Satsadverbialens placering i huvud- och bisatser.

Satsadverbial som inte, nog och tyvärr uttrycker bland annat negation, osäkerhet och talarens inställning. Här får du jämföra deras placering i huvud- och bisatser, även när satsen har hjälpverb, omvänd ordföljd eller flera satsadverbial.

1.Satsadverbial och finita verb

Ett satsadverbial påverkar normalt hela satsens innehåll, inte bara hur eller när något händer. Jämför:

• Hon svarade tyvärr. → Talaren beklagar att hon svarade.
• Hon svarade snabbt. → Ordet beskriver hur hon svarade och är därför ett sättsadverbial.

Vanliga satsadverbial är inte, aldrig, kanske, nog, ju, väl, tyvärr och faktiskt. Här behandlar vi deras vanliga placering inne i satsen.

För att välja plats behöver du hitta det finita verbet: verbet som står i presens eller preteritum. I hon har ringt är har finit. I hon skulle kunna ringa är skulle finit.

2.Huvudsats: efter det finita verbet

När subjektet står först kommer satsadverbialet normalt efter det finita verbet, men före eventuella övriga verb.

Subjekt	Finit verb	Satsadverbial	Resten av satsen
Hon	kommer	inte	i kväll.
De	har	nog	missförstått frågan.
Vi	skulle	gärna	ha fått mer information.
Beslutet	kan	tyvärr	inte ändras.

I den sista raden står två satsadverbial tillsammans: tyvärr inte. Båda står efter det finita verbet kan och före ändras.

Obetonade objektpronomen och reflexivpronomen står normalt före satsadverbialet när det finita verbet är huvudverb. Jämför neutral och kontrastiv betoning:

Neutral placering	Kontrastiv betoning
Jag känner henne inte.	Jag känner inte henne, men jag känner hennes bror.
Jag förstår det inte.	Jag förstår inte det, men jag förstår resten.
Hon satte sig inte.

Placeringen före satsadverbialet gäller här obetonade pronomen. När huvudverbet står i en icke-finit form efter ett hjälpverb står pronomenet kvar efter huvudverbet: Jag har inte träffat henne och Hon ville inte sätta sig.

Vid omvänd ordföljd står subjektet efter det finita verbet. Satsadverbialet placeras då normalt efter subjektet, särskilt när subjektet är ett obetonat pronomen.

3.Bisats: före det finita verbet

I en vanlig bisats står satsadverbialet efter subjektet men före det finita verbet. Det gäller också när det finita verbet är ett hjälpverb.

Bisatsinledare	Subjekt	Satsadverbial	Finit verb	Resten av bisatsen
eftersom	hon	inte	kommer	i kväll
att	de	nog	har	missförstått frågan
om	du	verkligen	vill	följa med
eftersom	beslutet	tyvärr inte	kan	ändras

Minnesregeln BIFF betyder: I Bisats kommer Inte Före det Finita verbet. Regeln hjälper dig också med andra satsadverbial på samma plats.

Bisatsens plats i meningen ändrar inte dess inre ordföljd:

• Vi börjar utan henne eftersom hon inte har kommit.
• Eftersom hon inte har kommit börjar vi utan henne.

4.Hitta satsgränsen innan du väljer plats

En mening kan innehålla flera satser. Varje sats har sin egen ordföljd. Ett frågetecken innebär därför inte att alla satser i meningen får frågeordföljd.

Även relativsatser följer det vanliga bisatsmönstret. När som fungerar som subjekt behövs inget ytterligare subjekt:

Vi söker någon som inte har arbetat här tidigare.

5.Flera satsadverbial och andra placeringar

Flera satsadverbial kan stå på samma plats i satsmönstret. Vanliga kombinationer är nog inte, ju aldrig och tyvärr inte.

Huvudsats	Bisats
Hon har nog inte sett meddelandet.	Jag tror att hon nog inte har sett meddelandet.
Du har ju aldrig varit där.	Eftersom du ju aldrig har varit där behöver du en vägbeskrivning.
Vi kan tyvärr inte delta.	Vi meddelar att vi tyvärr inte kan delta.

Ordningen mellan satsadverbialen är inte fri. Nog inte betyder ungefär troligen inte. Ordningen nog inte och ju aldrig är densamma i huvudsats och bisats; det är hela kombinationens plats i förhållande till det finita verbet som ändras.

Vissa satsadverbial kan också stå först i en huvudsats. Då följer normalt det finita verbet direkt efter det inledande ledet:

Tyvärr har hon inte svarat.

Förmodligen kommer de senare.

Alla satsadverbial fungerar inte så. Obetonat ju står normalt inne i satsen: Hon har ju svarat.

I tal kan du också höra huvudsatsordföljd efter att, särskilt efter verb som säga och tro: Hon sa att hon hade inte tid. Det är en särskild användning där innehållet presenteras mer som ett självständigt påstående. I neutral sakprosa är Hon sa att hon inte hade tid det säkra valet. Mönstret kan inte fritt överföras till alla bisatser.

5.1Infinitivfraser med att

I en infinitivfras finns inget finit verb. Inte och aldrig står normalt före infinitiven, efter infinitivmärket att:

• Jag lovade att inte komma för sent.
• Hon bad mig att aldrig ringa efter midnatt.

Skriv alltså att inte komma för sent, inte att komma inte för sent. Här hör negationen till infinitivfrasen. Jämför Jag lovade inte att komma för sent, där inte i stället negerar själva löftet.

6.Kontrollera placeringen steg för steg

1. Dela upp meningen i satser. Är varje sats en huvudsats eller en bisats? Skilj också ut eventuella infinitivfraser.
2. Hitta det finita verbet. Vid flera verb är det exempelvis har, kan eller skulle.
3. Placera satsadverbialet. I huvudsats normalt efter det finita verbet och efter ett obetonat subjektpronomen; i bisats före det finita verbet. Tänk också på obetonade objekt- och reflexivpronomen när det finita verbet är huvudverb. I infinitivfraser står inte och aldrig normalt före infinitiven.
4. Behåll en naturlig ordning mellan satsadverbialen. Exempelvis står nog före inte i nog inte.