Relativa bisatser med vars.

Med vars kan du koppla ihop två uppgifter och uttrycka ägande eller andra samband: Jag känner en kvinna. Hennes son är läkare. → Jag känner en kvinna vars son är läkare. Här får du använda vars med rätt substantivform och ordföljd och göra det tydligt vem eller vad ordet syftar på.

1.Vars uttrycker ägande och samband

En relativ bisats beskriver en person, en sak eller en grupp som nämns i huvudsatsen. Vars inleder en sådan bisats och visar att något tillhör eller hör ihop med det som beskrivs.

Sambandet behöver alltså inte vara bokstavligt ägande. Det kan också gälla exempelvis familj, arbete eller en del av något.

Vars kan syfta på både människor och saker. Formen ändras inte när det syftar på flera personer eller saker.

2.Formen efter vars

Vars står framför ett substantiv. Konstruktionen fungerar ungefär som substantiv efter hennes, deras eller en genitivform som författarens.

Samband i två meningar	Sammanfogad mening
Jag känner en man. Hans dotter är pilot.	Jag känner en man vars dotter är pilot.
Vi såg ett hus. Dess tak var rött.	Vi såg ett hus vars tak var rött.
Vi träffade två författare. Deras böcker är populära.	Vi träffade två författare vars böcker är populära.

Substantivet efter vars står i obestämd form, även om uttrycket som helhet har bestämd betydelse. Du använder ingen artikel mellan vars och substantivet.

Om ett adjektiv står före substantivet får det normalt bestämd form, oftast med -a:

• en förening vars nya lokal ligger nära stationen
• ett företag vars stora kontor ligger i Malmö
• en författare vars senaste böcker har fått fina recensioner

3.Ordföljden beror på satsdelen

Uttrycket med vars står i början av bisatsen. Det kan vara subjekt eller objekt. Subjektet är den eller det som gör något; objektet är den eller det som handlingen gäller.

Funktion i bisatsen	Exempel	Ordföljd
Subjekt	Jag känner en kvinna vars son inte bor här.	vars + substantiv + inte + verb
Objekt	Jag känner en författare vars böcker jag inte har läst.	vars + substantiv + subjekt + inte + verb

I första exemplet är vars son subjekt. I det andra är jag subjekt och vars böcker objekt. Därför behöver det andra exemplet ett särskilt subjekt efter uttrycket med vars.

Bisatsen följer vanlig bisatsordföljd: inte står före det finita verbet, alltså verbet som visar tempus, som bor eller har.

4.Gör syftningen tydlig

Placera bisatsen nära ordet som vars syftar på. Läsaren ska direkt förstå vems böcker, vilket hus tak eller vilken skolas elever du menar.

Jämför:

• Otydligt: Vi talade med lärarens granne, vars son går i vår klass.
• Tydligare om du menar läraren: Vi talade med grannen till den lärare vars son går i vår klass.
• Tydligare om du menar grannen: Vi talade med lärarens granne. Grannens son går i vår klass.

I den första meningen ligger granne närmast och är den naturliga tolkningen, men meningen kan ändå skapa osäkerhet om avsikten. Skriv om när sammanhanget inte räcker.

En bisats som behövs för att identifiera personen eller saken skrivs normalt utan komma:

De sökte en lägenhet vars balkong låg mot gården.

En bisats som bara ger extra information avskiljs med komma:

Sara, vars son går i min klass, arbetar på biblioteket.

5.Välj vars eller en enklare formulering

Vars är särskilt vanligt i skriven svenska. Det kan också användas i tal, men en uppdelning i två meningar är ofta naturligare i ett vardagligt samtal.

Använd inte vars bara för att två uppgifter handlar om samma person. Det måste finnas ett ägande eller ett annat samband som kan uttryckas med exempelvis hennes, deras eller genitiv:

• Jag träffade en kvinna som arbetar här. → Kvinnan arbetar här.
• Jag träffade en kvinna vars syster arbetar här. → Kvinnans syster arbetar här.

Du lägger inte till som efter uttrycket med vars: skriv en kvinna vars syster arbetar här, inte en kvinna vars syster som arbetar här.

6.Kontrollera din mening

1. Hitta sambandet: kan du säga exempelvis hennes son, husets tak eller deras böcker?
2. Placera vars framför substantivet och behåll substantivets obestämda form.
3. Kontrollera subjektet: vars son kommer, men vars son jag känner.
4. Använd bisatsordföljd: vars son inte kommer och vars son jag inte känner.
5. Kontrollera att läsaren förstår vem eller vad vars syftar på.

Vars ändrar aldrig form. Det binder ihop information genom ägande eller samband, inte bara genom att ersätta som.