Textbindning för medgivande och invändning.

När du bemöter ett argument behöver du ofta erkänna att något stämmer utan att acceptera slutsatsen. Med medgivande ger du motparten delvis rätt; med invändning visar du vad som ändå talar emot resonemanget. Textbindningen hjälper läsaren att förstå både sambandet och vilken ståndpunkt du själv driver.

1.Erkänn en poäng utan att ge upp din ståndpunkt

Ett medgivande innebär att du accepterar en uppgift eller en del av ett argument. Därefter kan du begränsa dess betydelse eller invända mot slutsatsen.

I mönstret visserligen … men får ledet efter men normalt störst argumentativ tyngd. Ordningen påverkar därför vilket intryck läsaren får:

• Åtgärden är visserligen dyr, men den är nödvändig. → Kostnaden hindrar inte ett positivt ställningstagande.
• Åtgärden är visserligen nödvändig, men den är dyr. → Kostnaden lyfts fram som en invändning.

Sakuppgifterna är desamma, men argumentationen får olika riktning.

2.Välj uttryck efter samband

Alla motsättningar är inte medgivanden. Skilj mellan att erkänna en poäng, bryta mot en förväntan och avvisa en slutsats.

Uttryck	Funktion	Exempel
visserligen … men	Erkänner en poäng och för in en tyngre invändning	Underlaget är visserligen omfattande, men det är föråldrat.
förvisso … men	Bekräftar något, ofta med en efterföljande reservation	Frågan är förvisso komplicerad, men beslutet måste motiveras.
trots att, även om	Anger ett förhållande som inte hindrar huvudsatsens innehåll	Trots att stödet har ökat är majoriteten fortfarande emot förslaget.
ändå, trots det, likväl	Visar att något gäller i strid med en förväntan	Kritiken var hård. Förslaget antogs ändå.
dock, emellertid	För in en motsättning eller begränsning	Resultatet är lovande. Underlaget är dock begränsat.
för den skull inte	Avvisar att en slutsats automatiskt följer	Metoden är enkel. Den är inte för den skull tillförlitlig.

Dock, emellertid och likväl är särskilt vanliga i skriftspråk. Ändå fungerar i både tal och skrift. Förvisso kan också vara en stark bekräftelse utan någon efterföljande invändning; ordet kräver alltså inte men.

3.Skilj ett faktum från ett tänkt medgivande

Med trots att framställer du normalt bisatsens innehåll som ett faktum. Även om kan användas både om något faktiskt och om något tänkt. Sammanhanget avgör tolkningen.

För ett kortare, ofta mer skriftspråkligt medgivande kan du använda om än:

Rapporten ger en användbar, om än ofullständig, bild av läget.

Uttrycket begränsar här omdömet användbar: rapporten är användbar men inte fullständig. Det är inte ett villkor.

Låt vara att kan markera att du uttryckligen medger en invändning:

Förslaget bör genomföras, låt vara att finansieringen ännu inte är helt klar.

Detta är ett mer formellt sätt att erkänna en svaghet utan att överge huvudståndpunkten.

4.Anpassa ordföljden till uttrycket

Trots att och även om inleder bisatser. Där står satsadverbial som inte före det finita verbet. Om hela bisatsen står först, följer huvudsatsens finita verb direkt efter den.

Ändå, dock och emellertid är däremot adverb, inte bisatsinledare. När de står först i en huvudsats följer det finita verbet före subjektet:

Placering	Exempel
Först i huvudsatsen	Ändå vill kommunen starta projektet.
Efter det finita verbet	Kommunen vill ändå starta projektet.
Först i huvudsatsen	Emellertid återstår flera frågor.
Efter det finita verbet	Flera frågor återstår emellertid.

I uttrycket trots det är det ett pronomen som hänvisar bakåt. Uttrycket inleder inte en bisats:

Finansieringen är osäker. Trots det vill kommunen starta projektet.

5.Gör invändningen tydlig i en längre text

Ett sambandsord kan visa att du invänder, men inte alltid exakt vad du invänder mot. Precisera därför om invändningen gäller en uppgift, ett argument eller en slutsats.

Skribenten accepterar här uppgiften om snabbare handläggning men ifrågasätter den bredare slutsatsen om effektivitet.

När trots det riskerar att få en oklar syftning kan du ersätta det med en tydligare benämning:

• Trots den högre kostnaden rekommenderar vi systemet.
• Trots osäkerheten i underlaget står rekommendationen fast.

6.Kontrollera argumentationens riktning

Innan du avslutar en argumenterande text, kontrollera följande:

1. Vad medger du? Markera den accepterade poängen med exempelvis visserligen eller trots att.
2. Vad invänder du mot? Skilj mellan själva uppgiften och slutsatsen som dras av den.
3. Vilket samband gäller? Välj ändå för en bruten förväntan och för den skull inte när en slutsats inte följer automatiskt.
4. Vilken ståndpunkt ska väga tyngst? Placera och formulera medgivandet så att din huvudlinje blir tydlig.
5. Fungerar syntaxen och syftningen? Kontrollera bisatsordföljd, omvänd ordföljd och vad det hänvisar till.