på en lösning. |
| hoppas att + bisats | Vi hoppas att parterna kommer överens. |
| minnas + direkt objekt | Jag minns samtalet. |
| trivas med + substantiv | Hon trivs med arbetsuppgifterna. |
| lyckas med + substantiv | De lyckades med förhandlingarna. |
| lyckas + infinitiv | De lyckades nå en överenskommelse. |
Ta inte bort s när ett annat verb står före:
✓ Hon vill minnas detaljerna.
✗ Hon vill minna detaljerna.
S:et hör här till verbet; det är inte en särskild presensändelse.
Ömsesidiga s-verb: deltagarna gör något med varandra
I meningar som vi träffas och de kramas uttrycker s-formen vanligen en ömsesidig relation. Deltagarna träffar eller kramar varandra. Sådana verb kallas också reciproka verb.
| Aktiv konstruktion | Ömsesidig konstruktion |
|---|---|
| Lea träffar Amir. | Lea och Amir träffas. |
| Lea kramar Amir och Amir kramar Lea. | Lea och Amir kramas. |
| Vi hjälper varandra. | Vi hjälps åt. |
Ett subjekt i plural räcker inte ensamt för att visa ömsesidighet. Eleverna bedöms individuellt är passivt: eleverna bedömer inte nödvändigtvis varandra.
Deltagarna behöver inte heller båda stå i subjektet: Jag träffas gärna med dig igen uttrycker en ömsesidig handling trots subjektet jag.
Träffas med förekommer i vardagligt språk. I neutral standardsvenska är Jag träffar dig gärna igen ett säkrare val. Med båda deltagarna i subjektet kan du skriva Vi träffas gärna igen.
Vi hörs i morgon.
Här betyder hörs att vi ska ha kontakt, ofta per telefon.
Vi hörs dåligt längst bak i salen.
Här handlar hörs i stället om att andra har svårt att höra oss. Formen är densamma, men sammanhanget styr tolkningen.
S-verb för sinnesintryck: synas, höras, kännas och märkas
Synas, höras, kännas och märkas kan uttrycka att något går att uppfatta eller hur något upplevs. I denna användning ligger fokus på sinnesintrycket, inte på en ömsesidig handling. Vi hörs dåligt hör till denna grupp när meningen handlar om vår hörbarhet.
| Exempel | Betydelse i sammanhanget |
|---|---|
| Det syns att hon är trött. | Hennes trötthet är synlig. |
| Musiken hörs genom väggen. | Det går att höra musiken genom väggen. |
| Det känns bra. | Situationen ger en positiv upplevelse. |
| Förändringen märks redan. | Förändringen går redan att uppfatta. |
Gruppen avgränsas här efter betydelse och är inte en egen böjningsklass. Former som hörs och märks kan också vara vanliga passivformer: Vittnet hörs av polisen och Paketen märks av personalen. Avgör därför betydelsen utifrån hela konstruktionen.
Quick check
Try one question now.
Check your answer when you are ready. No sign-in needed.
Egenskap och benägenhet: brännas, stickas och bitas
Vissa s-verb beskriver hur något känns eller vad någon brukar eller kan göra. Betydelsen är då varken vanlig passiv eller ömsesidig.
- Tröjan sticks. Materialet ger en stickande känsla mot huden.
- Nässlorna bränns. Kontakt med dem ger en brännande känsla.
- Hunden bits. Hunden har en benägenhet att bita; den behöver inte bita någon just nu.
Jämför hunden biter brevbäraren, där ett direkt objekt anger vem handlingen riktas mot, med hunden bits, där fokus ligger på beteendet. I den senare användningen står normalt inget direkt objekt.
Barnet nyper sin bror. – En handling med ett uttryckligt objekt.
Barnet nyps. – Barnets beteende står i fokus.
Barnet blir nypt av sin bror. – Barnet utsätts för handlingen.
Alla sådana former måste tolkas i sitt sammanhang. Nässlorna bränns kan också vara passivt om texten handlar om att någon eldar upp nässlorna.
Gränsfall och skillnader i stil
Indelningen av s-verb är inte helt enhetlig i olika grammatiska beskrivningar. Begreppet deponensverb kan användas mer eller mindre brett. Det viktigaste är att du kan identifiera betydelsen och konstruktionen i den aktuella meningen.
En omskrivning kan hjälpa dig, men fungerar inte som ett mekaniskt test:
| Mening | Möjlig omskrivning eller förklaring |
|---|---|
| Rapporten granskas av en expert. | En expert granskar rapporten. |
| Deltagarna kramas. | Deltagarna kramar varandra. |
| Hunden bits. | Hunden har en benägenhet att bita. |
| Hon trivs här. | Hon känner sig väl till mods här. |
Möjligheten att ange en handlande person med av talar ofta för passiv. Men avsaknaden av en sådan fras bevisar inte motsatsen: rapporten granskas är också passivt.
I korta kontaktfraser är vi ses och vi hörs naturliga och ofta vardagliga. I en mer formell eller praktiskt viktig överenskommelse kan vi träffas på kontoret eller jag kontaktar dig per telefon vara tydligare. Skillnaden gäller främst ton och precision, inte grammatisk korrekthet.
En checklista för tolkningen
- Kontrollera verbets grundform. Är s-formen den vanliga formen, som i minnas eller trivas?
- Identifiera deltagarnas roller. Utsätts subjektet för en handling, handlar deltagarna ömsesidigt eller beskrivs en egenskap eller ett sinnesintryck?
- Pröva en omskrivning. Passar en aktiv sats, varandra eller en beskrivning av ett beteende eller något som går att uppfatta?
- Läs sammanhanget. Samma form kan ha olika betydelser, som hörs och bränns.
- Kontrollera böjning och komplement. Skriv exempelvis har trivts, hoppas på en lösning och lyckas lösa problemet.
S-form är en formkategori, inte en enda betydelse. Tolka hela konstruktionen innan du avgör vilken funktion s:et har.
You reached the end
You reached the endNow make it stick.
Save your progress, or start the exercises. Practice with detailed feedback after you submit, or save your progress and come back.
Was this lesson helpful?
Vocabulary in this lesson
27 words, ready to study.
Play a word to hear it, then mark it as known — or save it to study later.
Save any of these 27 words and review them later.
Deponensverb och deras konstruktioner
15 wordsS-verb för samspel och sinnesintryck
12 wordsLast updated October 11, 2026